Sverige kommer inte utlämna terroranklagade Yilmaz Aytan till Turkiet. Det har Högsta domstolen beslutat. I ett betänkande påpekar justitiesekreteraren Lina Zettergren att terrorrekrytering, det brott Aytan anklagas för, ännu inte kriminaliserats i Sverige 2016 då brottet påstås ha begåtts i Turkiet.

Det är 15 juli 2016 som Turkiet skakas av ett blodigt kuppförsök som delar av landets militär deltar i. Såväl regeringsbyggnaden som parlamentet i Ankara bombas av stridsflygplan. Hundratals människor dödas och tusentals skadas i våldsamheterna.

Hemfredsrådet

Via den relativt nybildade nyhetskanalen TRT får turkarna samma kväll för första gången höra om ”Hemfredsrådet”. Det är kanalens nyhetsankare Tijen Karas som, under pistolhot, läser upp ett meddelande från beväpnade kuppmakare som tagit sig in i studion och utger sig för att representera rådet.

I meddelandet anklagas regeringen för att vara korrupt, för att bryta mot mänskliga rättigheter och för att ha misslyckats med sin kamp mot terrorismen.

– Regeringen, som förlorat all sin legitimitet, har avsatts, avslutas uttalandet innan TRT bryter sändningen.

Natten till dagen därpå meddelar landets militär att kuppförsöket slagits tillbaka. President Recep Tayyip Erdogan är när morgonen gryr fortsatt kvar vid makten.

Från och med den dagen genomförs omfattande utrensningar i en Erdoganledd ”motkupp”. Tiotusentals personer frihetsberövas, misstänkta för att ha varit inblandade i kuppförsöket. Men det är fortsatt oklart vilka som ligger bakom ”Hemfredsrådet” och det våldsamma försöket att avsätta regeringen.

Gülenrörelsen pekas ut

Turkiet har genomlevt ett flertal statskupper och kuppförsök sedan andra världskrigets slut. Varje gång har kemalister inom militären, hårdföra försvarare av Mustafa Kemal Atatürks sekulära arv, varit inblandade. Kemalisterna har ingripit mot politiker som velat leda landet i en mer islamistisk riktning. Flera gånger har det slutat med att islamistvurmarna förbjudits.

Kuppförsöket sommaren 2016 beskrivs emellertid som något annat. Den turkiska regeringen pekar inte minst ut Gülenrörelsen för att ligga bakom. Fethullisternas Terrororganisation (FETO), som den turkiska regeringen kallar rörelsen, leds av den sunnimuslimske predikanten Fethullah Gülen som lever i exil i USA.

LÄS ÄVEN: Inspelad polisanmälan på nätet ger turk asyl

Huruvida den turkiska regeringens utpekande av Gülen är korrekt eller ej är omtvistat. En rapport från det brittiska parlamentets utrikesutskott från mars 2017 ger emellertid visst stöd för att gülenister var inblandade i kuppförsöket. Även USA:s tidigare Turkietambassadör James Jeffrey har pekat ut gülenister som inblandade i det.

Gülen och hans politiska rörelse är fram till början av 2010-talet en viktig allierad för Erdogan, men kommer efter en infekterad maktstrid att på bara några år utvecklas till en bitter fiende. Till och med för väl insatta utomstående bedömare framstår schismen som obegriplig. Våren 2015 väljer Erdogans regering att terrorstämpla FETO.

Koranskolor i Afghanistan

Fethullah Gülen har hela tiden förnekat att han och hans organisation har något med kuppförsöket att göra. I ett BBC-inslag från 2013 framställs han som en muslimsk ledare som förespråkar ”tolerant islam som betonar altruism, hårt arbete och utbildning”.

Inte minst driver rörelsen koranskolor i flera länder, bland annat i Afghanistan. Det är något de gjort sedan talibanernas först tagit kontrollen över landet i mitten av 90-talet, efter att USA-stödda islamister störtat landets kommunistregering.

LÄS MER: PKK-terrorister utlämnas – Erdogans krav för svenskt Nato-medlemskap

Efter kuppförsöket 2016 vänder sig Erdogans regering till Afghanistan och ber den ingripa mot gülenisternas koranskolor. Afghanska säkerhetsstyrkor slår under 2017 till mot och frihetsberövar att flertal gülenister som knyts till dem.

Särskilt starka reaktioner blir det i december samma år när säkerhetsstyrkor tar sig in på en flickskola. De anklagas bland annat för att att ha tagit sig in i flickornas studenthem.

