Tidigare var det de granskade som var tvungna att styrka att inkomsterna inte var skattepliktiga. Sedan april har bevisbördan istället lagts över på Skatteverkets utredare som nu måste bevisa att pengarna inte kommer från arbete eller dylikt.

Sedan flera år tillbaka har Skatteverket samarbetat med Säpo och kunnat slå till mot ett hundratal personer i islamistiska extremistmiljöer med terrorkopplingar. Även polisen har ett liknande samarbete med Skatteverket där man tipsar om kriminella som lever lyxliv men saknar officiella inkomster.

För tre år sedan lämnade Säpo över en lista med 400 namn på sådana personer. En av dessa hade kopplingar till Gävleimamen Abo Raad som nyligen togs i förvar av Säpo. Han hade fått 200 000 kronor insatta fördelade på mindre belopp. Då han inte kunde redovisa hur han fått pengarna betraktades de som svarta varpå han fick skatta för dem plus ett skattetillägg på 10 000 kronor.

Verkningslösa kontroller
Efter att de nya reglerna trätt i kraft kan de granskade bara tiga och därmed händer ingenting och de får behålla pengarna.

– Numera granskas bara 10 till 20 procent av de personer som vi förr undersökte, säger Pia Bergman, tidigare nationell samordnare mot grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket.

Intern kritik
Kritiken internt på Skatteverket är svidande. Man konstaterar bland annat att pengarna kommer ”återinvesteras i narkotika, vapen m.m. med stora kostnader för samhället som följd” och att situationen är ”absurd”.

Arbetet tidigare var framgångsrikt.

– Domstolarna gick på vår linje i 90-95 procent av fallen, säger Stig Svensson som tidigare ledde kontrollinsatsen i Skatteverkets södra region mot kriminella.