Kostnaderna för vård av illegala invandrare har i de tre storstadsregionerna, som svarar för omkring 85 procent av de samlade vårdkostnaderna, ökat med 118 procent sedan 2014 – från 90,2 miljoner kronor till 196,9 miljoner kronor.

Det var 2011 som alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet kom överens om att människor som befinner sig illegalt i Sverige skulle ha rätt till ”vård som inte kan anstå”, vilket kom att innefatta mer än bara akutvård.

Sedan lagen klubbades igenom har också antalet illegala invandrare växt kraftigt. Före lagen uppskattades antalet till 10 000-35 000, idag 20 000-50 000 och väntas växa med ytterligare 41 000 till 2021.

Kostnaderna väntas också att stiga rejält under kommande år, rapporterar Svenska dagbladet.

Att man väljer att stanna kvar i Sverige trots avslag styrs dock inte i någon högre grad av tillgången till vård, enligt Joakim Ruist, nationalekonom och integrationsforskare vid Göteborgs universitet.

– Även om gruppen ökar är den fortfarande liten och vi pratar om väldigt begränsade välfärdstjänster. Så ekonomiskt är det naturligtvis hållbart. Sedan om man tycker att det är politiskt hållbart är kanske en större och mer komplex fråga, säger han.

– Jag kan förstå att politiker känner att de har svårt att få ihop sitt eget budskap när de säger att ”nu ska vi jobba hårt på att få människor att lämna landet – men om de inte gör som vi säger ska vi ge dem skola och vård”. Det är klart att det är ett problematiskt budskap.