Enligt en ny rapport är resultatet av de nästan 14 miljarder kronor som svenska skattebetalare tvingats ge bort i bistånd till Afghanistan sedan 2001 skralt. Pengarna har inte lyckats främja demokrati och kan ha bidragit till korruption.
Afghanistan har varit Sveriges näst största biståndspost under de senaste 20 åren. Enligt Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, som utvärderat de svenska biståndspengarnas effekt beror den uteblivna nyttan främst på en bristande förståelse för det afghanska samhället. Man efterlyser nu ett ”strategiskt omtag” av engagemanget i landet.
Rapportförfattaren Adam Pain konstaterar att den svenska insatsen bestått av en kombination av praktiska insatser, exempelvis vägbyggen, som sedan kompletterats med andra projekt som inte fungerat lika bra. Enligt Pain räcker det inte att utrusta människor med kunskaper och kompetens för att driva organisatorisk förändring.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Om vi ställer frågan om programmen är relevanta för sammanhanget, för hur saker verkligen fungerar, kräver det en mer kritisk utvärdering, och den utvärderingen har sällan gjorts, säger Adam Pain till TT.
Sedan 2001 har man haft totalt sex olika strategier för biståndet till Afghanistan varav den senaste är från april i år.
– Om man var väldigt kritisk skulle man kunna säga att de är mer visioner för att Afghanistan borde bli mer som Sverige, säger Pain.
Demokratisk utveckling inte möjlig
I sin utvärdering har Pain kommit fram till att Sverige bör utveckla sin förståelse av ”grundläggande kontextuella frågor” i det afghanska samhället vilket sedan ska ligga till grund för hur det svenska biståndet utformas i framtiden.
Slutsatsen blir att den stora mängden pengar och bristande samordning mellan insatser kan ha bidragit till att främja snarare än förhindra skadliga utvecklingar i landet. De förutsättningar som gjort en resa mot demokrati möjlig i andra länder finns inte i Afghanistan och har gjort biståndet mindre ändamålsenligt.
Ett av Sveriges fokus har under perioden legat på jämställdhet men då det gäller att förändra beteenden och värderingar beskrivs resultaten som svaga.
