Faksimil Twitter

När vindkraftsverken i Havsnäs stod klara för drift för 11 år sedan var det Sveriges största landbaserade vindkraftsanläggning med hela 47 verk. Trots massiva subventioner via så kallade elcertifikat och avsaknad av personalkostnader, har företaget endast genererat vinst under ett enda år. Den senaste årsredovisningen visar en förlust på drygt 160 miljoner kronor.

Mattias Sjöberg, vd på Vasa Vind som förvaltar anläggningen, vill inte kommentera de katastrofala siffrorna när Jämtlands tidning försöker intervjua honom. Istället säger han att branschen generellt sett går bra och att många vill investera.

När Sjöberg får frågan vilka som är villiga att investera utan att få någon avkastning svarar han:

– Jag har ingen kommentar.

Redan 2018 riskerade företaget gå i konkurs men räddades tack vare en ackordsuppgörelse med kreditgivaren. I årsredovisningen framgick att ”det finns väsentliga osäkerhetsfaktorer som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten”. Sjöberg vill inte kommentera det heller.

LÄS ÄVEN: Hälften av Texas vindkraftverk frös fast under köldknäpp

Prestigeprojekt

Anläggningen i Havsnäs är ett prestigeprojekt både för Strömsunds kommun och för vindkraftsindustrin i stort. Företaget saknar anställda men Energimyndigheten finansierar tre anställningar vid Vindkraftscentrum i Strömsund, som tillkom i och med byggandet av anläggningen i Havsnäs. De tre anställda vid Vindkraftscentrum i Strömsund har till uppgift att marknadsföra vindkraftsindustrin.

I Havsnäs vindkrafts senaste årsredovisning skriver bolaget att ”angående Havsnäs fortlevnadsförmåga så bedömer bolaget att det finns vissa tvivel kring uppfyllandet”. Ändå tror Sjöberg inte att företaget riskerar konkurs, istället säger han återigen att ”intresset att investera i ny vindkraft i branschen är stort”.

LÄS ÄVEN: EU vill bygga tusentals vindkraftverk i Sverige

Elcertifikatsystemet – en förklädd skatt

Det är oklart om det så att företagen, på grund av de kraftiga subventionerna som svenska folket tvingas skänka till elbolagen via elcertifikatsystemet inte behöver gå med vinst för att ändå vara lockande för investerare.

Systemet, som kan beskrivas som en förklädd skatt, har som syfte att öka intäkterna för producenter av så kallad förnybar el. Pengarna kan pumpas in i en olönsam bransch och så länge som elproducenterna erbjuds garanterade intäkter kan nya investerare ändå alltid lockas.

För varje producerad megawattimme förnybar el får producenten ett elcertifikat av staten. Producenterna säljer sedan elcertifikaten till elleverantörer, som är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning på en gemensam marknad för Sverige och Norge. Priset avgörs av tillgång och efterfrågan. Elleverantören säljer sedan sin el till slutkonsumenten och lägger då på en kostnad för elcertifikaten via elräkningen.

LÄS ÄVEN: Klart: Politikerna körde över folket om vindkraftspark på Ripfjället

Utländska riskkapitalister utnyttjar det svenska systemet

Under 2019 var den genomsnittliga extrakostnaden 3,5 öre per kilowattimme för slutkonsumenten, enligt Energimyndigheten.

Största ägare i Havsnäs Vindkraft AB är riskkapitalbolaget Njord Wind SL som är registrerat i Luxemburg men drivs av britter. 2014 visade journalisten Göran Fröjdh hur stora utländska energijättar och riskkapitalister utnyttjar systemet och håvar in hundratals miljoner kronor årligen i skattefria intäkter från svenska elkonsumenter. I sitt exempel använder Fröjdh just företaget Havsnäs Vindkraft AB och ägarbolaget Njord Wind SL. Hans reportage går att läsa här.

Författare av texten

Almgren

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.