Skattebetalarna bidrar med 13,3 miljoner kronor till att islamisera Skärholmen i södra Stockholm. Det var enbart Sverigedemokraterna som motsatte sig och försökte att stoppa jättebygget. Stadens handläggare skriver att man ser ”positivt på mosképrojektet” som ”bidrar till en mångsidig stadsmiljö”.

Den nya jättemoskén är just nu under uppbyggnad vid Äspholmsvägen i Skärholmen och ska stå klar 2025. Moskén kommer att bestå av tre våningar, en inomhusyta på 2 500 kvadratmeter och två 63 meter höga minareter. Det rapporterar tidningen Kvartal.

LÄS ÄVEN: Imamen om islamiseringen: ”Ett lyft och en färgklick i kommunen”

Planerna att bygga moskén har funnits i över femton år och under åren har projektet fastnat i olika kommunala instanser. För åtta år sedan tog projektet en positiv vändning för islamisterna när Stockholms stad skänkte marken till Islamiska stiftelsen i Skärholmen.

Men trots att stiftelsen har nära kopplingar till den turkiska islamiströrelsen Milli Görüs som är starkt etablerade i Tyskland, flera styrelseledamöter är medlemmar i rörelsen, har aldrig någon kommunal instans ställt frågor om deras verksamhet – exempelvis synen på demokrati och jämställdhet eller hur bygget ska finansieras.

Däremot har skattebetalarna i Stockholm fått stå för markarbeten. Den 12 maj 2022 beslutade Stockholms stads exploateringsnämnd att godkänna utgifter på 13,3 miljoner kronor för markarbetena på tomten.

M-toppen skyller på andra

De politiker som tog beslutet vill idag inte svara på frågor om moskébygget eller rörelsen bakom utan skyller istället på varandra och hänvisar till att markarbetet rör andra delar i området.

När Kvartal söker Emilia Bjuggren (S), som vid tiden för beslutet var vice ordförande i nämnden, hänvisar hon till Moderaterna som hade ordförandeposten.

Emilia Bjuggren (S) Foto: Wikipedia (CC BY-SA 4.0)

Den dåvarande nämndordföranden Johan Nilsson (M) tonar ned godkännandet med att det handlade om flytt av ledningar, gång- och cykelvägar.

– Jag utgår från att exploateringskontoret inför beslutet 2013 genomförde en prövning av aktörerna som ansökte om en tomträtt. Om prövningen skulle ha visat att aktören inte hade finansiella möjligheter eller bedrev någon typ av illegal verksamhet eller var dömda för exempelvis ekonomisk brottslighet, så skulle en sådan ansökan rimligtvis avslagits, säger Johan Nilsson (M) till Kvartal.

Johan Nilsson (M) Foto: Stockholms stad

SD försökte stoppa

Enbart Sverigedemokraterna motsatte sig projektet. Anders Edin (SD) framförde att han ville se staden riva upp markanvisningavtalet. Enligt Edin bidrar mosképrojektet till allvarlig segregation och konsekvenserna riskerar att bli oöverblickbara.

”Positivt – bidrar till mångsidig stadsmiljö”

I samband med att exploateringsnämnden i staden klubbade igenom skattebetalarnas 13,3 miljoner kronor till markarbetet för moskén – skrev handläggaren Britta Eliasson att staden ser ”positivt på projektet som bidrar till en mångsidig stadsmiljö”.

Vidare skriver hon att projektet inte bedöms ha ”någon negativ inverkan på barn”. När Eliasson nyligen fick frågan hur hon ser på bedömningen idag svarar hon att förvaltningen upplever rörelsen som en positiv kraft. Detta eftersom att moskén mobilserade personer för att minimera muslimernas ilska när dansk-svenske politikern Rasmus Paludan höll islamkritiskt möte i Skärholmen.

Vill se sharialagar

Tidningen skriver att det står att läsa på moskéns hemsida att en majoritet av alla muslimer vill ha sharialagar.

”Den enda principen som är klar och tydlig för alla muslimer är att suveräniteten till sist tillhör Allah (må Hans Majestät vara upphöjd), så som det uttrycks i den gudomliga lagen. […] Den stora majoriteten av alla muslimer, även i de mest västerländska och moderniserade länderna, skulle vilja leva enligt Sharia och ha sin egen frihet och demokrati utifrån sin egen förståelse av dessa begrepp och ideal snarare än om hur de har förståtts i det moderna och postmoderna Västerlandet.”

Den islamistiska rörelsen bakom moskébygget har även mottagit bidrag motsvarande 1 659 000 kronor från Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) och 1 188 000 kronor från Skolverket.

LÄS ÄVEN: Moskéledaren om islamiseringen i Värmland: ”Glädjande”