Sveriges anpassning till FN:s barnkonvention en present till unga rånare

7.6K Shares

Ungdomsgäng bosatta i invandrartäta och så kallade utsatta områden som rånar andra ungdomar och barn har ökat kraftigt på senare tid. Statstelevisionen uppmärksammar nu hur en bidragande orsak till ökningen är att de unga rånarna skyddas av att Sverige gjort anpassningar till FN:s barnkonvention som sedan en tid tillbaka gäller som svensk lag.

Varje dag rånas numera barn och ungdomar på sina mobiltelefoner, pengar och märkeskläder, inte sällan under dödshot. Förövarna är oftast antisociala och kriminella ungdomsgäng med invandrarbakgrund beväpnade med knivar, ibland skjutvapen.

På senare tid har också de så kallade förnedringsrånen ökat där huvudmotivet inte är att komma över offrets tillhörigheter utan att visa sin makt genom att förnedra personen. Inte sällan har förnedringen svenskfientligt rasistiska inslag.

Polisen saknar på grund av neddragningar resurser att skydda unga från att utsättas för personrån och att utreda de rån som begås. Man har i stället lagt över ansvaret på ungdomarna och barnen att se till att de inte löper risk att rånas.

Bland annat har polisen gått ut med rekommendationer om att inte ha på sig dyra kläder eller värdeföremål när man rör sig utomhus. Det kan hjälpa när rånarna är ute efter gods men har inte effekt för de rån där det främsta motivet är att förnedra.

Unga rånare skyddas av Barnkonventionen

Polisens arbete försvåras nu också av att Sverige i högre grad än tidigare anpassat lagstiftning och rättsväsendets riktlinjer efter FN:s Barnkonvention som sedan en tid tillbaka implementerats fullt ut som svensk lag.

SVT Uppdrag Granskning publicerar på onsdagen ett reportage om de ökande ungdomsrånen. I programmet framkommer bland annat hur nya riktlinjer från Riksåklagaren med anledning av Barnkonventionens implementering försvårar för polisen och det övriga rättsväsendet att gripa, anhålla och lagföra unga rånare.

Polisens utredare kritiska

Polisens ungdomsutredare är kritiska till hur de bakbinds i sitt arbete mot ungdomsrånen av riktlinjer relaterade till Barnkonventionen som skyddar rånarna i stället för rånoffren.

Anders Klingberg är utredningsansvarig polis i nordöstra Göteborg där man har omfattande problem med ungdomsrånare från de invandrartäta så kallade utanförskapsområdena. I SVT UG-reportaget ger han ett exempel på hur polisen numera inte tillåts agera mot de unga kriminella.

En 16-åring rånar under dödshot en yngre kille på dennes mobiltelefon. Offret utsätts även för våld i form av bland annat strypgrepp runt halsen. Efter rånet hotas offret även med våld ifall han berättar för någon eller polisanmäler vad som hänt, så kallat övergrepp i rättssak.

Polisen kan snabbt identifiera den 16-årige rånaren men är på grund av de nya riktlinjerna förhindrade att frihetsberöva honom. Ynglingen kan därför fortsätta begå personrån, vilket han också gör. Tillsammans med sitt gäng rånar han bland annat två 13-åriga pojkar.

– Det enda vi hade kunnat göra i det läget hade ju varit att plocka in honom snabbt, men vi hade aldrig kunnat hålla honom, förklarar Anders Klingberg för SVT:s reporter.

Svårare för polis och åklagare sedan 2017

Den direkta orsaken till att 16-åringen och hans kumpaner kunnat fortsätta utsätta andra ungdomar och barn för rån, hot, misshandel och förnedring är Riksåklagarens nya riktlinjer från 2017 som infördes som en anpassning till FN:s barnkonvention. Enligt dessa får brottslingar yngre än 18 år endast frihetsberövas ”som en sista utväg och för kortast lämpliga tid”, även om brotten de begått är grova.

