Bara två månader efter terrorgruppen Hamas massaker den 7 oktober 2023 diskuterade internationella organisationer hur man skulle tillämpa termen ”svält” på situationen i Gaza. Det avslöjas av Världshälsoorganisationens representant i Israel, Dr. Michel Thieren.

Thieren deltog i ett multilateralt möte om Gaza i Genève i december 2023. Under mötet diskuterades hur viktigt det skulle vara att vetenskapligt visa att en hungersnöd förekommer i Gaza och hur man använder termen för kommunikation och politiska påtryckningar på Israel. Enligt Thieren diskuterades detta uttryckligen på högsta nivå under dessa möten.

– Alldeles i slutet av mötet – jag tänker inte säga exakt var, och det var inte nödvändigtvis på WHO, var lugn – fanns det en samling experter som ställde frågan ganska kraftfullt. Jag var där, och jag blev helt chockad. Vad de i huvudsak sa var att man borde försöka hitta en term som kunde användas för att utöva påtryckningar. Så ja, jag blev väldigt chockad över det, säger Thieren i podcasten Mosaïque som The Jerusalem Post uppmärksammar.

Thieren tillade att det som chockade honom mest var att förövarna och offren i dessa kretsar utpekades från allra första början, ”från och med den 8 oktober”.

LÄS ÄVEN: Israel: Ingen humanitär last ombord på Gaza-flottiljen

– Så när dessa människor sa att det skulle vara nödvändigt att demonstrera svält, hade skulden redan ålagts [Israel]. När vi pratar om folkmord gick WHO aldrig dit, andra gjorde det – men väldigt tidigt uttalade dessa människor dessa två termer [folkmord och svält], de kastades ut direkt från början. Så brotten var redan förutbestämda och sedan försökte organisationerna demonstrera dem. Och för mig är det inte normalt alls.

Oavsett om ordet svält var korrekt eller inte, sa Thieren att det förstärktes ”i sociala mediers avgrundsdjupa tomhet, och skadan var skedd”.

Långa rapporter

Även om Thieren själv inte kommenterade huruvida ett folkmord hade ägt rum i Gaza – ”rapporterna kommer, vi får bedöma då” – noterade han med misstänksamhet längden och detaljerna i rapporterna som diskuterade Israels påstådda folkmord.

– Det finns inte 72 sidor med motivering, säger han.

– Inom medicinen, när vi lär oss behandlingen av en sjukdom, om behandlingen beskrivs på tio sidor, betyder det att det inte finns någon behandling. En behandling är tre rader: du tar detta, det fungerar och det dödar sjukdomen. Så ju större rapporterna är, desto mer misstänksamma är de.

Hamas-terrorist deltar i massakern 2023. Foto: CCTV footage

En njutning

I fallet med Rwanda, där folkmordet var ”uppenbart”, sa Thieren att han läste en rapport från en oberoende kommission som var 24 sidor lång med ett stycke om rättfärdigandet av folkmordet.

Problemet med berättelsen kring Israel och Israels handlingar är ”inte bara att den är partisk, utan att det ofta finns en sorts njutning”, menar han.

LÄS ÄVEN: Studie: Media sprider uppblåsta dödssiffror i Gaza – främjar anti-israeliskt narrativ

– Det finns en sorts… vi beskriver, vi tillkännager, vi berättar historien om detta krig med en viss njutning.

– Och det är där, för mig, alla dessa berättelser – var de än kommer ifrån – är färgade av antisemitism.

Besökte kibbutzerna

Thieren var i Europa på morgonen den 7 oktober 2023 men tog ett av de första flygplanen till Israel när han fick veta vad som hade hänt. Strax därefter åkte han för att besöka kibbutzerna.

– För tredje gången i mitt liv såg jag hur ett massakrerat land ser ut.

– De andra två gångerna var i Srebrenica 1995 och Kigali [i Rwanda] 1994.

– Jag skulle kunna beskriva för dig vad ett massakerland är, men det är den typen av landskap – väldigt tyst, ekande, dämpat – som jag säger, fruset i ett slags mordpompeji. Jag har alltid känt att ett massakerland inte är ett krigsland. Jag var i Syrien: där ser man krigsland. Det är inte samma sak. Ett massakerland är ett massakerland.

– Och det jag såg i Be’eri och Nova var ett område av massakrer – otvetydigt.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Israel gav Gaza chansen – Gaza valde våld och död”

Sydsvenskan-profil försvarar att Hamas kidnappar civila: ”Palestiniernas enda chans”