Halmstads kommun lanserar sex ”dialogtolkar” som ska hjälpa personer med liten eller ingen skolbakgrund att förstå svenska myndigheter. Men uppdraget är stort och det återstår att se om insatsen räcker för att göra verklig skillnad.

Sex personer är det som nu ska bygga broar mellan vad Hallandsposten kallar ’utlandsfödda svenskar’ och det Sverige som de inte kan något om och vars språk de inte behärskar. Många behärskar inte något språk alls i skrift, utan är analfabeter.

De sex på Halmstads kommuns skattebetalares bekostnad specialutbildade dialogtolkarna är Idil Musse Ahmed (somaliska), Wissam Rechdan (arabiska), Natalia Krynkina (ryska och ukrainska), Raphael Richdan (arabiska), Tsedal Alem (tigrinja) och Seroje Alexan Khachikian (armeniska och persiska)

LÄS ÄVEN: Så mycket kostar tolkar i vården för skattebetalarna

Deras uppdrag blir att förklara vad som händer när svenska myndigheter gör hembesök, skolan kallar till utvecklingssamtal och allt annat som ’utlandsfödda svenskar’ saknar kunskap om när det gäller hur saker och ting fungerar i Sverige.

– Vi är pionjärer i det här och det kommer att bli jättebra, siar Seroje Alexan Khachikian entusiastiskt.

Behovet växer

Bakgrunden är att socialtjänsten och andra verksamheter upplevt problem med att nå fram till personer som saknar grundläggande kunskap om hur det svenska samhället fungerar.

Jasmina Sandell är tolksamordnare på kommunen och förklarar för Hallandsposten att ambitionen är att nå de människor som inte vet något om det batteri av bidrag och förmåner man har rätt till eller är rädda att ta emot hjälp på grund av desinformation.

LÄS ÄVEN: Tidöregeringen: Migranter ska betala tolk själva

Just socialtjänsten är många migranter från den muslimska världen rädda för efter desinformationskampanjer internationellt i den arabiskspråkiga världen om att den svenska myndigheten kidnappar muslimska barn.

En traditionell tolk får bara översätta ord för ord, men dialogtolkarna ska även får förklara sammanhanget för de ”utlandsfödda svenskar” som saknar kunskaper om Sverige.

Informationsglapp och analfabetism

Caroline Björnkvist, chef på enheten arbetsmarknad och försörjning, beskriver ett stort gap mellan vad myndigheterna informerar om och vad som faktiskt förstås.

– Det är så lätt att tänka att vi har en som översätter, de förstår allt. Men om du kommer från ett annat land, är analfabet och inte har gått i skolan så kanske inte det vi säger tas emot även om vi har tolk, befarar hon.

Det illustrerar den långa väg många nyanlända har framför sig innan de kan delta fullt ut i det svenska samhället och försörja sig själva.

”Ett stort ansvar på axlarna”

Seroje Alexan Khachikian ska även föreläsa om analfabetism för myndighetsanställda.

– Många av mina klienter som kommer från andra länder har inte haft möjlighet att gå i skola och är de då analfabeter har de väldigt svårt att hänga med i samtalet trots att det ﬁnns en fysisk tolk på plats och tolkanvändaren pratar, tolken tolkar men klienten förstår fortfarande inte vad samtalet handlar om, säger han.

”Det kommer säkert att gå bra”

Trots de stora utmaningarna är Seroje optimistisk och tycker det ”känns jättebra” att axla det han stora ansvaret. Han ser det som ”en bra utmaning” och känner att han har vad som krävs för uppdraget.

I en kommentar till Hallandsposten bedyrar han sig vara helt övertygad om att ”det säkert kommer att gå bra”.

Från projekt till verklighet

Halmstad deltog i ett projekt kring dialogtolkar 2020–2022 men först nu återupptas satsningen. Från 1 oktober kan kommunala verksamheter boka tjänsten. Det framgår inte vad som gick fel i den tidigare satsningen som lades ned, och vad man i så fall nu gör annorlunda för att inte samma sak ska hända igen.

LÄS ÄVEN: ÅTAL: Dibran med tolkbehov efter 30 år i Sverige nekades bidrag – försökte mörda socialsekreteraren

Men enligt Caroline Björnkvist är initiativet ett ”jättebra sätt” för de som arbetar på kommunens enhet för arbetsmarknad och försörjning att få ökad kunskap om gruppen ’utlandsfödda svenskar’ och hur man ska arbeta för att nå fram till den ”målgruppen” av klienter.

Framtiden får utvisa

Satsningen presenteras som ett sätt att förebygga kulturkrockar och minska missförstånd. Men att tolka myndighetsspråk och samtidigt förklara ett helt nytt samhällssystem för personer som saknar skolbakgrund är ett omfattande uppdrag – och det återstår att se hur långt det räcker.

Ukrainsk toppolitiker: Vi behöver öppna landet för massinvandring