Ett frihetsberövande, en allvarlig anklagelse – och en utredning som till slut pekade åt motsatt håll. I ny en dom slås fast att en våldtäktsanklagelse varit osann. Fallet belyser hur snabbt rättsprocessen kan sättas i rörelse – och vad som krävs för att stoppa den.
Det var sent på kvällen den 23 februari 2025 som kvinnan ringde polisen och uppgav att hon utsatts för en våldtäkt i sin bostad i Munkfors kvällen innan. Uppgifterna ledde snabbt till att en förundersökning inleddes och att den utpekade mannen greps.
LÄS ÄVEN: Mor till våldtäktsdömd son: 4,5 års fängelse och 750 000 i skadestånd – för någons berättelse
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Han kom att frihetsberövas under drygt ett dygn, misstänkt för ett brott som i svensk lagstiftning har ett minimistraff på flera års fängelse.
Drygt ett år senare har ärendet prövats i Värmlands tingsrätt – men med ett helt annat utfall. Den kvinna som gjorde anmälan döms nu i stället för grov falsk beskyllning.
Meddelandena innehåller formuleringar om närhet, kyssar och sexuella anspelningar – något som tingsrätten menar står i tydlig kontrast till uppgifterna om ett övergrepp. I samma kommunikation förekommer också uppgifter om en graviditet, som enligt utredningen varit påhittad. Tingsrätten noterar att kvinnan i efterhand raderat stora delar av meddelandena från sin egen telefon, medan de kunnat återskapas från den andre partens enhet.
I domen gör tingsrätten en tydlig formulering. Efter att ha gått igenom den samlade bevisningen konstaterar rätten att det inte återstår någon annan rimlig förklaring än att anklagelsen om våldtäkt varit osann.
Kvinnan har under hela processen vidhållit att hon utsatts för våldtäkt. Men enligt domstolen har hon, utöver sina egna uppgifter, inte kunnat presentera någon bevisning som ger stöd för påståendet. Samtidigt har åklagarsidan lagt fram ett antal omständigheter som sammantaget bedömts väga tungt.
LÄS ÄVEN: Anklagade man för våldtäkt – skadade sig för att skapa falska bevis
En central del i bedömningen rör den kommunikation som förts mellan parterna efter den tidpunkt då den påstådda våldtäkten ska ha ägt rum. Av utredningen framgår att kontakten under natten och dagen efter beskrivs som vänlig och i vissa delar intim.
Meddelandena innehåller formuleringar om närhet, kyssar och sexuella anspelningar – något som tingsrätten menar står i tydlig kontrast till uppgifterna om ett övergrepp.
LÄS ÄVEN: Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis
I samma kommunikation förekommer också uppgifter om en graviditet, som enligt utredningen varit påhittad. Tingsrätten noterar att kvinnan i efterhand raderat stora delar av meddelandena från sin egen telefon, medan de kunnat återskapas från den andre partens enhet.
Konflikt – och anmälan kort därefter
Tidslinjen i ärendet har varit central. Under kvällen den 23 februari förändras tonen i kommunikationen mellan parterna. Meddelanden som tidigare haft en mer positiv karaktär övergår i en allt mer konfliktfylld och anklagande ton.
Kvinnan uttrycker ilska över brutna löften och kräver att mannen ska komma till henne. Kort därefter upphör kommunikationen – och mindre än en timme senare, klockan 20.56, ringer hon polisen och anmäler våldtäkt.
Det innebär att det inte rör sig om en missuppfattning eller en situation där bevisningen varit svår att tolka – utan om en medveten handling.
Trots att brottet bedöms som grovt väljer tingsrätten en påföljd som inte innebär fängelse. Straffvärdet anges motsvara omkring sex månaders fängelse, men domstolen anser att det finns förutsättningar för en villkorlig dom i kombination med dagsböter.
Tingsrätten konstaterar att tidpunkten för anmälan sammanfaller med konfliktens kulmen och att detta utgör en del av helhetsbilden.
