På tisdagen släpptes TIMSS, en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs fyra och åtta. Resultatet av mätningen från 2019 är att svenska elever numera inte når lägstanivån i matematik.

TIMSS står för Trends in International Mathematics and Science Study och är tillsammans med PISA den största internationella kunskapsmätningen. Studien genomförs vart fjärde år.

Resultaten från TIMSS 2019 ligger kvar på samma nivå som 2015. Jämfört med de andra deltagande länderna som ingår i EU eller OECD presterade svenska elever i årskurs fyra och åtta under genomsnittet i matematik men över genomsnittet i naturvetenskap i den senaste undersökningen.

LÄS ÄVEN: Efter fusket med PISA-mätningen – Skolverket styr granskningen

Då Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson presenterade studien sammanfattade han resultatet med att “matematik är inte svensk skolas bästa gren”.

Fast på en genomsnittlig nivå

Från att ha varit ett högpresterande system tycks Sverige ha stabiliserats på en genomsnittlig nivå. Enligt Skolverket visar studien “att det finns ett starkt samband mellan elevers resultat och de resurser eleverna har med sig hemifrån”.

– En mindre segregerad skola vore av stort värde för svensk skola men förmodligen också för samhället, säger Peter Fredriksson.

Styrkebesked enligt regeringen

Utbildningsminister Anna Ekström (S) ser resultatet som “ett styrkebesked” då trenden åtminstone inte fortsatt går nedåt.

– Vi ser i alla internationella undersökningar att den negativa trenden i svensk skola definitivt är bruten. Det här är ett styrkebesked från svensk skola, säger hon, och tillägger:

– Men vi har en bra bit kvar till den tid när svensk skola var som starkast.

LÄS ÄVEN: Hopp om folkomröstning gällande tvångsintegration i Filipstad

Ekström pekar också ut segregationen som en orsak.

– Timss 2019 visar precis som Pisa att vi har fortsatta problem med en ojämlik skola. Vi måste bryta skolsegregationen så att det inte finns skolor som samlar elever med mycket stora behov av stöd, och andra skolor som samlar elever som inte har så stora behov. Inget land har, mig veterligen, kunnat uthålligt höja sina resultat utan att samtidigt höja likvärdigheten, säger Anna Ekström.