När Polismyndigheten försökte verkställa ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut behövde myndigheten få tag på den person som skulle lämna landet. Den enda kontaktuppgiften som fanns var ett telefonnummer hos Karolinska universitetssjukhuset. Men sjukhuset vägrade lämna ut det. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen satt ned foten, gett polisen rätt och underkänt Karolinskas argumentation. Trots upprepade frågor vill sjukhuset inte svara på varför man drev processen hela vägen till landets högsta förvaltningsdomstol.

Den nya lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna trädde i kraft den 1 april 2025. Syftet var att förbättra informationsutbytet mellan myndigheter och ge bland annat Polismyndigheten bättre möjligheter att förebygga, utreda och lagföra brott.

Som huvudregel ska myndigheter lämna ut kontaktuppgifter – exempelvis telefonnummer – när Polismyndigheten begär dem för sin brottsbekämpande verksamhet.

Tidigare i sommar rapporterade Samnytt om en propalestinsk demonstration utanför sjukhusets huvudentré där läkare och annan vårdpersonal deltog iförda arbetskläder samtidigt som politiska slagord skanderades, bland annat ”From the river to the sea” – som många menar handlar om utraderandet av Israel som nation.

Karolinska universitetssjukhuset har den senaste tiden varit föremål för flera uppmärksammade kontroverser.

Tidigare i sommar rapporterade Samnytt om en propalestinsk demonstration utanför sjukhusets huvudentré där läkare och annan vårdpersonal deltog iförda arbetskläder samtidigt som politiska slagord skanderades, bland annat ”From the river to the sea” – som många menar handlar om utraderandet av Israel som nation.

Läkare och vårdpersonal i arbetskläder utanför Karolinskas huvudentré, skanderande ”From the river to the sea – Palestine will be free”.

Händelsen väckte kritik och ledde till frågor om sjukhusets riktlinjer kring politiska manifestationer i tjänsten – och om judar fortfarande kunde förvänta sig vård på sjukhuset. Även då avböjde Karolinska att ställa upp på intervju och hänvisade i stället till ett kort skriftligt uttalande.

LÄS ÄVEN: Karolinska vägrar intervju efter Gaza-demonstration i arbetskläder

Skulle verkställa avvisningsbeslut

Det aktuella målet gällde en person vars asylansökan tidigare hade avslagits. Migrationsverkets beslut om avvisning hade vunnit laga kraft, men personen hade inte lämnat Sverige.

För att kunna lokalisera personen begärde polisen ut kontaktuppgifterna från Karolinska universitetssjukhuset. Sjukhuset uppgav att den enda kontaktuppgiften var ett telefonnummer. Karolinska avslog polisens begäran. Sjukhuset argumenterade dels för att Polismyndigheten inte behövde telefonnumret i sin brottsbekämpande verksamhet, dels för att sekretessintresset vägde tyngre.

Enligt Polismyndigheten hade personen varit registrerad som avviken sedan 2022 och misstänktes samtidigt för brott mot utlänningslagen genom att vistas olagligt i landet.

För att kunna lokalisera personen begärde polisen ut kontaktuppgifterna från Karolinska universitetssjukhuset. Sjukhuset uppgav att den enda kontaktuppgiften var ett telefonnummer. Karolinska avslog polisens begäran.

Sjukhuset argumenterade dels för att Polismyndigheten inte behövde telefonnumret i sin brottsbekämpande verksamhet, dels för att sekretessintresset vägde tyngre.

LÄS ÄVEN: Karolinska institutet: ”Nawaal Ali Salad har aldrig varit antagen på läkarprogrammet”

Enligt Karolinska behandlades personen för en smittsam sjukdom som krävde återkommande vård. Sjukhuset menade att ett utlämnande av telefonnumret kunde leda till att patienten inte längre vågade söka vård, vilket i sin tur skulle kunna innebära att den samhällsfarliga sjukdomen spreds vidare.

Högsta förvaltningsdomstolen: Telefonnumret ska lämnas ut

Polismyndigheten överklagade. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade prövningstillstånd eftersom frågan ansågs ha principiell betydelse för hur den nya lagen ska tillämpas.

Den 25 juni kom domen. HFD river kammarrättens dom och beslutar att Karolinska måste lämna ut telefonnumret till Polismyndigheten.

