Många av dem som krävs på skadestånd av den så kallade “Näthatsgranskaren” Tomas Åberg får aldrig någon rättvis chans i det svenska rättsväsendet. Det anser tidigare åklagaren Michael Pleym, som tagit på sig att försvara en kvinna som dömts att betala 10 000 kronor i skadestånd till Åberg.
– Uppenbarligen verkar domstolarna rädda för honom. Det är det intryck jag får, säger Pleym till Samnytt.

Han har varit domare i Göta hovrätt, kammaråklagare i Nyköping och därefter under ett antal år arbetat som åklagare på Ekobrottsmyndigheten. Han har lett ett flertal medialt uppmärksammade ekobrottsutredningar och intervjuats i tv och tidningar många gånger.

66-årige Michael Pleym är numera pensionerad, men han har lång erfarenhet från det svenska rättsväsendet.

– Jag har över trettio år i branschen, berättar Michael Pleym för Samnytt.

Chatarina från Askim

I november i år döms Chatarina Sanderson från Askim att betala 10 000 kronor i skadestånd till 49-årige Tomas Åberg då hon anklagats för att ha förtalat honom. Hon är långt ifrån den första som den så kallade “Näthatsgranskaren” släpar inför rätta och kräver skadestånd ifrån.

Det som emellertid skiljer Sanderson från de flesta andra som stäms av Åberg är att hon själv aldrig skrivit något om honom i sociala medier. Samtliga punkter i målet gäller istället så kallade delningar eller gillningar som hon gjort på sociala medier-sajten Facebook. Inlägg som påstås förtala Åberg.

De inlägg som den 64-åriga Askimkvinnan delat eller gillat är främst skrivna av frilansjournalisten Joakim Lamotte och debattören Katerina Janouch. Två profiler hon känner igen från tv. Lamotte har tidigare jobbat på Sveriges television i Göteborg, och Janouch känner hon igen som barnboksförfattare.

När Samnytt pratar med Chatarina tycks hon osäker på om hon “gillat” eller “delat” inläggen. Hon verkar använda orden som synonyma begrepp.

– Jag har kanske en gilla någon gång, och inga delningar tror jag. Jag har aldrig skrivit ett yttrande, utan jag har bara delat det rakt av, säger hon.

Får experthjälp

När Chatarina Sanderson i mars förra året får delgivningsbrevet från Göteborgs tingsrätt; tror hon först att det är en jobbrelaterad kallelse att vittna. När hon öppnar brevet och får veta att hon blivit stämd, så kommer det som en överraskning.

– Om jag ska vara riktigt ärlig så fick jag en chock, berättar hon.

– Jag darrade i hela kroppen, hade torr tunga och mådde illa. Jag var jätteskakis. Jag har inte varit med om att ställas inför rättsväsendet på det sättet tidigare.

Sanderson står till en början ensam i rättsprocessen, och skriver ett eget svar på anklagelserna. Men efter ett tag kommer hon på att grannen till hennes sommarhus nere i Portugal är en före detta åklagare från Sverige. Michael Pleym.

– Det är ju ingen vettig advokat som tar sig an ett FT-mål, säger Michael Pleym till Samnytt, syftande på det låga arvodet för sådana mål.

– Så jag erbjöd mig att hjälpa henne, och på den vägen är det. Jag tog uppdraget och jag jobbar alltså pro bono.

Får inte alla handlingar

Michael Pleym är mycket förvånad av den rättsprocess som följer. Tomas Åberg, som själv driver målet i domstolen utan juridiskt ombud, kräver bland annat av tingsrätten att svarandesidan, alltså Chatarina Sanderson och Michael Pleym, inte ska få ta del av alla handlingar innan huvudförhandlingen.

“Jag kommer i dag använda mig till mycket stor del av ett dokument där jag har sammanställt det viktigaste i detta omfattande mål. Jag skickar det därför till tingsrätten så att det blir enklare för er att anteckna och följa med. Jag har givetvis inget emot att svarandesidan får ta del av dokumentet men vill inte att det sker fören [sic] rättegången börjar varför jag skickar detta till er nu kl 09.00 den 25 oktober”, kräver Tomas Åberg i ett mejl till domstolen.

Dokumentet han skickar innehåller bland annat ett antal skärmdumpar där Åberg menar att Sanderson förtalat honom genom att dela olika inlägg på Facebook.

