En generationsskog i Arjeplog blev skådeplats för en olaglig klimataktion när Greta Thunberg och andra klimatextremister kedjade fast sig i maskiner och stoppade pågående avverkning. Skogsägaren Beatrice Karlsson är förtvivlad – och hoppas nu att politikerna ska täppa till luckorna i lagen.

I skogarna utanför Korsträsk, tre mil väster om Arjeplog, har Beatrice Karlssons familj brukat marken i generationer. När hon 2021 löste ut sin syster och tog över ansvaret kände hon stolthet – skogen var både arv och framtid.

Hon berättar för Tidningen Näringslivet att det för henne är något väldigt speciellt att bli skogsägare. Redan som barn fick hon lära sig av sina föräldrar hur man tar hand om en skog med förstånd.

Extremister kedjade fast sig

För att finansiera renoveringen av släktgården planerade Beatrice att avverka drygt 43 hektar skog i samarbete med SCA. Hänsyn till natur och rennäring togs, bland annat genom att undanta 8,5 hektar och välja skonsam markberedning.

LÄS ÄVEN: Skogsindustrin varnar: Nya klimatförslag hotar tusentals jobb

Men bara dagar efter att avverkningen påbörjats dök klimatextremister upp i området – bland dem Greta Thunberg. De slog upp tält, följde maskinerna och kedjade fast sig vid utrustningen. Polis tillkallades, men arbetet tvingades ändå avbrytas.

Karlsson berättar att hon blev ”bestört och förtvivlad”. Dessutom verkade aktivisterna inte ens ha koll på vem som ägde marken, utan trodde eller att det var SCA eller låtsades det för att det ger mer uppmärksamhet och är lättare att få sympatier om man går i klinch med ett stort skogsbolag än med en liten enskild skogsägare.

”Greta Thunberg vet inget om min skog”

Beatrice Karlsson är övertygad om att aktivisterna fått hjälp att hitta till den avlägsna platsen. Enligt henne för det sig om professionella aktivister/extremister som sätter den här typen av aktioner i system.

– Greta Thunberg hittade hit också. Hon vet ju ingenting om min skog eller vad jag står för. Jag har följt skogsvårdslagen och tagit extra miljöhänsyn – ändå blir jag uthängd, säger hon.

Greta Thunberg har på senare tid fått mer uppmärksamhet för aktioner kopplade till Gaza än till klimatextremism. Instagram/Faksimil

Efter flera dagar i skogen skickade extremisterna in en okynnesanmälan till Mark- och miljödomstolen. Detta efter att ha hittat spår som de påstod kunde tillhöra en tretåig hackspett. Domstolen beslutade om ett tillfälligt stopp i avverkningen.

”Missbrukar systemet och smutskastar skogsägare”

Skogsstyrelsens yttrande visade mycket riktigt att avverkningen inte strider mot artskyddsförordningen. Men Karlsson och SCA väntar på fortsatt besked för att kunna återuppta arbetet. Hon menar att systemet är öppet för att missbrukas, skapa konflikter och smutskasta enskilda skogsägare.

– Man drar sig inte för att sabotera tillåten verksamhet, säger Karlsson till TN.

LÄS ÄVEN: Skogsentreprenör varnar för grön kommunism: “Vart är äganderätten av skog på väg?

Greta Thunberg har under de senaste åren gripits och bortförts av polis vid flera liknande klimataktioner, bland annat i Oslo och i Tyskland. Aktionen i Arjeplog följer samma mönster av brott under den nyspråkliga beteckningen ”civil olydnad” där extremisterna säger sig vilja skydda naturen men väljer att göra det utanför lagens och demokratins råmärken.

”Brottsliga handlingar utan konsekvenser”

Polisen har inlett en förundersökning om egenmäktigt förfarande, men Karlsson menar att rättssystemet är tandlöst. Det är orimligt menar hon att aktivister och extremister bara kan göra intrång och begå brottsliga handlingar utan att något händer.

Men trots oron vägrar Karlsson ge upp hoppet om att få fortsätta bruka skogen så som hennes släkt har gjort i generationer. Men då måste ändringar komma till stånd – ingen kommer att vilja bli skogsägare och satsa pengar och tid för att sedan bli stoppade. ”Så kan vi inte ha det”, slår hon fast.

