Vårdguiden 1177 ger rådgivning åt personer med olika fysiska och psykiska åkommor. Nu utvidgar man verksamheten till att inkludera så kallad klimatångest. Allt fler låter sig skrämmas av den klimatalarmistiska rörelsens domedagsprofetior och känner panik i vanföreställningar om att jorden snart ska gå under.

Sedan en vecka tillbaka erbjuder Vårdguiden 1177 vägledning för personer som lider av ”klimatångest”. Skälet är en föregiven ökning av antalet personer som kontaktar tjänsten därför att de skrämts upp av politiers och aktivisters klimatalarmistiska propaganda och mediers ensidiga klimatrapportering.

– Vår samlade bedömning har att det finns ett behov och en oro som vi kan behöva bemöta, säger Johanna Brydolf, gruppledare för redaktionen på 1177, i en kommentar till media.

Parallell satsning för barn som bibringats ångest

Den rådgivning som tagits fram riktar sig främst till vuxna. Samtidigt visar en undersökning som Folkhälsomyndigheten genomförde 2021 att den klimatalarmistiska rörelsen varit mest framgångsrik med att skrämma barn och framför allt flickor till klimatångest.

Enligt undersökningen lider 22 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i tolvårsåldern av så allvarlig ångest över vanföreställningar om jordens snara undergång att det påtagligt försämrar deras psykiska välbefinnande och därmed livskvalitet. Barn och ungdomar hänvisar Vårdguiden 1177 till sajten UMO som har en liknande avdelning.

Risk att ångesten förstärks i stället för lindras

Gemensamt för Vårdguiden 1177 och UMO är att man i sin rådgivning bekräftar och legitimerar klimatångesten i stället för att förklara att den till stor del är orsakad av ett ensidigt intag av felaktiga och överdrivna uppgifter med en viss politisk agenda. Det innebär att man riskerar att förstärka ångesten i stället för att lindra den hos de som söker stöd.

Detsamma gäller nätverket Klimatpsykologerna som varit med och tagit fram den ”information” som lämnas på Vårdguiden 1177:s avdelning för klimatångest. Inte heller där är man intresserad av att ge en motbild till klimatalarmismen som ett sätt att lindra de drabbades ångest.

”Ska vara stolta över” klimatångesten

Klimatpsykologernas grundare och eldsjäl Kata Nylén anser att det i grunden är positivt att barn, unga och vuxna indoktrineras till att få klimatångest. Men i stället för att bara sitta hemma och må dåligt menar hon att man bör göra gemensam sak med och engagera sig i den klimatalarmistiska rörelse som är upphov till ångesten.

– Det är egentligen väldigt funktionella känslor där vi egentligen ska vara stolta över känslan och framför allt se känslorna som information om att något inte står rätt till och motivation till att göra något, säger hon i en kommentar till media.

Tror på bot genom aktivism

Hennes råd är att man omsätter sig klimatångest i handling genom att ”agera kollektivt”. Det kan, exempelvis vara tillsammans med Greta Thunberg, Fridays for Future, Återställ våtmarkerna eller Extinction Rebellion. Detta för att uppnå ”så stor påverkan som möjligt”.

– Att agera är väldigt centralt i att kunna hantera klimatoron, fastslår hon.

Svårt att veta hur många som lider

Att den klimatalarmistiska rörelsen rönt framgång bland den unga och formbara generationen finns det siffror på. Hur utbredd klimatångesten är hos den svenska populationen som helhet är föremål för spekulation.

Att det politiska parti som personifierar klimatalarmismen, Miljöpartiet, löper risk att åka ur riksdagen, indikerar att det råder en avsevärd diskrepans mellan den bild av en akut klimatkris som politiker, medier och aktivister torgför och den breda menighetens verklighetsuppfattning.

Initiativ som Vårdguiden 1177:s och UMO:s klimatångestrådgivning signalerar tvärtom att det är många som mår dåligt. Så som initiativen är upplagda bidrar de samtidigt till att ge förstärkt legitimitet åt föreställningen att klimatångest har rationella orsaker.

Bias i undersökningssvar

Det finns också en bias i undersökningar som syftar att ta reda på hur många som lider av klimatångest, påtalar Kata Nylén. det finns förväntningar på att svara att man oroar sig för klimatet eftersom det är den påbjudna ”rätta” åsikten medan den som säger sig inte oroa sig riskerar att stämplas som ”klimatförnekare”.

– När man får frågan säger man kanske ja, men i vardagen kan det finnas massor av annat som tar över och det blir en icke-fråga. Men med det sagt möter jag dagligen personer som är otroligt oroade och verkligen har klimatångest. Så de finns ju.

Svårt drabbade bör ”begränsa nyhetsintaget”

Vårdguiden 1177 vidgår indirekt att nyhetsrapporteringen kring det förmenta klimathotet är extremt ensidig och obalanserad. För den som inte orkar och inte mår bättre av att bli klimataktivist rekommenderas att ”begränsa nyhetsintaget – om du mår mycket dåligt kan det vara bra att undvika nyheter om klimat och miljö”.

Att hitta mer sansad information i nyhetsflödet som motvikt är svårt. Parallellt med att sluta låt sig indoktrineras rekommenderar Vårdguiden 1177 att man ska ”återhämta” och avprogrammera sig från klimatångesten genom att göra andra saker: ”ägna dig åt en hobby, skola, jobb, vänner och familj. Ät hälsosamt, sov tillräckligt och rör på dig” – sådan som man kan ha försummat medan man var fixerad vid klimathotet.