Utöver de många höga skatterna, som ska bekosta brottsbekämpning och trygghet, kan småhusägare och andra fastighetsägare tvingas betala ytterligare en avgift för trygghetsarbete i sina områden. Det föreslås i en statlig utredning och är något som Villaägarnas riksförbund nu ifrågasätter.

I januari tog bostadsminister Andreas Carlson (KD) emot utredningen Avgift för områdessamverkan vars förslag får stark kritik från branschen. Utredningen ser frivillig områdessamverkan som den vanligaste formen av områdessamverkan även framöver men för att säkerställa en långsiktig och förutsebar finansiering för samverkan mellan det offentliga och fastighetsägare föreslås en lag om avgift.

– Det behövs fler verktyg som kan öka tryggheten och attraktiviteten såväl i bostadsområden som på andra platser och som kan bidra till en positiv utveckling i Sverige. Regeringen har nu tagit emot utredarens förslag som inom kort kommer att skickas ut på remiss, säger Andreas Carlson.

Anna Thureson är näringspolitisk expert på Fastighetsägarna och expert i den statliga utredningen.

– Förslaget innebär att fastighetsägare tillsammans med andra fastighetsägare ska finansiera brottsförebyggande åtgärder i ett av kommunen beslutat område. Detta istället för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt gemensamt förbättringsarbete mellan det offentliga och andra relevanta aktörer i samhället, säger hon.

– I praktiken innebär förslaget att det införs en möjlighet att kräva att fastighetsföretag ska finansiera åtgärder för att komma till rätta med till exempel hög kriminalitet, arbetslöshet och låga skolresultat, vilket ligger utanför fastighetsägares möjlighet att påverka. Det är orimligt att enskilda fastighetsägare förväntas att lösa dessa olika typer av samhällsproblem.

Misslyckat samhällsprojekt

Thureson menar att utredningen saknar en tydlig analys av vilka problem som skulle lösas med tvingande samverkan och som inte redan kan hanteras med dagens frivilliga modell. Hon konstaterar också att en lagstiftning likt den föreslagna varken behövs eller efterfrågas.

Hon får medhåll av Bostadsrätternas samhällspolitiska chef Kenny Fredman.

– Om förslagen blir verklighet innebär det att den som bor i ett så kallat utsatt område riskerar att få betala en extra skatt genom denna avgift. Om samhället, polisen och myndigheterna misslyckats med ett samhällsprojekt – är det då rimligt att de boende ska behöva betala för det på detta sätt?

Rosengård i Malmö. Foto: Jorchr, CC BY-SA 3.0

Villaägarna kritiska

Villaägarnas riksförbund ser positivt på grannsamverkan, vilket sker frivilligt, men är desto mer skeptiska till vad som i praktiken skulle bli en ny fastighetsskatt på trygghetsskapande åtgärder. Det skriver Lena Södersten, förbundsjurist i Villaägarnas riksförbund i en debattartikel.

Det här är fel väg att gå. Samhällskontraktet bygger på att brottsbekämpningen och tryggheten i samhället är statens och i viss mån kommunernas ansvar. Finansieringen bör därför ske via skattsedeln.

Enligt Södersten anser regeringen och utredaren att det är orättvist att alla fastighetsägare i området inte medverkar frivilligt. Villaägarna, påpekar hon, anser tvärtom att det är orättvist att den som äger ett småhus i ett otryggt område ska betala både skatt och en extra avgift för öka tryggheten i området.

LÄS ÄVEN: Bombdåd ökar psykisk ohälsa i bostadsområden

Förbundet spår att förslaget kommer möta stark kritik och kraftigt motstånd från de husägare som berörs och slår fast att engagemang inte går att lagstifta fram.

Om utredningsförslaget blir verklighet finns det en uppenbar risk att den grannsamverkan som sker på frivillig väg och som faktiskt fungerar slås sönder. Det vore olyckligt.

Så svarar SD

Utredningen bygger på regeringens och Sverigedemokraternas samarbete i Tidöavtalet.

Mikael Eskilandersson är Sverigedemokraternas civilpolitiska talesperson:

– Vi är positiva till att se över hur man kan göra så att oseriösa fastighetsägare inte längre kommer kunna välja att ställa sig helt utanför och åka snålskjuts på övriga fastighetsägare som bidrar till tryggheten samtidigt som de hänsynslöst utnyttjar sina egna fastigheter för att tjäna så mycket pengar som möjligt, säger han till Samnytt.

Mikael Eskilandersson (SD). Foto: Landstingshuset, CC BY-SA 4.0

– Enstaka fastighetsägare som har många lägenheter för uthyrning har tyvärr valt att inte delta i frivilliga samverkansformer, vilket fått till följd att kriminalitet och otrygghet bitit sig fast i områden, helt i onödan. När dessa tvingas till samverkan kan gemensamma insatser stoppa kriminella och bidra till tryggare områden för alla. Det innebär minskade kostnader för seriösa fastighetsägare jämfört med dagens kostnader, när alla i området är med och bidrar.

Enligt Eskilandersson har både fastighetsägare och staten ett ansvar att bidra till trygghet och menar att det är fastighetsägarna som är de största vinnarna när områden uppfattas som tryggare då det höjer deras fastighetsvärden och gör det lättare att hyra ut lägenheter i området.

– Boendet blir mindre av en klassfråga, när fler bostadsområden och fastigheter är med och blir tryggare för alla som bor där. Lagförslaget kommer alltså att minska klasskillnaderna i boendemiljön.

LÄS ÄVEN: Bro till mångkulturellt område fick bostadspriserna att falla

Sveriges första äldreboende med hbtqi-inriktning invigt