Han dömdes till fyra och ett halvt års fängelse för våldtäkt, trots att kvinnan blandat ihop datum, tagit lustgas, hallucinerat och själv sagt att hon kanske sett honom i syner. Vittnet uteblev. Bevis saknades. Nu berättar Joakim (som heter något annat), sin historia för Samnytt – och hans mamma Jeanette vägrar vara tyst.

Det här är inte ett enskilt fall. I takt med att samtyckeslagen infördes 2018 har antalet sexualbrottsanmälningar ökat markant – och allt fler unga män vittnar om att de döms utan att några tekniska bevis lagts fram. Flera mammor, oberoende av varandra, har hört av sig till Samnytt med berättelser om vad de upplever som rättsskandaler.

Jeanette är en av dessa mammor. Samnytt har tidigare skrivit om hennes kamp för rättvisa och upprättelse. Hennes son Joakim dömdes till fyra och ett halvt års fängelse – på ett påstående från en flickvän han gjort slut med.

LÄS ÄVEN: Mor till våldtäktsdömd son: 4,5 års fängelse och 750 000 i skadestånd – för någons berättelse

– Hon sa i förhör att hon blandat ihop datumen, att hon hallucinerat, att hon mådde dåligt och tog lustgas. Hon hade uppgett ett vittne – men personen dök aldrig upp i rätten. Samma person hade förekommit som vittne i ett tidigare mål där samma tjej anklagat en annan kille, säger Jeanette.

I dag är det kampen för sonens rättvisa som tar all kraft.

– Jag är förtvivlad, men jag kommer aldrig sluta slåss för honom, säger hon.

Hon är inte ensam. Runtom i Sverige finns nu föräldrar, framför allt mödrar, som samlar sig i nätverk och privata grupper. Deras berättelser är ofta snarlika: en son som dömts efter uppbrott från en flickvän, en rättegång där målsägandens ord stått oemotsagda, och en domstol som helt underlåtit att kräva teknisk bevisning.

Joakim: ”Jag litade på rättssystemet”

Samnytt har valt att kalla den unga mannen för ”Joakim”, men hans identitet är känd för redaktionen. Hans historia är en av flera som tycks följa ett mönster där rättens beviskrav tycks ha ersatts av subjektiva bedömningar.

I en längre intervju med Samnytt berättar Joakim, som idag är 22, om hur han en dag ringdes upp av polisen. Ingen förklaring, annat än att han var misstänkt för brott och en kallelse till ett förhör.

– Jag trodde först det var ett missförstånd.

Den sociala stigmatiseringen är omedelbar. Att ens bli misstänkt för ett sexualbrott är för många likvärdigt med att dömas – redan innan domen faller.

Därefter har alltså Joakim dömts i tingsrätten för två fall av våldtäkt, som skulle ha skett i mammans hus, när mamman var hemma. Och där kvinnan efter den första påstådda våldtäkten skulle ha återvänt och därefter skickat sms till sonen ”du verkar inte vara intresserad av mig längre”.

Joakim har nu en ny advokat som tagit fallet till hovrätten. Domen är överklagad. Men han är i dagsläget inte friad. Han väntar på besked – men lever varje dag med stämpeln.

LÄS ÄVEN: Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis

– Det påverkar allt. Man tappar människor omkring sig. Det är som att man inte längre får vara människa.

Det är ett trauma som varken försvinner eller tonas ned, menar han. Den sociala stigmatiseringen är omedelbar. Att ens bli misstänkt för ett sexualbrott är för många likvärdigt med att dömas – redan innan domen faller.

Vad hade du för relation till kvinnan innan anklagelsen – var ni tillsammans, eller?

– Vi började ju en relation tillsammans, men jag var tyngd av andra saker, min farmor hade dött, så jag kände att jag inte kunde fokusera på två personer samtidigt. Så då valde jag att lämna henne – och det var då allt drog igång. Han fortsätter:

– I vissa stunder ville jag bara var själv.

När fick du veta att hon anmält dig för våldtäkt och vad gick genom ditt huvud då?

– Jag fick veta det i februari förra året, någon från polishuset ringer och säger att jag är misstänkt för brott. Jag fick inte veta något annat, bara att jag var misstänkt för brott. Jag kallades till ett förhör och det var då jag fick reda på att jag var anklagad för våldtäkt.

Genrebild fängelsecell. Bild: Kriminalvården

Visste du direkt då vem det var som anklagat dig?

– Nej, inte direkt, men när de började prata om att hon var från Stockholm så anade jag att det var hon. Men jag tänkte faktiskt inte så mycket på det hela, eftersom jag visste att jag inte hade gjort något. Jag kände mig inte orolig då.

LÄS ÄVEN: Samtyckeslagen: Åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant

Hur upplevde du polisförhören – kände du att du blev lyssnad på, eller att förhörsledarna redan dragit sina slutsatser?