Extremismen breder ut sig i svenska skogar

Beatrice Karlssons fall är inte unikt. De senaste åren har klimatextremister i hela landet gett sig ut i skogarna på jakt efter rödlistade arter för att försöka stoppa avverkningar. Statistik från Artportalen visar att anmälningar om skyddsvärda arter ökat explosionsartat – bland annat har påstådda observationer av tretåig hackspett mer än fördubblats mellan 2022 och 2024.

Skogsägare berättar för TN om hot, ekonomiska förluster och verksamheter som lamslås. En annan var familjeägda lantbruk hotas av klimatextremisterna är skogsägaren Kurt Hyttsten efter påståenden om att det hittats hackspettspår på hans mark.

– De smyger runt i skogen i det tysta. Det var en chock när jag fick veta att de varit här långt innan vi ens planerat avverkning.

LÄS ÄVEN: SD-seger i EU om svensk skog

För Hyttsten innebär beslutet att 78 procent av hans skogsmark inte får avverkas – vilket riskerar hela verksamhetens framtid. Han kallar det för ”helt horribelt” och menar att de här olagliga aktionerna om de tillåts fortsätta riskerar slå ut ett lantbruk som producerar mat och virke varje dag

Skogsbolagen: ”Arbetsmiljön hotas”

Även de större bolagen larmar om konsekvenserna. Man inser att skyddet av hotade arter är viktigt, men menar att det måste balanseras mot rättssäkerhet och respekt för skogsägarnas verksamheter. Otydlig lagstiftning, klimatextremistiska aktioner och åtföljande rättshaverism skapar osäkerhet och rättsförluster, förklarar Anders Edholm, hållbarhetsdirektör på SCA, för TN.

Han påpekar också att klimatextremisternas närvaro skapar oro bland de anställda när de plötsligt och konfrontativt dyker upp i skogen. Det är inte rimligt, säger han till TN, och anser dessutom att det är en form av meningslösa aktioner som flyttar fokus från verkliga lösningar.

Tjädrar stoppade miljoninvestering – ”Äganderätten betyder ingenting”

Även i södra Sverige möter skogsägare liknande hinder, om än i annan form. Kristofer Stigen i Bollebygd har sedan 2019 kämpat för rätten att avverka sin egen mark – men stoppas på grund av fyra tjädrar.

Beslutet, som grundas i artskyddsförordningen, innebär att han förlorat möjlighet att bruka upp till 60 procent av sin skogsmark, till ett värde av omkring 1,5 miljoner kronor. Han tycker att det känns surrealistiskt att något sånt här kunde hända. ”Äganderätten betyder ingenting längre”, säger han uppgivet.

Trots att arten är jaktbar i Sverige nekades Stigen både avverkning och ekonomisk ersättning. Hans fall har gått genom flera rättsinstanser och väntas nu prövas i Mark- och miljööverdomstolen.

– För ett litet familjeskogsbruk innebär det här åratal av uteblivna investeringar. Jag känner markägare som inte ens vågar nämna att de sett tjäder på sin mark, av rädsla för att få avverkningsstopp, förklarar han för TN.

Politisk debatt om äganderätten

Skogsstyrelsen svarar att besluten följer nuvarande lagstiftning och att förändringar måste komma från politiskt håll. Regeringen har tidigare utlovat stärkt självbestämmande för skogsägare, men enligt Stigen har inga konkreta förändringar skett.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkans skogsutredning ifrågasätts: Nyckelperson är brottsmisstänkt klimataktivist

Tillsammans med andra markägare har han nu vänt sig till grundlagskommittén för att kräva en översyn. Många sitter fast i samma situation och om fler inser vad konsekvenserna blir av klimatextremisternas tilltag kanske något till slut förändras, hoppas man.

En växande konflikt i skogslandet

Från Arjeplogs fjällskogar till Bollebygds marker växer frustrationen bland svenska skogsägare. För många upplevs klimatextremismen – med Greta Thunberg som frontfigur – som en rörelse som allt oftare sätter sig över demokratiska spelregler, lagstiftning och enskilda människors rätt att bruka sin mark.

Extremisterna själv menar att lagbrotten utgör en nödvändig väckarklocka om den snara undergång man tror att jorden står inför i en klimatkatastrof. Men oavsett ståndpunkt råder ingen tvekan om att konflikten mellan miljöengagemang och äganderätt har flyttat från debattsidorna – ut i verkligheten och in i den svenska skogen.

Tandhygienisten Bernt Herlitz förlorar i Arbetsdomstolen – döms till att betala en halv miljon