Domstolen slår fast att lagens utgångspunkt är att kontaktuppgifter ska lämnas ut. Undantaget ska användas mycket restriktivt. HFD skriver:

”Utrymmet för att av integritets- eller andra skyddshänsyn inte lämna ut kontaktuppgifter anses vara ytterst begränsat.”

LÄS ÄVEN: SR-journalist är asylaktivist och hatar SD – får göra reportage om ”papperslösa”

Den centrala delen i domen gäller Karolinskas motivering. Sjukhuset hävdade att patienten kunde komma att avbryta sin behandling om telefonnumret lämnades ut till Polismyndigheten.

Ja, men alltså, nu har det kommit en slutlig dom och det sätter punkt för diskussionen också för vår del på Karolinska. Nu förhåller vi oss till det beslut som finns. Jag har ingenting att tillägga. Domstolen har fattat sitt beslut.

Karolinska universitetssjukhusets presstjänst

Men HFD konstaterar att ett sådant resonemang inte räcker. Domstolen skriver att det krävs konkreta uppgifter som med betydande styrka talar för att just den aktuella personen faktiskt skulle sluta söka vård.

Generella antaganden är inte tillräckliga. Därefter kommer den formulering som sannolikt får störst betydelse för framtida liknande mål.

”Karolinska Universitetssjukhuset har inte angett några konkreta omständigheter som talar för att ett utlämnande av uppgiften skulle leda till att personen inte längre uppsöker vårdinrättningen eller tar emot vård.”

Domstolen konstaterar dessutom att ett telefonnummer normalt inte är en integritetskänslig eller annars särskilt skyddsvärd uppgift.

LÄS ÄVEN: Historisk seger för ansvarsfull migrationspolitik – EU-parlamentet klubbade nya regler om utvisning av illegala

Påminner om en redan gällande skyldighet

HFD pekar även på att hälso- och sjukvården sedan länge är skyldig att upplysa Polismyndigheten om en person vistas på ett sjukhus när polisen begär den uppgiften.

Den skyldigheten är, konstaterar domstolen, undantagslös. I sitt överklagande varnade Polismyndigheten för att kammarrättens tolkning riskerade att urholka hela syftet med den nya lagen.

Ur Polisens överklagande i Kammarrätten.

Polisen menade att Karolinska inte presenterat några konkreta omständigheter som visade att just den aktuella patienten skulle avstå vård och varnade för att sjukvården annars i praktiken skulle kunna neka utlämnande genom att hänvisa till generella farhågor.

Myndigheten framhöll också att lagstiftarens utgångspunkt varit att kontaktuppgifter normalt ska lämnas ut till brottsbekämpande myndigheter.

Karolinska vill inte prata med journalister

Samnytt har sökt Karolinska universitetssjukhuset och bland annat frågat varför sjukhuset valde att driva processen hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen, vilka konkreta omständigheter man ansåg styrkte sin bedömning och om domen nu kommer att förändra sjukhusets rutiner.

Ni som jobbar på Karolinskas presstjänst, kan ni se att det verkar märkligt att ni inte vill svara på frågor som gäller ett ärende som ni drivit ända till Högsta förvaltningsdomstolen?

– Nej, jag håller inte med. Jag tycker att när domstolen har fattat beslut, då är det så att säga punkt. Och då väljer sjukhuset att inte kommentera vidare. Då följer man det beslut som domstolen har fattat.

LÄS ÄVEN: Rödgröna styret: Illegalas rätt till sjukvård ska stärkas

Man skulle ju kunna tolka det som att Karolinska är för att skydda illegala migranter, eftersom man drev detta ärende ända till HFD?

– Ja, men alltså, nu har det kommit en slutlig dom och det sätter punkt för diskussionen också för vår del på Karolinska. Nu förhåller vi oss till det beslut som finns.

Finns det något du kan tillägga, kring om det fanns en diskussion på Karolinska om hur man skulle driva det här fallet?

– Jag har ingenting att tillägga. Domstolen har fattat sitt beslut.

Högsta förvaltningsdomstolens dom är prejudicerande och blir vägledande för hur den nya lagen om informationsutbyte mellan myndigheter ska tillämpas framöver.

LÄS ÄVEN: Karolinska kunde använt EU-dom för att stoppa vårdpersonalens Gaza-demonstration vid sjukhuset

Åklagaren ville utvisa grovt kriminell invandrare – S-nämndemannen Hugo sa nej