Under pandemin tog Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) hjälp av religiösa ledare för att sprida information om covid-19. En granskning av Kvartal visar att flera av de imamer som medverkade pekats ut för kopplingar till extremistiska miljöer – och att myndigheten varken reagerade eller drog tillbaka filmerna.

När coronaviruset slog till 2020 fick Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) regeringens uppdrag att nå ut med information till religiösa grupper. För att bygga förtroende valde man att samarbeta med bland annat framträdande imamer i arabisk- och persisktalande språkgrupper. Resultatet blev ett tjugotal filmer som publicerades på myndighetens Youtubekanal – budskapet var enkelt: följ rekommendationerna och vaccinera dig.

LÄS ÄVEN: Jomshof om krav-imamen: Stäng moskén och släng ut imamen med huvudet före

Men flera av dem som fick tala för staten har när de synats i sömmarna visat sig vara allt annat än okontroversiella. Kvartal kan visa att tre av fem imamer som deltog pekats ut av Säpo eller avslöjats med antidemokratiska och radikala uttalanden. Trots det ligger filmerna fortfarande kvar på myndighetens kanal.

Imam utvisad efter Säpogranskning

En av de mest uppmärksammade deltagarna är Mohsen Hakimollahi, tidigare ledare för Imam Ali Center i Järfälla – Nordens största shiamuslimska församling. Han figurerar i flera filmer på SST:s kanal där han på persiska informerar om pandemin.

Vid samma tidpunkt började uppgifter cirkulera om att centret utnyttjades av den iranska kalifatdiktaturens underrättelsetjänst. Säkerhetspolisen slog senare fast att företrädare för centret haft kontakt med iranska säkerhetsaktörer och att verksamheten använts som bas för underrättelsearbete i Sverige. I samband med detta beslutade regeringen att utvisa Hakimollahi.

Trots Säpos uppgifter fortsatte organisationen han företrädde, Islamiska Shiasamfunden i Sverige, att få miljonbidrag från SST finansierat med svenskarnas skattepengar. Först efter att nya demokratikrav införts nekades förbundet vidare stöd.

Malmöimam uppmanade till mediebojkott

Även den välkände Malmöimamen Salahuddin Barakat deltog i kampanjen. I ett av klippen, producerat tillsammans med Kommunförbundet Skåne, uppmanar han människor att vaccinera sig och hänvisar till Koranen.

Barakat har ofta lyfts fram som en moderat brobyggare, men hans egna uttalanden ger en annan bild. Han har fördömt homosexualitet, anklagat svenska medier för att sprida ”falska nyheter” och förespråkat att muslimer ska isolera sig från majoritetssamhället.

LÄS ÄVEN: Chocksiffror: 4200% ökning av moskéer i Sverige – på mindre än 25 år

Även efter att Bakrats åsikter granskats och han konfronterats med dem, har han bekräftat att han står fast vid sina uttalanden.

Antisemitisk fatwa i Stockholms moské

I ytterligare två av SST:s kampanjfilmer för covid-vaccinering syns Khaled Ad-Dib, huvudimam i Stockholms moské och representant för Förenade Islamiska Föreningar i Sverige (FIFS). Kort efter att filmerna publicerats avslöjades att Ad-Dib delat en antisemitisk fatwa på Facebook.

Göteborgs moské. Foto: Andrzej Otrębski, CC BY-SA 4.0

Stockholms moské har under många år varit föremål för granskningar efter att ha bjudit in hatpredikanter, sålt antisemitiskt material och haft återkommande kopplingar till Muslimska brödraskapets nätverk. Trots detta bedömer SST att organisationen fortfarande uppfyller demokratikraven och fortsätter därför ge statligt stöd via svenska skattebetalara.

”Myndigheten ger dem legitimitet”

Aje Carlbom, docent vid Malmö universitet och forskare om islamism, säger till Kvartal att han inte är förvånad över myndighetens val av samarbetspartners. Enligt honom speglar det en återkommande naivitet inom svenska myndigheter när det gäller den här sortens religiösa aktörer.

Han menar att homofoba och antisemitiska åsikter inte är ovanliga bland religiösa ledare i de här miljöerna, men att myndigheter ofta nöjer sig med en ytlig bild. Det råder en ängslighet över att framstå som misstänksamma mot islam.

Aktivisterna vet hur de ska tala för att låta demokratiska, menar Carlbom – de säger rätt saker om jämställdhet och mänskliga rättigheter men står i praktiken för värderingar som är oförenliga med svenska normer.

LÄS ÄVEN: 69 personer utvisas ur Sverige efter polisinsats mot muslimsk sekt

Det blir en slags fernissa av svenska värderingar som döljer en islamisk ideologisk agenda, säger Carlbom. Han varnar för att kampanjer som dessa riskerar att legitimera just de personer och rörelser som motarbetar demokratiska principer.

Carlbom påpekar att det i praktiken är svårt att hitta imamer med en liberal hållning, eftersom de flesta som är teologiskt skolade delar en traditionell muslimsk syn. Samtidigt, säger han, finns det många kulturella muslimer i Sverige med mer öppna och mindre fundamentalistiska tolkningar – men de har sällan en röst i de här sammanhangen.

”Skulle ha gjort annorlunda i dag”

Isak Reichel, nuvarande chef för Myndigheten för stöd till trossamfund, arbetade inte där när kampanjen genomfördes. Han säger till Kvartal att myndigheten vid tidpunkten inte kände till några kopplingar till den iranska säkerhetstjänsten.

Myndigheten samarbetade dessutom med både Folkhälsomyndigheten, Säpo och MSB i arbetet – utan att någon av dessa invände mot de religiösa företrädarna.

Hade vi haft den information vi har i dag, skulle vi naturligtvis agerat annorlunda, bedyrar Reichel men säger inget om varför man inte gjorde bättre bakgrundskontroller av de personer man valde ut för kampanjen eller varför det fortfarande betalas ut bidrag till problematiska muslimska samfund.

Reichel medger också att myndigheten genom sina underlåtelseförsyndelser bidrog till att legitimera de aktuella imamerna och deras värderingar, men betonar att syftet var att nå grupper där förtroendet för staten är lågt. Han går inte närmare in på de bakomliggande integrationsaspekterna av detta.

Filmerna ligger dock fortfarande kvar på SST:s Youtube-kanal. Reichel säger att de kommer att tas bort när myndigheten läggs ner vid årsskiftet, och motiverar beslutet att låta dem ligga kvar med att ”inget kontroversiellt sägs i själva filmerna”, trots att han nyss medgett att personerna som förmedlar budskapet legitimeras.

Naivitet trots kända risker

Fallet visar, enligt bedömare, hur statliga institutioner fortsatt har svårt att hantera religiösa aktörer med dubbla agendor. Vid den tidpunkt då kampanjen lanserades fanns redan omfattande rapportering om muslimsk radikalisering i Sverige och iranskt inflytande inom vissa församlingar. Trots det saknades vaksamhet och vilja till kontroll.

LÄS ÄVEN: Efter 26 år i Sverige – nu har terrorimamen Ahmed, 52, UTVISATS

Aje Carlbom menar att problemet är strukturellt: en rädsla för att uppfattas som islamofob gör att myndigheter hellre blundar än granskar. Resultatet blir att staten själv bidrar till att stärka de mest konservativa krafterna inom svenska muslimska miljöer – på bekostnad av dem som faktiskt står för demokratiska värderingar.

Från och med årsskiftet läggs SST ned som fristående myndighet och kryper in under samma paraply som den bidragsutdelande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Tidöregeringens klimatsatsning: 109 miljoner kronor på elmopeder i Ghana