Från polishåll – där man på grund av underbemanning och bristande resurser redan för en ojämn kamp mot ungdomsrånarna – är man kritisk till hur arbetet nu ytterligare försvåras. Anders Klingberg menar att det är fel att implementera FN:s Barnkonvention på ett sätt så att rånarna skyddas i stället för offren.

– Jag kan inte se att det här ska ha nånting med Barnkonventionen att göra. Det är inte att bli frisläppt och sen kunna prata sig ur det hela.

Släpps utan att ens förhöras

I SVT UG-reportaget berättas om flera typiska fall där unga rånare släpps ut på gatan innan de ens blivit förhörda. Åklagarna – som är de som fattar beslut om att anhålla brottsmisstänkta – hänvisar till de riktlinjer som Riksåklagaren drivit igenom som en anpassning till Barnkonventionen och menar att det oftast inte längre är möjligt att anhålla unga brottslingar.

För ett sådant frihetsberövande krävs ”synnerliga skäl”. Sådana anses enligt de nya riktlinjerna inte föreligga endast därför att en person hotat, rånat, misshandlat och förnedrat en annan ung person.

Lennart Guné är överåklagare och chef för utvecklingscentrum på Åklagarmyndigheten och berättar för SVT UG att det här inte är någon oönskad effekt. Det är i stället själva avsikten med Barnkonventionens implementering och de nya riktlinjerna att unga kriminella ska slippa frihetsberövande åtgärder. Guné hänvisar till riksdagen som drivit igenom detta.

Själva avsikten – inte en oönskad effekt

– Själva utgångspunkten är ju från lagstiftarens sida att så unga människor inte ska frihetsberövas. Det ska vara som en sista utväg att man frihetsberövar unga, och så kort tid som möjligt.

I nästan alla polisområden i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö uppger poliser och andra som arbetar med brott som begås av unga kriminella att Barnkonventionen är ett problem genom att man tvingas försätta unga rånare på fri fot utan förhör. Det är nu mer regel än undantag i motsats till hur det var innan de nya riktlinjerna infördes.

– Förut hade vi inte det problemet att de blir släppta på samma sätt, vi fick dem anhållna, kanske bara över natten men vi fick hålla förhöret, berättar gruppchefen för Malmöpolisens ungdomsutredningar för SVT.

Boxiao Pan, som är förundersökningsledare i Täby i norra Storstockholm, instämmer. Enligt honom är det numera ytterst sällsynt att en åklagare beslutar anhålla de unga rånare som härjar i området, vilket leder till att de snabbt är på gatan igen för att begå nya rån mot barn och unga.

– De sitter frihetsberövade i några timmar på sin höjd. Sen är de ute och då har de blivit varse om att polisen vet om det här, då är det jättelätt för dem att gå och attackera målsägarna och vittnena igen.

Betydligt färre unga kriminella anhålls numera

Redan när de nya riktlinjerna kom inför att FN:s Barnkonvention skulle implementeras som svensk lag var åklagarna kritiska och menade att detta skulle leda till ”stora negativa konsekvenser” beträffande möjligheten att bedriva en effektiv brottsbekämpning. Nyligen bekräftades dessa farhågor i en utvärdering som Åklagarmyndigheten gjort – betydligt färre unga brottslingar anhålls numera jämfört med tidigare.

Samtidigt menar vissa åklagare att de nya riktlinjerna övertolkas och är kritisk till de åklagare som av ängslighet eller ovilja med hänvisning till det nya regelverket slentrianmässigt beslutar att inte anhålla unga kriminella. Ungdomsåklagaren Linda Wiking är en av dem som ogillar sina kollegors nya mer undfallande agerande.

Wiking menar att det fortfarande finns utrymme att anhålla unga rånare. Hon kritiserar öppet de åklagare som beslutar släppa dem innan de ens har förhörts.

– Då tillämpar vi inte riktlinjerna och lagtexten så som det är tänkt. Vi ska använda de verktyg vi har, när det finns skäl för det. Och det finns det i allvarliga brott och när det finns det risk för att man förstör utredningen på fri fot, förklarar hon för SVT UG.

7.6K Shares
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.