Får asyl i rekordfart

Efter de afghanska säkerhetsstyrkornas tillslag mot gülenisterna kommer en ledande företrädare för deras koranskolor i Afghanistan till Sverige. Han heter Yilmaz Aytan, är idag 48 år och söker asyl den 19 december 2018 – tre dagar innan julhelgen inleds det året.

Redan under mellandagarna, den 28 december, beviljas Aytans asylansökan. Han får omedelbart permanent uppehållstillstånd i Sverige.

LÄS ÄVEN: Turkiet ställer krav direkt: Begär krigsförbrytarmoderat utlämnad

Samnytt har kontaktat Migrationsverket och frågat hur det är möjligt att någon som söker asyl kan få sin ansökan beviljad så snabbt – inom mindre än fem arbetsdagar – under en julhelg. Vi har även frågat om någon annan myndighet varit inblandad i ärendet.

Migrationsverket vill inte svara på våra frågor, utan hänvisar till sekretess.

I mars 2019 söker även Yilmaz Aytans fru asyl i Sverige. Hon får emellertid vänta drygt ett år och fyra månader innan hon till slut beviljas permanent uppehållstillstånd sommaren 2020.

Begärs utlämnad för terrorism

I januari 2022 vänder sig Turkiet till Sverige för att begära Yilmaz Aytan utlämnad till Turkiet. Aytan anklagas i Turkiet för ”att bilda och leda en väpnad terroristorganisation”. Brottet ska ha begåtts i västra Turkiet under kuppförsöket 2016. Enligt turkiska myndigheter är Aytan efterlyst i hemlandet sedan 2019.

Riksåklagare Petra Lundh, som tillsattes av den rödgröna regeringen sommaren 2018, motsätter sig emellertid utlämningen. Hon hävdar att Aytan är en politisk flykting i behov av skydd i Sverige.

Petra Lundh. Foto: Thomas Carlgren

”Enligt beslut från Migrationsverket fick Yilmaz Aytan status som flykting och permanent uppehållstillstånd den 28 december 2018. Han har inte varit frihetsberövad i utlämningsärendet”, anför hon bland annat enligt handlingar från Högsta domstolen som Samnytt tagit del av.

Inte brottsligt i Sverige

I ett betänkande påpekar dessutom justitiesekreteraren Lina Zettergren att brottsrubriceringen ”att bilda och leda en väpnad terroristorganisation” motsvaras av det svenska brottet ”offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet”.

LÄS ÄVEN: HD avfärdar Erdogans krav – sätter Nato-medlemskapet på spel

Lagen som kriminaliserade terrorrekrytering trädde inte i kraft förrän 2020. Innan dess var det inte kriminellt att rekrytera terrorister i Sverige. Eftersom gärningen Aytan anklagas för inte var brottslig i Sverige vid tidpunkten för brottet kan han alltså inte utlämnas, menar hon.

”Gärningen som Yilmaz Aytan misstänks för – att bilda och leda en väpnad terroristorganisation – motsvarar inte brott enligt svensk lag”, står att läsa i betänkandet.

Utlämnas inte

I onsdags kom Högsta domstolens dom. Den konstaterar, liksom Zettergren, att det Yilmaz Aytan anklagas för inte är ett brott i Sverige eftersom terrorrekrytering inte var kriminaliserat i Sverige 2016.

Istället slår domstolen fast att Aytan är en politisk flykting, som i Turkiet riskerar att ”utsättas för förföljelse som riktar sig mot hans eller hennes liv eller frihet, eller annars är av svår beskaffenhet”.

Därmed får Yilmaz Aytan stanna i Sverige.

Fryser Nato-medlemskap

Turkiets president säger nu, enligt Reuters, att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato kan komma att ”frysas” efter förra veckans HD-beslut. Han menar att Sverige ”inte visar upp sin bästa sida” genom att stoppa utvisningen av den terrorutpekade turken.

Sverige och Finland skrev förra månaden på ett avtal med Turkiet där länderna bland annat lovar att ge ”sitt fulla stöd till Turkiet mot hot mot dess nationella säkerhet”.

Turkiet tycker emellertid inte att de båda skandinaviska länderna lever upp till den överenskommelsen, och har genom sitt veto möjlighet stoppa deras medlemskap i militäralliansen.

LÄS ÄVEN: Här är HELA avtalet med Erdogan – Sverige lovar bekämpa kurder