➤ DEBATT Finansminister Magdalena Andersson är känd för att uttala att svensk ekonomi går som en Tesla och den 21:e juni sa hon: ”Vi har en fortsatt god utveckling av svensk ekonomi. Vi har en stabil tillväxt som går in i ett mer normalt läge, precis som vi förutspått”. Samtidigt i Veckans Affärer den 23:e maj tillkännagavs att den svenska valutan nått sin näst lägsta nivå på 108 år, vilket betecknas som en ”sällan skådad slakt av den svenska valutan”.

Det finns en metafor som har myntats på området och den handlar om koleldarna på Titanic. Trots isberg beordrar kaptenen mer kol till pannrummet! Vi vet alla hur den historien slutade. Sveriges regering väljer Riksbankens ledamöter och de är ansvariga inför regeringen och måste lämna regelbundna rapporter. Svensk riksbank är regeringens koleldare.

Riksbankens urholkning av det svenska kronvärdet
Riksbankens direktiv är att vi ska ha 2 % inflation per år på svenska kronans värde. Med inflation avses vanligtvis att penningvärdet minskar. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med ”konsumentprisindex”. Ett viktigt verktyg för Riksbanken för att upprätthålla en viss inflation är helt enkelt att se till att styra utbudet på pengar. Riksbanken uppnår för närvarande 2 % årlig inflation genom att ställa den s.k. ”reporäntan” på -0,50 %. Bankernas utlåningsräntor följer reporäntan.

Svenska kronans värde har halverats sedan mitten av 1970 talet
Kan företag och konsumenter låna pengar billigt, så ökar konsumtionen i landet och det stärker svensk ekonomi på ytan – men med inflation så sänker vi alltså svenska kronans värde i förhållande till resten av världens valutor. Detta har varit svenska regeringars kortsiktiga politik under många decennier för att maximera effekten under mandatperioden. Jämfört med andra europeiska valutor har den svenska kronans värde halverats sedan mitten på 1970-talet. De som reste ut i Europa då och gör om samma resa i dag kan mycket väl se detta. Då – i mitten av 70-talet – var allt billigt i hela Europa.

Under år 2018 har den svenska kronan hamnat i bottenligan
”Efter raset tillhör den turkiska liran den absoluta botten av årets sämst presterande valutor mot den starka amerikanska dollarn. Men även den svenska kronan hör numera till bottenskiktet tillsammans med bland annat Argentinas peso och Sydafrikas rand.”, skriver Dagens Industri:s journalist Felicia Åkerman.

 

VALUTANEDGÅNG
Venezuelansk bolivar-100 procent
Turkisk lira-41,44 procent
Argentinsk peso-37,03 procent
Angolansk kwanza-35,64 procent
Brasiliansk real-15,53 procent
Rysk rubel-14,88 procent
Swaziländsk liangeni-11,6 procent
Namibisk dollar-11,6 procent
Lesothisk loti-11,6 procent
Sydafrikansk rand-11,6 procent
Pakistansk rupi-10,88 procent
Svensk krona-10,47 procent
Tunisisk dinar-10,03 procent
Ungersk forint-9,24 procent
Polsk zloty-8,34 procent

 

Varför rasar den svenska kronan?
Det anförs diverse fikonspråk från banker, Riksbanken och andra bedömare på detta område. Svaret på frågan står dock enklast att finna i en av nationalekonomins mest respekterade doktriner på området uttryckt i verket ”Vad har staten gjort med våra pengar?”, skriven av Murray N. Rothbard år 1963 och utgiven av Mises institutet (Ludwig von Mises är en av världens mest respekterade nationalekonomer, född 1881 i Österrike och avliden 1973 i New York).

Rothbard säger att staten ser till att skapa nya pengar genom inflation och att inflation är ett kraftfullt och subtilt sätt för staten att tillägna sig allmänhetens resurser på, en smärtfri och ännu farligare form av beskattning. Inflationen kan som tur är inte fortgå för evigt för till slut upptäcker folk den här sortens beskattning; de upptäcker att deras pengar kontinuerligt tappar köpkraft.

Han fortsätter: ”Staten är inflationistisk till sin natur, eftersom inflation är ett frestande medel för staten och dess favoriserade grupper att tillskansa sig intäkter med. Det långsamma men stadiga övertagandet av de monetära tyglarna har sedan använts för att (a) inflatera ekonomin i en takt satt av staten; och (b) för att uppnå socialistisk styrning av hela ekonomin.

Det blir dyrt för dig och snart kanske snaran står kring din hals
Det tickar. I juli handlades den amerikanska dollarn för en svensk på 8,75 kr, i måndags stod den på 9,15 kr. Ytterligare tapp är sannolikt att vänta enligt storbanken Nordea. Nordeas analytiker skriver följande: ”Orsakerna inkluderar en mjuk riksbank, en cyklisk inbromsning, potentialen för förnyad bostadsoro och mindre potential för en politisk riskpremie”.

Vi ska i denna artikel inte gå in på alla varningar både från internationellt och nationellt håll om att Sverige kan närma sig en ny bostadskris, vars bubbla skapas av Riksbankens billiga utlåningsränta.

Men, det ska dock uppmanas till den som lånar pengar billigt från svenska banker att komma ihåg vad romarna lärde om politik: ”bröd och skådespel åt folket, så håller de sig nöjda”. Detta är en tidlös strategi, som regeringens högra hand Riksbanken använder för att trycka in kol i maskinrummet så att vi kan gå fort och du glädjas.

Fundera ett par gånger till, innan du sväljer betet att ”det går bra för svensk ekonomi”. I sommar hade vi också rekord i antalet konkurser, det högsta som uppmätts på 20 år.

John Knutsson
Jur. kand./LL.M. Lawyer, Juristfirma Proximus/Law firm Proximus
Webbsida: www.juristfirmaproximus.se