Svenska vindkraftsbolag står på en minst sagt bräcklig grund med enorma förluster och skulder som endast avhjälpts av att aktieägartillskott på totalt 20 miljarder kronor, i synnerhet från utlandet, skjutits till. När pengaflödet en dag upphör spås hälften av företagen gå i konkurs och då vindkraftverken är värda noll kronor kvarstår skulderna – frågan är då vem som ska stå för notan.

Christian Sandström är biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och docent vid Chalmers Tekniska Högskola samt aktuell med boken Gröna bubblor. Hans kartläggning av svenska vindkraftsanläggningar visar att skulderna endast sjunkit genom aktieägartillskott och att de flesta företag aldrig kommer att klara av att betala av sina skulder. I vissa fall är växande skuldberg allt som kommer att återstå.

LÄS ÄVEN: Vindkraften en grön bubbla på väg att spricka

Analysen visar också att det skulle ta 43 år för företag som driftsatts 2017 att bli skuldfria, 29 år för företagen som startat 2018 och 31 år för 2019. Ännu värre är det för företag som driftsatts 2020 då skuldberget hittills har växt snarare än minskat.

Samtidigt ligger vindkraftverkens livslängd på 20-25 år då också det ekonomiska värdet har försvunnit.

Givet nuvarande avbetalningstakt kommer det att stå kvar ett skuldberg på flera miljarder den dagen vindkraftverken är värda noll kronor. Vem ska stå för den här kostnaden?

Slutsatsen är att hela den moderna svenska vindkraftsexpansionen en enda stor förlust och man ser att samtliga årgångar av driftsatta vindkraftsföretag 2015–2020 gör förluster under åren 2017–2022.

Om ekonomin i vindkraften skulle vara lika dålig i andra länder är förlusterna mer än tio gånger större på europeisk nivå. Framtidens historieböcker får berätta om det redan nu finns skäl att tala om en grön finanskris.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Vindkraftsindustrin suger ut skattebetalarna”