EU:s utrikeschef Kaja Kallas fortsätter att avvisa Vita husets fredsplan för Ukraina. President Trump har klargjort att krav på ett ukrainskt medlemskap i Nato måste bort från bordet för att få Putin att sätta sig där. Kallas kräver att villkoret måste ligga fast, i annat fall har USA “fallit för det ryska narrativet”. Hon kräver fortsatt också att EU-länder får sitta med vid förhandlingsbordet.

https://kyivindependent.com/kallas-decries-taking-nato-membership-off-the-table-for-ukraine/I ett utspel på torsdagen sade EU:s utrikeschef Kaja Kalla på besök i Washington att Nato utgör den bästa säkerhetsgarantin för Ukraina i framtiden och anklagade USA:s president Donald Trump för att ha “fallit för ett ryskt narrativ” när han stänger dörren till den västliga militäralliansen. Trump menar å sin sida att inga fredsförhandlingar är möjliga om Nato-villkoret inte tas från bordet.

LÄS ÄVEN: EU:s nya utrikesminister beredd “göra vad som än krävs” för ukrainsk seger

Presidenten antydde i en kommentar också att Natos ambition att flytta fram sina positioner till den ryska gränsen “förmodligen är anledningen till att det hela [kriget] började“. Kallas kontrade i en intervju med AFP med att det “inte är sant” och att även en sådan historiebeskrivning är att köpa det ryska narrativet.

Putin har själv nämnt Nato-planerna för Ukraina som ett av skälen till invasionen för tre år sedan. Han har hänvisat till överenskommelser från det kalla krigets dagar om att Nato inte ska försöka utvidga sig österut och in i den ryska (tidigare sovjetiska) intresse- och säkerhetssfären.

Upprepade krav på att få sitta med vid bordet

Kallas upprepade också kraven från EU att få sitta med vid förhandlingsbordet och få ett rejält ord med i laget om vad som ska ges och tas för att få stopp på det hittills miljonhövdade dödandet i Ukraina, den materiella ödeläggelsen av landet och de enorma kostnaderna för amerikanska och europeiska skattebetalare att hålla krigsmaskinen igång.

LÄS ÄVEN: Trump till Ukraina: “Glöm Nato!”

I Vita huset menar man att Bryssels och många enskilda EU-medlemsländers kompromisslösa hållning skulle omöjliggöra att få en uppgörelse till stånd. Utöver villkoret att Ukraina ansluts till Nato vill man från EU:s sida också se en i princip villkorslös rysk kapitulation där allt territorium – inklusive den lång tidigare annekterade Krimhalvön återlämnas till Ukraina. Trump-administrationen menar att det måste kompromissas även där om kriget ska få ett slut.

“Europeiska Natoländer åker snålskjuts på USA”

Flertalet EU-länder är också medlemmar i Nato. så även Sverige sedan en kort tid tillbaka. I USA har det sedan länge funnits ett stort missnöje med att de europeiska länderna åker snålskjuts på USA:s försvarskostnader. Kritiken har uttalats från såväl Repulikanskt som Demokratiskt håll. Först med Trump har dock konkreta åtgärder aviserats för att råda bot på det upplevda missförhållandet.

Krav finns från USA på att de europeiska Natoländerna ökar sina försvarsbudgetar till i vart fall 3,5 procent av sin BNP. Trump har även nämnt siffran 5 procent, men det skulle i så fall vara mer än vad USA själva spenderar och även mer än vad Ryssland lägger på sitt försvar. Siffran för Sverige är efter en kraftig höjning av försvarsanslagen 2,4 procent.

“Europas sak att ge Ukraina säkerhetsgarantier”

Vis sidan av prestigeförlusten i att nekas sitta med vid bordet när fred i Ukraina förhandlas, beror den europeiska irritationen också på att Trump aviserat att när freden väl är framförhandlat är det inte USA:s utan Europas ansvar att ge Ukraina de säkerhetsgarantier som behövs för att freden ska bestå. Trump-administrationen menar att det är det geografiskt rimliga och även resursmässigt genomförbart om länderna på vår kontinent rustar upp till amerikansk nivå.

LÄS ÄVEN: Hegseth: “Återgång till Ukrainas gränser innan 2014 är orealistiskt”

Kallas avvisade under intervjun med AFP på torsdagen den amerikanska hållningen – får man inte sitta med vid förhandlingsbordet kommer man inte heller att göra något för att upprätthålla den framförhandlade freden.

– Vi måste vara en del av de diskussionerna. Jag tror att vi inte kan ge någonting utan den, sade hon.

Skyddstullar och avvecklat bistånd spär på missnöjet

Den europeiska missbelåtenheten med Trump är inte ny utan etablerades redan innan dennes första mandatperiod i Vita huset. Just nu bidrar också att presidenten aviserat protektionistiska tullar mot omvärlden för att gynna amerikanska företag.

En annan del av missnöjet består i att Trump-administrationen nu avvecklar stora delar av sitt u-landsbistånd. Detta efter otaliga skandaler där mångmiljardbelopp i dollar av de amerikanska skattebetalarnas pengar hamnat i fel och korrupta händer, inklusive terroristers.

Även i Europa, inte minst i Sverige, finns sedan länge en motsvarande kritik mot den förda biståndspolitiken. En oro finns att det som sker på biståndsområdet i USA kan komma att smitta av sig hit. Den svenska Tidöregeringens väljare hade stora förhoppningar om genomgripande förändringar i biståndet, men hittills har endast marginella åtgärder vidtagits.

En chans för EU att “öka vår geopolitiska makt”

Kallas sa på torsdagen att USA:s sorti från biståndsarenan ger Europa en chans att flytta fram sina positioner och dela ut ännu mer skattepengar till tredje världen. EU:s utrikeschef erkände samtidigt att motiven inte är alltigenom altruistiska och filantropiska.

– Jag känner att vi också måste öka vår geopolitiska makt.

LÄS ÄVEN: EU: Vi tar ledningen i Ukraina om USA inte vill fortsätta kriga

SD-toppen slår tillbaka mot Strandhälls mobbning