Vändningen: Gazprom ska bygga gigantisk gasledning till Kina
Xi Jinping och Vladimir Putin. Foto: Kremlin.ru

Mitt i invasionen av Ukraina offentliggör nu den ryska statsägda gasjätten Gazprom ett avtal med Kina om en ny gasledning. Den ska kunna transportera 50 miljarder kubikmeter rysk gas varje år till Kina. Bedömare menar att det är en sätt för de båda att skapa en separat ekonomi fritt från västvärlden.

Gazprom meddelade att ett av dess dotterbolag i dag undertecknade ett avtal med Gazprovod Soyuz Vostok om att utföra design- och undersökningsarbete som en del av byggandet av gasledningen Soyuz Vostok. Storleken på gasledningen till Kina, med en kapacitet på 50 miljarder kubikmeter per år, motsvarar ungefär vad Ryssland exporterar till Tyskland varje år.

I slutet av januari förra året meddelade Gazprom att man undertecknat ett protokoll med Mongoliet om genomförandet av en genomförbarhetsstudie för projektet, och planen är att färdigställa utformningen av rörledningen under 2022 och 2023.

Rörledningen förväntas ha en längd på 962 km, och byggandet av projektet kommer att påbörjas 2024, och rörledningen kommer att tas i drift 2027.

I början av februari ingick Ryssland ett annat mindre gasavtal med Kina om 25-åriga direkta leveranser av så mycket som 10 miljarder kubikmeter per år från fält i Fjärran Östern.

Separata ekonomier

Nyheten kommer i samma stund som västvärldens ekonomier nu inför hårda ekonomiska sanktioner mot Ryssland. En Twitter-profil med hundratusentals följare menar att detta är ett sätt för både Ryssland och Kina att bli kvitt sitt beroende från västvärlden.

Han menar att det långsiktiga målet är att avsluta dominansen av ”petrodollar”-ekonomin, alltså att världens handel av olja görs i dollar, vilket radikalt skulle förändra världsekonomin. Dessutom menar han att ländernas handelspartners skulle gå med i ett sådant system. Hon anser även att Biden inte fattar detta, men att Trump gjorde:

Kina buffrar olja

USA och flera andra länder ska också ha kommit överens om att sälja ut vissa av deras oljereserver för att stoppa prisökningarna och ”kyla av marknaden”. Kina förväntades vara med på detta men ska istället ha köpt mer olja, även medan priserna ökade. Dock ska Kina aldrig officiellt ha förbundit sig till försäljningen.

Istället ska Kina ja ökat sina uppköp direkt efter att Kinas president Xi Jinping träffade Vladimir Putin tidigare i februari under OS-spelen. Källor till Reuters sa att de inte visste om Kina kände till den kommande invasionen av Ukraina, men de sa att det var uppenbart att Kina beslutade att öka sina oljelager även när priserna steg kraftigt.

Ryska rubeln har rasat med 20 procent under måndagens handel.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Redaktionen

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Vill du slippa reklamen och samtidigt stötta Samnytt
Bli då prenumerant och välj annonsfritt eller om du hellre vill donera välj det alternativet!