Av de fyra länder forskargruppen tittat närmare på, Sverige, Finland, Polen och Litauen, kunde man se att centraliseringen gått längst i Sverige – en utveckling man långsiktigt menar får negativa konsekvenser för demokratin.

Studien av bland andra Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap och Gunnar Nygren, professor i journalistik, presenteras i boken Close and Distant: Political Executive – Media Relations in Four Countries. I studien har man undersökt relationen mellan toppolitiker, pressekreterare och politiska reportrar och i samtliga fyra länder pågår en skiftning i maktbalansen mellan medierna och regering.

Halvfabrikat
En av slutsatserna är att dagens medier blivit allt mer beroende av nyheter som produceras av regeringskanslierna, vad forskarna kallar ”halvfabrikat”. Anledningen ska vara mediernas minskade resurser i kombination med utbyggnaden av regeringens pr-avdelningar.

Politiken sätter agendan
De försämrade resurserna för medierna innebär även försämrade möjligheter för journalisterna att söka egna källor, vilket i sin tur i allt större utsträckning innebär att det blir politiken som sätter agendan för vad som rapporteras i media och hur.

Demokratin tar skada
– Idag finns det färre journalister som utvecklar sina egna nätverk och källor, och de som fortfarande rapporterar om politik måste producera mer för fler plattformar. Detta försvagar journalistikens position i relation till den växande personalstyrkan av kommunikatörer inuti det politiska maskineriet, säger Gunnar Nygren.

– Om medborgarnas åsikter och värderingar gällande politik och enskilda politiker enkelt kan bli manipulerade genom maktintressen kan det skada demokratin, säger Karl Magnus Johansson.