– Lite blandade känslor. Ibland försökte de pusha mig till att erkänna något jag inte hade gjort.

Under rättegången uppgav kvinnan själv att hon hallucinerat, blandat ihop datum, tagit lustgas och att hon inte visste vad som var verkligt. Hur förklarar du att domstolen ändå dömde dig?

– Ja, bra fråga, det vet jag faktiskt inte själv. Jag tycker att det är helt galet. Hon satt i rättegången och sade att hon tagit lustgas, varit full och påverkad under vissa tillfällen. Det är helt galet att man kan döma någon då. Han går vidare:

– De frågade ut henne om de här datumen verkligen stämde och hon sade ja flera gånger. Men sedan ändrade hon sig. Så jag vet inte hur de har tänkt där.

Det finns ingenting konkret. Hon sa att hon kunde ha hallucinerat att Joakim var där. Hon sa att hon mådde psykiskt dåligt. Hon kunde inte ange vilket datum det hänt, och hon hade inga fysiska skador. Men rätten sa att ”hennes berättelse var trovärdig” och att ”Joakim saknade motiv att ljuga, men kan förväntas skydda sig”. Det är helt absurt.

Mamma Jeanette om sonens dom

Det fanns ett vittne som skulle stödja hennes berättelse men som inte dök upp – fick du någon förklaring till varför rätten ändå tog med det som en trovärdighetsfaktor?

– De bokade en ny rättegång, eftersom de ville höra henne. Och när hon kommer in i rättssalen då ber hon om ursäkt för att hon inte kunde komma förra gången – för att hon hade rökt på och mådde inget bra, så hon orkade inte komma. Joakim fortsätter:

– Lite där tycker jag också att varför tror man på ett sådant vittne, när hon erkänner att hon har rökt på. Jag tycker det är sjukt.

Fälld – utan bevis

Vad som en gång betraktades som grundläggande rättsprinciper – att den åtalade är oskyldig tills motsatsen bevisats, och att skuld kräver bevis utom rimligt tvivel – tycks i allt fler sexualbrottsmål ersättas av något annat: en sorts moralisk förväntan på att den misstänkte måste bevisa sin oskuld.

Mamma Jeanette har tagit del av hela rättegångsmaterialet.

– Det finns ingenting konkret. Hon sa att hon kunde ha hallucinerat att Joakim var där. Hon sa att hon mådde psykiskt dåligt. Hon kunde inte ange vilket datum det hänt, och hon hade inga fysiska skador. Men rätten sa att ”hennes berättelse var trovärdig” och att ”Joakim saknade motiv att ljuga, men kan förväntas skydda sig”. Det är helt absurt.

Domstolen bedömde att målsägandens berättelse var sammanhängande – trots att den ändrats vid flera tillfällen. Vittnet dök inte upp. Inga tekniska bevis kunde kopplas till Joakim. Ändå dömdes han alltså till fyra och ett halvt års fängelse.

LÄS ÄVEN: Här är kvinnorna som ljuger om våldtäkter – ”De vill ha pengar”

Samnytt frågar Joakim:

Hur har livet varit sedan domen föll? Hur är det att blicka framåt mot ett fängelsestraff på 54 månader och ett skadestånd på 750 000 kronor för något du menar att du inte gjort?

– Åt helvete, för det är ett långt straff. Men jag försöker att inte tänka så mycket på det. Jag tar en dag i taget. Jag har stort förtroende för min nya advokat.

Vad säger din nya advokat?

– Han tycker att det är helt galet. När han hade satt sig in i fallet hörde jag hur förbannad han blev på det svenska systemet. Han sade att det här är helt sinnessjukt. Han är verkligen riktig bra.

Flera försvarsadvokater har, både offentligt och i samtal med Samnytt, uttryckt frustration över rättsläget. Det talas om en tyst rättsrevolution – där syftet varit att skydda utsatta kvinnor, men där konsekvenserna för rättssäkerheten blivit allvarliga.

Hur reagerade personer i din närhet – vänner, släktingar, flickvän – när domen kom?

– Min närmsta killkompis bröt ihop när han hörde det här, för han fattar inte vad det är som hänt. Han säger också att han vet att jag aldrig skulle röra en tjej om hon säger nej. Jag är också väldigt nära vän med min första ex, hon tror inte att jag skulle kunna ha gjort något sådant här och tycker det verkar helt sinnessjukt – och säger att hon gärna ställer upp som vittne vid behov, om rätten vill höra ett tidigare ex.

Det kan vara så att hon har ångrat sig, eller att man har gjort slut, eller vad som helst.

”Joakim”, om hur lätt det är att som kille bli dömd för sexualbrott idag.

Din mamma har varit mycket aktiv i att försöka få ut din historia. Vad betyder hennes stöd för dig?

– Det betyder extremt mycket. Hade jag inte haft mamma vid min sida så tror jag inte att jag hade stått på mina ben idag. Då tror jag att det hade varit kört för länge sedan.

