EU vill inom de kommande åren öka kontrollen över unionens medier, och vilka åsikter och perspektiv som medborgarna tar del av på internet. Projektet, som kallas för den Europeiska demokratiskölden, innehåller flera olika delar som gradvis ska implementeras från och med 2027.

”Centrum för demokratisk motståndskraft” eller kort och gott Centrumet.

Så heter den nya EU-institution som kommer få i uppdrag att övervaka och vid behov ingripa emot de nyheter, inlägg, åsikter och tankar som EU:s medborgare tar del av eller sprider via internet.

Det framgår av den 30 sidor långa kommuniké som EU-kommissionen offentliggör under onsdagseftermiddagen.

Det ryska hotet

Anledningen till att Centrumet och med tillhörande så kallad demoktratisköld behövs beror, enligt EU-kommissionen, på ”rysk desinformation” och ”störningar från Ryssland och dess ombud i det europeiska demokratiska rummet”.

Den svenske EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M) är en av dem som arbetar med demokratiskölden. Foto: EU

I kommunikén nämns förra årets val i Rumänien som exempel, vilket enligt makthavarna i Bryssel utsattes för rysk påverkan och därför behövde göras om med på förhand godkända kandidater.

LÄS ÄVEN: USA:s UD kritiserar rumänsk valkupp i ny rapport

Men det är inte enbart Ryssland och ”dess ombud” som pekas ut som hot. Även de sociala medierna som sådana, med sina algoritmer, är problematiska då de ”prioriterar sensationellt och kontroversiellt innehåll istället för pålitlig och underbyggd information”, heter det.

Dessa algoritmer ”riskerar att förstärka desinformation, samhällsklyftor och utmanar medieinnehålls synlighet”, fortsätter texten i kommunikén.

Något som inte minst anses problemastiskt, då en ökande andel EU-medborgare får sina nyheter och perspektiv via sociala medier och så kallade influencers.

DSA, VLOP, VLOSE och FIMI

För att göra något åt allt detta har EU i första hand ett helt batteri av bokstavskombinationer.

LÄS ÄVEN: von der Leyen ska införa egen underrättelsetjänst

Inte minst DSA (förordningen om digitala tjänster) som ställer krav på VLOP (väldigt stora nätplattformar) och VLOSE (väldigt stora sökmotorer) om att låta EU:s ECAT (Europeiska centrumet för algoritmtransparens) granska de förras algoritmer. Allt i syfte att undvika FIMI (utländsk påverkan och störning).

Som tidigare känt syftar DSA inte så mycket till att stävja utländsk påverkan, som till att stoppa ”olagliga rasistiska och främlingsfientliga uttryck” samt ”hatpropaganda, sexuella trakasserier eller andra diskriminerande åtgärder”. Förordningen togs fram innan den ryska invasionen av Ukraina.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Foto: EU/Alexis Haulot

Men den ”bidrar till att stärka informationsrummets integritet”, anses det, genom att reglera ansvaret för oönskat innehåll på internet. Något som EU:s makthavare kan bygga vidare på, när det ska ingripas mot fler typer av icke önskvärda åsikter och uttryck.

Ett ”snabbinsatssystem”

Centrumet kommer till exempel utrustas med ett ”snabbinsatssystem” som i samband med allmänna val på kort tid kan ingripa mot sociala medier-konton som ”anses utgöra hot mot valprocessens integritet”.

Parallellt med detta ska Europeiska digitala medie-observatoriet (EDMO) få utökade befogenheter för övervakning av vilka idéer eller åsikter som delas och sprids i såväl EU:s medlemsländer, som i kandidatländerna Ukraina och Moldavien.

LÄS ÄVEN: ”Ni strider mot EU:s värderingar” – ilskna svaret från Bryssel när Samnytt granskar EU-korruptionen

Ett annat nytt verktyg i verktygslådan är ett ”frivilligt EU-nätverk av influencers”, som ska hjälpa till att sprida kunskap om de regler som gäller inom EU.

Och de så kallade faktagranskarna, som många säkert minns från riksdagsvalet 2018, kommer tillbaka. EU har fått mersmak för den vänsterorienterade idén, och vill ha ett helt ”europeiskt nätverk med faktagranskare”.

Denna gång får faktagranskarna ett särskilt ”juridiskt och psykologiskt skydd” från dem som kan tänkas ”hota och trakassera” dem.

Medborgarskapsundervisning i skolan

Vidare ska EU ta fram en särskild ”demokratiguide för medborgare”, det skapas en ”Europeisk medborgarpanel för demokratisk motståndskraft”, och i skolorna får barnen gå i så kallad ”medborgarskapsundervisning”.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen möter influencers. Foto: EU

En särskild europeisk digital EU-ID-handling, som beräknas vara färdigutvecklad i slutet av nästa år, ska börja användas av EU:s invånare när de interagerar på nätet.

Dessutom åläggs medlemsländerna att satsa mer på statliga medier, så kallad public sercvice; inte minst för att ”garantera pluralism, inklusive kulturell och språklig mångfald”. Något som ryms inom en egen förkortning; EMFA (europeiska mediefrihetsförordningen).

Allt detta blir delar i den europeiska demokratisköld som ska styras från Centrumet.

Förhoppningen är att alla dessa lagar, regler och åtgärder, med Centrumet som ledsagande storebror, ska föra européerna till de ideal som formuleras i ”Ett nytt europeiskt Bauhaus”.

”Bauhausinitiativet förenar innovation, ambition och kreativitet. Det uppmanar alla européer att föreställa sig och bygga en hållbar och inkluderande framtid som är vacker för våra ögon, sinnen och själar”, berättar EU-kommissionen.

LÄS ÄVEN: EU presenterar ”centrum för demokratisk motståndskraft”

🔴 Vill du att Samnytt ska överleva och växa?

Stötta tidningen så att vi kan fortsätta granska etablissemanget och berätta det andra medier utelämnar.

📦 Prenumeration: Se våra paket – klicka här

💸 Swish: Donera valfri summa till 123 083 3350

❤️ Andra sätt att stötta: Läs mer här

👉 Bli prenumerant idag

Utrikesministern attackerar SD i IS-debatten: ”Kallhet och känslokyla”