Vindkraftbranschen går dåligt, flera bolag har gått i konkurs medan andra ligger i riskzonen. Orsaken är att de låga intäkterna från försäljning av el och certifikat inte täcker drift- och underhållskostnaderna av vindkraftverken.
De företag som drabbats hårdast är de som startade under boomen för fem år sedan, då el- och certifikatpriserna var höga. Nu börjar även äldre bolag få problem med att få intäkterna att täcka driftkostnaderna.
Branschen går nu så dåligt att merparten av bolagen nu riskerar konkurs om de inte får statlig hjälp, hävdar Bladet.
Tvingas betala för att bli av med elen
Orsakerna till vindkraftens olönsamhet är flera. En anledning är vindens opålitlighet. Eftersom vinden varierar i kraft och ibland står helt stilla går det inte att helt förlita sig till den.
Vindkraft säljs på den öppna elmarknaden, vilken fungerar i grova drag som som en aktiemarknad. Tillgång och efterfrågan styr. Kärn- och vattenkraftverk vill inte sänka sin produktion bara för det blåser, så när det är bra vindförhållanden sjunker elpriset. Vid vissa tillfällen har det varit sådant överskott på vindkraft att priset blivit negativt. Företagen tvingats då alltså att betala för att bli av med elen de producerat.
Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el. Systemet har funnits i Sverige sedan år 2003. Syftet var att öka elproduktionen från förnyelsebara energikällor, däribland vindkraftverk.
Elcertifikaten har tilldelats i paritet till kraftverkens produktion. Precis som för den faktiska elen finns det en marknad för elcertifikat, även de priserna är idag i lägre än någonsin. I januari kostade ett elcertifikat i snitt 26,40 kronor, enligt Ekonomifakta. Det är hela 86 procent mindre än under samma månad året innan.
Ett av företagen som gått i konkurs är Sörgårdsvind AB från Töreboda, i Västra Götaland. Rickard Edvardsson, tidigare styrelseledamot i företaget, är kritisk till det svenska stödsystemet.
– Det är för många osäkra variabler, det går inte att göra en likviditetskalkyl ens tre månader framåt. Det är för hög risk i det svenska stödsystemet. Det hade varit bättre med ett fastprissystem, som ger investerarna lite mer säkerhet, säger Rickard Edvardsson, till Svensk Vindkraft Förening.
Högre omkostnader än förväntat
En annan orsak till olönsamheten är att service och underhåll har visat sig vara dyrare än förväntat. Investerare räknade tidigare med vindkraftverk skulle fungera, i det närmsta underhållsfritt, i 25 års tid. I verkligheten har livslängden på en vindturbin visat sig vara endast 10-15 år.
Att byta vindturbin kostar nästa lika mycket som bygga ett nytt vindkraftverk. Dessutom har de löpande underhållskostnaderna visat sig vara högre än förväntat.
– Det är bolag med hög belåning som är mest sårbara, förklarar Peter Sirland, VD för Siral Energi AB, för Svensk Vindkraft Förening.
Enligt Bladet drivs de flesta vindkraftverk idag med förlust. Många konkurser är att vänta vilket kommer resultera i miljardförluster för banker och investerare.