Uppgifter: Vattenfall ville bygga ny kärnkraft – stoppades av rödgröna regeringen
De nu nedstängda reaktorerna i Ringhals. Bild: Vattenfall.

Från kärnkraftsfientligt politiskt håll har det konsekvent hävdats att nedläggningar av kärnkraftverk och avsaknaden av initiativ för att bygga nya grundar sig uteslutande på marknadsekonomiska kalkyler. Uppgifter som Dagens Industri tagit fram indikerar dock att politisk påverkan kan ha spelat en avgörande roll.

Frågetecken har rests kring de officiella motiveringarna till att i förtid stänga ned Ringhals 1 och 2. Besluten har sagts grunda sig på företagsekonomiska kalkyler utan något sneglande på den energipolitiska debatten.

Samtidigt har det visat sig att föråldrade beräkningar använts för att kunna visa fram röda siffror i resultatprognosen. Varningar om elbrist och skenande elpriser i södra Sverige till följd av nedstängningarna har ignorerats på ett sätt som många menar för tankarna mer till politisk demagogi än rationella beslut..

Att bygga ny kärnkraft har också avvisats från politiskt håll med argument om att det inte skulle vara företagsekonomiskt lönsamt. På så nära håll som i Finland planeras samtidigt för att bygga ut kärnkraften. Kritiker menar att den svenska regeringen riggat marknaden genom att dels ställa nya fördyrande krav på kärnkraften och dels rikta omfattande subventioner till konkurrerande ”gröna” energislag.

Ville bygga nya reaktorer i Ringhals

Nu kommer ytterligare uppgifter som pekar på att den rödgröna regeringen gått längre än så. Statsägda Vattenfall har enligt dokument som DI granskat inte tillåtits fatta självständiga beslut på företagsekonomisk grund om ut- och nybyggnad av kärnkraften, utan förefaller i stället ha utsatts för politiska påtryckningar från Rosenbad.

Dokumentation från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som DI tagit del av avslöjar att den statligt ägda energijätten – i bjärt kontrast till den senaste tidens nedstängningar – haft långtgående planer på att bygga fler reaktorer vid Ringhals.

Projektet gick under namnet Svea. En källa med insyn i Vattenfall uppger till tidningen att det satsats mycket stora pengar på detta från 2006 och fram till 2014 då det plötsligt lades i malpåse.

– Vattenfall spenderade väldigt mycket pengar och var väldigt, väldigt seriösa, säger DI:s källa.

Avbröts när rödgröna regeringen tillträdde

Att Projekt Svea avbröts sammanfaller i tid med att Socialdemokraterna bildade regering med Miljöpartiet och att Stefan Löfven i samband med det bytte fot i kärnkraftsfrågan från positiv till negativ. Misstankar finns om att det finns en kausalitet mellan händelserna.

Enligt SSM kan Vattenfall när som helst – exempelvis efter ett regeringsskifte – återuppta Projekt Svea. Ansökningarna från energibolaget om att bygga nya reaktorer är fortfarande giltiga och behöver inte göras om.

Politiska påtryckningar även mot Preem

Nyligen beslöt oljebolaget Preem att skrota sina planer på en utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil som skulle gett många arbetstillfällen. Officiellt uppgavs företagsekonomiska skäl med corona-krisen som bakgrund.

Det framkom efteråt att Preems företagsledning utsatts för påtryckningar från regeringen, närmare bestämt dåvarande miljöminister Isabella Lövin (MP). Hon kallades efter avslöjandet till riksdagens konstitutionsutskott för en utfrågning.

Beslutet att inte gå vidare med utbyggnaden föregicks också av en lång rad aktioner från den autonoma gröna rörelsen, varav flera vara olagliga. De arbetstillfällen som skulle ha skapats i Lysekil hamnar nu utomlands och i stället blir det uppsägningar på den svenska västkusten.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mats Dagerlind

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.