Var tredje invandrarelev får underkänt i svenska som andraspråk
Arkivbild.

Elever med invandrarbakgrund kan vid sidan om det ordinarie svenska-ämnet i grundskolan läsa svenska som andraspråk. Det anses viktigt för att de ska komma in i samhället och ska även ge eleverna ”en ökad respekt” för det svenska språket. Men var tredje elev går ut kursen med underkänt.

Siffror från Skolverket för de tre senaste åren visar att mellan 30 och 36 procent som läser svenska som andraspråk underkänns med betyget F och blir därmed ofta utan gymnasiebehörighet. Nu öppnar utbildningsminister Anna Ekström (S) för att öppna statskassan och skjuta till mer pengar för att få upp resultaten bland invandrareleverna.

I spåren av Pisa-debatten

Tidigare rapporter visar att skolresultaten generellt bland invandrarelever är extremt låga. Det föranledde nyligen på ett uppmärksamma sätt regeringen att plocka bort gruppen ur PISA-mätningen för att Sverige inte skulle få en fullt så dålig placering internationellt som man haft en lång serie av år tidigare.

Barn och ungdomar är generellt bättre på att tillägna sig ett nytt språk vid byte av land. Men den höga graden av etnisk segregering i Sverige till följd av de senaste decenniernas massinvandring gör att även barn och unga i allt mindre utsträckning konfronteras med och ser det som nödvändigt att lära sig det svenska språket.

Förutsättning för att komma in i samhället

Att kunna svenska är en grundförutsättning för att tillgodogöra sig undervisning i andra ämnen och för att komma in i det svenska samhället. Erbjudandet från det svenska samhället till invandrade elever att läsa svenska som andraspråk syftar just till att förbättra deras möjligheter till integration, gå vidare till högre studier och sedan komma i arbete.

Ett syfte är också att ge invandrarelever ”en ökad respekt” för det svenska språket och svenskars ”sätt att uttrycka sig” som en del av Sveriges kultur. Men framgångarna i att uppnå målen har varit begränsade. Betygen bland de elever som läser ämnet är låga, för var tredje så låga att det blir underkänt, F.

Utbildningsministern kommenterar

Larmrapporterna kommenteras av utbildningsminister Anna Ekström (S) som säger sig ”inte vara nöjd med att elever går ut skolan utan att kunna tillräckligt bra svenska”. Mer pengar och resurser behövs menar hon. Hon uppger vidare att en utredning och översyn av situationen har initierats av regeringen som ska vara klar i december.

Statsradion har pratat med svenskaläraren Katarzyna Rubensson på Eriksdalsskolan i Stockholm, en av många där man brottas med den här problematiken. Hon säger sig vara ”frustrerad” över situationen.

Lärare ser segregationen i samhället som huvudorsak

Katarzyna hävdar att det bland de många underkända eleverna finns några som faktiskt anstränger sig för att lära sig svenska men ändå inte får upp betyget över ett F. Orsakerna tror hon är flera.

En av dem menar hon är att kraven är (för) höga, en annan att för få lärare i ämnet är behöriga. Men den främsta orsaken ser hon är ”den stora segregation” som den förda invandringspolitiken lett till ”i samhället och skolan”.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mats Dagerlind

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.