Gängkriminelle mördaren Abdirizak Osman fritogs från ungdomshem. Bild: Polisen.

Ungdomsvård fungerar som fortbildning för gängkriminella

För drygt tre veckor sedan fritogs 18-årige gängkriminelle mördaren Abdirizak Abdimalek Osman i samband med en permission från den ungdomsvård han dömdes till. Nu larmar ansvariga för undomsvården om att de så kallade Sis-boendena tagits över av de kriminella gängen och i stället för vård, rehabilitering och straff fungerar som skolor för de intagna att lära sig mer om hur man begår brott.

Abdirizak Abdimalek Osman, som är dömd för ett gängrelaterat avrättningsmord inne på en restaurang i ”utsatta” invandrarenklaven Rinkeby i Stockholm 2018, är fortfarande på fri fot efter fritagningen och tros ha lämnat landet. En internationell efterlysning gick på torsdagen ut.

LÄS ÄVEN: Morddömde Abdirizak fick permission och rymde – sköt huvudet av man på pizzeria

Fler gängkriminella i ungdomsvård skapar ”utmaningar”

Brottsutvecklingen går samtidigt i en riktning där en allt större andel av de som döms till ungdomsvård tillhör de kriminella invandrargängen. Det har lett till nya ”utmaningar” för personalen på de Sis-boenden där de unga brottslingarna placeras.

En sådan är att personer från rivaliserande gäng hamnar på samma boende och fortsätter sina uppgörelser där. En annan är att gängkriminella i början av sin brottskarriär lämnar boendet som mer ”välutbildade” brottslingar efter att ha använt vårdtiden till att lära sig mer om hur man begår brott av de intagna som kommit längre på brottets bana.

Hög återfallsfrekevens och dåligt utbildad personal

Dessutom fungerar vården och rehabiliteringen dåligt. Återfallsfrekvsensen bland de vårddömda är hög. En orsak som pekats ut är att personalen på Sis-boendena saknar utbildning och kompetens för sina arbetsuppgifter.

Marcus Lindberg är chef på det boende varifrån Abdirizak Osman rymde och bekräftar i en intervju med SVT att prognosen för att rehabilitera de unga intagna är dålig. Han har ändå en förhoppning om att kunna omvända de intagna gäng- och livsstilskriminella till ett hederligt liv.

– Tyvärr talar statistiken emot oss, det är ungefär sju av tio som återfaller i brott och det är självfallet inte bra. Men jag tänker att av de tre fall som vi hjälper så är det tacksamt att man ändå hjälper någon och det är svårt att bryta deras mönster.

Erbjuds svetsarkurs

Bland annat erbjuder man en svetsarutbildning av samma slag som statsminister Stefan Löfven (S) har. Den som har andra förebilder kan i stället lära sig till truckförare. Möjlighet finns också att läsa upp sina dåliga eller obefintliga gymnasiebetyg. Hur många som i praktiken nappar på dessa erbjudanden framgår inte.

Lindberg vill inte peka ut någon specifik orsak till den eskalerande grova brottsutvecklingen bland unga invandrare men upprepar igen att ”samhällsutvecklingen med fler vapen är olycklig”. Han vill dock hellre se trenden som en ”utmaning” än ett problem för att inte tappa hoppet och tron.

– Det är olyckligt att man har den ökningen av gängkriminalitet och det klart att man ändå måste ha hoppet och tron att man kan förändra till något bättre. Vi ser en trend av att det ökat med antal gängkriminella både på min institution och även på andra institutioner. Det utmanar oss i att kunna hantera den företeelsen.

Polis i yttre tjänst bekräftar bilden

Poliser i yttre tjänst vittnar också om att de unga invandrarkriminella som försvinner från gatan efter att ha dömts till ungdomsvård är mer drivna brottslingar när de kommer tillbaka från vårdboendet.

En av dessa är Daniel Johnsson som arbetar som patrullerande polis i Göteborg. Han känner frustration i sin yrkesvardag men försöker ändå enträget kämpa vidare i motvinden.

– Som polis kan det vara frustrerande när man märker att någon blir mer kriminell och har nästan lärt sig mer. Det gäller att vara enträgen och jobba på i den andan som vi har, säger han i en kommentar om den rådande situationen till SVT.

Tre unga brottslingar döms till vård varje dag

Varje dag, året om, döms numera i snitt tre unga kriminella i åldrarna 12-21 år till ungdomsvård på ett Sis-eller LVM-boende. Kritiker menar att de som är över 18 år och fullt ut straffmyndiga i stället borde dömas till fängelse.

Det skulle förhindra att luttrade kriminella kan fungera som mentorer för de yngre intagna på vårdboendena. De flesta riksdagspartierna har dock sagt nej till en sådan förändring av lagstiftningen.

authorimage

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.