Vi förstår att Joakim menar att han inte hade levt då.

Vad vill du att människor som läser detta ska förstå om hur lätt det är att bli dömd för sexualbrott idag, särskilt som ung kille?

– Att det är extremt lätt. Det kan vara så att hon har ångrat sig, eller att man har gjort slut, eller vad som helst.

Joakim vill varna unga killar idag och säger:

– Tänk efter innan. Och tänk ett steg längre. Ordna bevis på att det finns samtycke, det kan vara en ljudinspelning.

Vi frågar hur han tror att det påverkar unga killar, att det har blivit så här.

– Jag tror att det påverkar ganska mycket och att vissa killar, som har lite mer vett i sig, hellre skiter i det då, skiter i att träffa någon.

Finns det något du idag önskar att du hade sagt – eller inte sagt – under rättegången?

– Nej, det tror jag inte. Jag har varit fullt ärlig rakt igenom. Men jag hade önskat att vi hade haft lite mer bevis på vår sida.

Tipsgrupper, kvinnojourer och ekonomiska motiv?

Mamma Jeanette menar att det finns en kultur där unga kvinnor lär sig hur de ska tala i rätten för att framstå som trovärdiga.

– Jag vet inte exakt vad det är för grupper, men det finns Facebookdiskussioner där tjejer delar tips om hur man pratar, hur man låter trovärdig, hur man gråter. Det här är så allvarligt. Många gör det för pengarna – det handlar om stora skadestånd.

Thérèse Juel, författare till boken ”Dömda”, bekräftar detta i en tidigare intervju med Samnytt. Hon menar att samtyckeslagens införande lett till att fler unga män fälls – trots att objektiva bevis saknas.

– Idag döms unga killar på ett sätt vi aldrig sett tidigare. Det räcker att målsäganden säger att hon upplevde något som ett övergrepp. Då är killen rökt. Och det finns aktörer i samhället – kvinnojourer, aktivister – som underblåser detta, sa Juel till Samnytt.

Juel har länge drivit frågan om rättssäkerhet och varnar för att domstolar i dag allt oftare gör subjektiva trovärdighetsbedömningar istället för att utgå från bevisläge.

”Det kunde varit vem som helst”

Joakim bor idag i en småstad, pluggar på distans och försöker hålla sig undan medan han väntar på hovrättsförhandling. Han har träffat en ny flickvän.

– Jag vill bara ha tillbaka mitt liv. Jag vill kunna sova, kunna andas. Och jag vill att folk förstår: det här kunde ha hänt vem som helst. Bara någon pekar på dig – så är det kört.

Vad betyder ord som rättvisa och sanning för dig idag – har de kvar samma innehåll?

– Nej, det har de inte. Jag tror inte ett skit på det längre, efter det här.

Om du nu fick sitta öga mot öga med kvinnan som anklagade dig – vad skulle du säga till henne?

– Det hade nog inte varit så speciellt fina ord, om jag ska vara helt ärlig. Jag hade frågat vad det är hon håller på med, och hur hon tänker, eftersom jag inte är den första hon anklagar. Jag hade sagt att hon är dum i huvudet som håller på så här. Jag hade frågat varför hon har hittat på en historia som inte är sant.

Tror du att hon förstår vilka konsekvenser det här får för dig?

– Det tror jag inte. Jag tror att hon skiter fullständigt i det, faktiskt. Joakim avslutar med att säga att man inte längre kan lita på det svenska rättssystemet.

Fallet Joakim är ett exempel – men långt ifrån det enda. Det är inte bara offren i statistiken som behöver en röst. Det är också de som döms utan möjlighet att försvara sig, utan att rättssystemet ställt grundläggande frågor: Vad har hänt? Vad kan bevisas?

Samnytt tar inte ställning till vem som är skyldig eller oskyldig i de enskilda fall vi granskar. Men vi slår fast att ett rättssystem där unga män döms till mångåriga fängelsestraff och enorma skadestånd – ibland upp till en miljon kronor – enbart på en persons berättelse, utan teknisk bevisning eller vittnen, är ett rättssystem i kris.

När ord väger mer än fakta, och när trovärdighetsbedömningar ersätter bevisprövning, har gränsen för rättsosäkerhet passerats. Det här handlar inte om att ta parti – det handlar om rättstatens grundläggande principer.

LÄS ÄVEN: Mor till våldtäktsdömd son: 4,5 års fängelse och 750 000 i skadestånd – för någons berättelse

📣 Gillar du Samnytt?

Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att vi ska kunna fortsätta granska etablissemanget – bli gärna prenumerant!

Prenumeration: Se våra olika paket – klicka här.
Swish: Donera valfri summa till 123 083 3350
Vill du donera på andra sätt? Läs mer här.

👉 Bli prenumerant idag

Svenska biståndsmiljarder till Afghanistan gjorde ingen nytta