Att Michael Pleym som juridiskt ombud inte får ta del av alla handlingar innan rättegången hålls menar han är ett rättegångsfel.

– Det strider mot begreppet partsinsyn, påpekar han.

– Nu har jag jobbat i brottmål i nästan hela livet. I brottmålen har vi det att när en utredning är klar, så måste den delges den misstänkte och dennes försvarare innan åklagaren ens får väcka åtal.

Eftersom Tomas Åberg skickar in dokumentet till tingsrätten samma dag som huvudförhandlingen, så får inte Pleym ta del av det förrän flera dagar efter att huvudförhandlingen hållits.

Ett “skrivfel”

En annan omständighet som Michael Pleym anmärker på är att Tomas Åberg från början påstår i sin stämningsansökan att det är Chatarina Sanderson som skrivit de texter hon anklagas för att ha delat. Ett sakfel som Pleym flera gånger påtalar innan huvudförhandlingen.

Till slut, under förhandlingen, medger Åberg att det rör sig om ett “skrivfel”.

– Det gör han i förbigående under huvudförhandlingen. Detta borde tingsrätten varit vaken på och sagt: “Men återkallar du då i den delen?” Men det har tingsrätten inte gjort, och den har inte ens kommenterat saken i domen, konstaterar Pleym.

Eftersom Åberg framför en anklagelse i sin stämningsansökan som han tar tillbaka under rättegången, så menar den pensionerade åklagaren att Åberg borde ses som förlorande part på den punkten.

– Det har man inte gjort, säger Pleym.

En tredje punkt som Pleym anmärker på är att tingsrätten i sin dom påstår att Chatarina Sanderson haft ett uppsåt med delningarna som Åberg inte ens åberopat och den fjärde punkten är att domstolen aldrig frågar om Chatarina är intresserad av en förlikning.

“De tar parti för Åberg”

Den pensionerade åklagaren pekar ut främst dessa fyra punkter som så pass allvarliga att han menar att domen rör sig om domvilla och grovt rättegångsfel.

– De fyra punkterna är sådana punkter som vi anser grundar rättegångsfel, säger Michael Pleym.

– Det lyser igenom i domen hur de tar parti för Åberg.

Tror du att det görs av politiska skäl?

– Jag vet inte, men uppenbarligen verkar domstolarna rädda för honom. Det är det intryck jag får.

Pleym har nu överklagat tingsrättens dom till Hovrätten för Västra Sverige. I överklagandet ifrågasätter Pleym också om det finns något stöd i lag eller rättspraxis för att enbart delandet av en länk kan ses som “uppgiftslämnande i förtalsparagrafens mening”.

– Jag har ju inte hittat några rättsfall där det bara handlar om delning, säger Pleym.

En ensam domare

Eftersom det handlar om ett tvistemål, så är det en ensam domare som dömer Chatarina Sanderson. I detta fall rådmannen Fredrik Ottesten.

– Tingsrätten utgjordes av mig helt enkelt i egenskap av rådman, förklarar han för Samnytt.

Fredrik Ottesten tycker inte att det är särskilt konstigt med att Chatarina Sanderson och hennes ombud Michael Pleym inte fick alla rättegångshandlingar innan rättegången.

– Såvitt jag minns så fick motsidan del av det vid sittande bord under huvudförhandlingen. För inte heller rätten hade tagit del av det tidigare eftersom det skickades in samma morgon, säger han till Samnytt.

– När saker och ting skickas in till tingsrätten som processmaterial, så skickas det som regel ut till motparten tämligen omgående. Sedan kan det finnas viss handläggningstid, så att det ska hinna registrerats och någon handläggare ska hinna skicka ut det. Men några andra hänsyn tas som regel inte.

Ottesten vill inte svara på påståendet om att domstolen eller han skulle vara rädda för Åberg.

– Nej. Nej. Inga kommentarer alls till det, svarar han.

I övrigt hänvisar rådmannen till att målet överklagats till hovrätten, och att han av den anledningen inte vill kommentera det ytterligare.

– Det är ju helt enkelt någonting som hovrätten får pröva, och det varken vill, kan eller ska jag ha några synpunkter på, säger rådman Fredrik Ottesten.

Tidigare åklagaren: Domstolarna är rädda för “Näthatsgranskaren”