Att mannen faktiskt frihetsberövades till följd av anmälan har haft stor betydelse för hur gärningen bedömts.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”När rättsstaten offrar unga män”
I domen framgår att han var frihetsberövad från den 25 februari på förmiddagen till eftermiddagen dagen därpå. Tillsammans med det faktum att anklagelsen avsåg våldtäkt – ett av de allvarligaste brotten i brottsbalken – gör detta att tingsrätten bedömer gärningen som grov.
Åklagaren har i sin stämningsansökan framhållit just detta – att den falska beskyllningen rört allvarlig brottslighet och att den fått direkta rättsliga konsekvenser i form av frihetsberövande. Domstolen instämmer i åklagarens bedömning.
Uppsåt fastslaget
En avgörande fråga i målet har varit om kvinnan haft uppsåt, det vill säga om hon medvetet lämnat osanna uppgifter. Tingsrätten gör här en tydlig bedömning. Med hänvisning till omständigheterna i målet slås fast att det inte råder någon tvekan om att kvinnan haft full insikt i att anmälan var falsk.
LÄS ÄVEN: Här är kvinnorna som ljuger om våldtäkter – ”De vill ha pengar”
Det innebär att det inte rör sig om en missuppfattning eller en situation där bevisningen varit svår att tolka – utan om en medveten handling.
Trots att brottet bedöms som grovt väljer tingsrätten en påföljd som inte innebär fängelse. Straffvärdet anges motsvara omkring sex månaders fängelse, men domstolen anser att det finns förutsättningar för en villkorlig dom i kombination med dagsböter.
Kvinnan döms till villkorlig dom och 80 dagsböter om 50 kronor, totalt 4 000 kronor. Hon ska också betala 40 000 kronor i skadestånd till mannen samt en avgift till brottsofferfonden.
I domen redovisas även uppgifter om hennes personliga förhållanden, där det framgår att hon tidigare är ostraffad, lever på sjukersättning och har dokumenterade psykiska och sociala svårigheter.
När anklagelsen i sig blir brottet
Fallet knyter an till en frågeställning som Samnytt tidigare belyst i flera reportage. I intervjun med den så kallade ”Joakim” beskrivs hur han dömdes till 54 månaders fängelse och ett skadestånd på omkring 750 000 kronor. I det fallet saknades teknisk bevisning och vittnesuppgifter, och målsäganden uppgav själv att hon blandat ihop datum och haft svårt att skilja mellan verklighet och upplevelser.
LÄS ÄVEN: INTERVJU: Tinder-dejt slutade i 54 månaders fängelse och nästan en miljon i skadestånd – utan bevis
Trots detta bedömde domstolen ändå hennes berättelse som tillräckligt trovärdig för en fällande dom.
I det nu aktuella målet i Värmland gör tingsrätten en annan bedömning. Här slås fast att uppgifterna inte bara saknar stöd i utredningen, utan att de varit osanna och framförts med uppsåt.
I tidigare intervjuer som Samnytt publicerat har företrädare för nätverket Mannaminne och andra personer med erfarenhet av rättsprocesser lyft fall där de upplever att utgången i sexualbrottsmål i hög grad kan påverkas av trovärdighetsbedömningar, särskilt i situationer där ord står mot ord.
LÄS ÄVEN: Nätverket Mannaminne leder protesterna mot rättsstatens sammanbrott
Liknande resonemang berördes även i intervjun med polisen Göran, som deltog vid demonstrationen på Mynttorget som Samnytt bevakade. Han beskrev hur misstankar i denna typ av ärenden kan få konsekvenser i ett tidigt skede och hur den som anklagas i praktiken kan hamna i en situation där fokus snabbt riktas mot att bemöta anklagelsen och att i princip tvingas bevisa sin oskuld.
Samtidigt framhåller rättsväsendet att falska anmälningar utgör en begränsad andel av det totala antalet anmälningar om sexualbrott och att varje ärende prövas individuellt.
I Värmlandsfallet innebär domstolens bedömning att processen fått ett annat utfall än i flera uppmärksammade mål – den ursprungliga anklagelsen har i sig bedömts som brottslig.
