Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har EU-ländernas försvarspolitik genomgått den största omställningen i modern tid. Försvarsbudgetarna har höjts, Nato har vuxit och beställningarna till försvarsindustrin har skjutit i höjden. En av de stora vinnarna är Saab, vars aktie, justerad för aktiespliten 2024, stigit omkring 13 gånger sedan början av 2022 samtidigt som bolagets försäljning och orderbok vuxit kraftigt i spåren av upprustningen och Sveriges Nato-medlemskap. Samtidigt som miljardordrarna fortsätter att strömma in har Jacob Wallenberg varnat för att Europa inte är förberett för fred. Nu har Saab säkrat ännu en stor miljardaffär.
Beslutet att gå med i militäralliansen Nato den 7 mars 2024 drevs i hög grad av kriget i Ukraina och den ökade oron för ett ryskt angrepp mot fler europeiska länder. Försvarsindustrin har samtidigt varit en av de sektorer som gynnats mest av den nya säkerhetspolitiska situationen.
Samtidigt fattades beslutet utan en folkomröstning, efter nära 200 år av svensk alliansfrihet – även om Sverige under lång tid haft ett omfattande samarbete med Nato.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
En av dem som anmärkningsvärt nog deltog i regeringens förberedande möten inför ett svenskt Natomedlemskap var Jacob Wallenberg, en av de mäktigaste företrädarna för Wallenbergsfären och ordförande för Investor. Mötena ägde bland annat rum under 2022, året då Sverige ansökte om medlemskap.
LÄS ÄVEN: Kristersson jublar över 1000 miljarder till Ukraina: ”Nyckeln till framtida fred”
Samtidigt har försvarsjätten Saab, där Wallenbergsfären har ett avgörande ägarinflytande genom Investor, sett en kraftig tillväxt i spåren av det nya säkerhetsläget. Bolaget har stora intäkter från avancerade vapensystem för mark-, sjö- och luftförsvar – system som bland annat levererats till Ukraina och som efter Sveriges Natoanslutning behövs för att bygga upp den svenska försvarsförmågan till alliansens krav.
Tidningen Expressen har rapporterat att Jacob Wallenberg deltog i ett för allmänheten insynsskyddat högnivåmöte i Helsingfors om Nato, där bland andra Sveriges dåvarande finansminister Mikael Damberg, Finlands president och finska näringslivstoppar deltog.
Efter mötet uttalade sig Jacob Wallenberg offentligt och argumenterade för ett svenskt Natomedlemskap, vilket innebar att han tog en tydlig position i frågan gentemot regeringen och allmänheten.
– Regeringens beslut att ansöka om ett medlemskap välkomnas nu av familjen Wallenberg. Vi ser det som positivt att Sverige nu ansöker om medlemskap i Nato och att det finns en bred politisk majoritet bakom regeringens beslut och ansökan.
Samtidigt har flera europeiska regeringar och EU-ledare argumenterat för omfattande satsningar på försvar och försvarsindustri. De har varnat för att Ryssland på sikt kan utgöra ett hot även mot andra europeiska länder och framhållit att ett starkare försvar är nödvändigt för att avskräcka framtida aggression.
LÄS ÄVEN: Svensk oligarki – Wallenberg med och fattar de tunga politiska besluten
Kritiker menar däremot att den växande upprustningen också innebär mycket stora ekonomiska vinster för försvarsindustrin och dess ägare på skattebetalarnas bekostnad.
LÄS ÄVEN: Sveriges regering: Ukrainska män får inte fly – de ska kämpa och vinna mot Ryssland
Ett av de företag som gynnats mest av det kraftigt försämrade säkerhetsläget i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina är svenska Saab, där Wallenbergkontrollerade Investor är största ägare. I takt med att europeiska länder och Nato kraftigt har ökat sina försvarsanslag har Saab sett en rekordstor ökning av både försäljning och orderingång.
123 083 33 50
Mellan 2023 och 2025 ökade Saabs omsättning från 51,6 miljarder kronor till 79,1 miljarder kronor – en ökning med drygt 53 procent på bara två år.
Samtidigt växte orderingången till rekordnivåer och orderstocken uppgår nu till hundratals miljarder kronor, vilket ger bolaget arbete under många år framöver.
Saab har blivit en av de stora börsvinnarna i det nya säkerhetspolitiska läget. Den kraftiga kursuppgången sedan början av 2022 uppgår till omkring 13 gånger, justerat för den 1:4-aktiesplit som genomfördes i maj 2024.
LÄS ÄVEN: Dagerlind: Syriska och eritreanska flyktingar – men ukrainska desertörer
Samtidigt har bolaget vuxit kraftigt med en kraftigt ökande omsättning, rekordstor orderingång och en orderbok på historiskt höga nivåer. Utvecklingen har drivits av den ökade efterfrågan på försvarssystem från Sverige, Nato-länder och andra internationella kunder.
Den största ägaren i Saab är Investor, det börsnoterade investmentbolag som är en central del av Wallenbergsfären. Investor äger omkring 30 procent av kapitalet och närmare 40 procent av rösterna i Saab.
Wallenbergstiftelserna är samtidigt de långsiktigt dominerande ägarna bakom Investor genom sitt innehav och sin kontrollstruktur. Genom Investor och andra ägarintressen kopplade till Wallenbergsfären har familjen ett betydande inflytande över Saab och bolagets strategiska utveckling.
Ny miljardaffär med Nato
I slutet av maj meddelade Saab och statsminister Ulf Kristersson (M) att Ukraina kommer att köpa 20 Jas Gripen E/F-flygplan. Detta vid sidan om att Sverige skänker 16 Jas Gripen C/D till landet.
– Vi ersätter de plan vi donerar med nya flygplan till det svenska flygvapnet, meddelade Kristersson vid pressträffen.
Samtidigt pågår förhandlingar som skulle kunna öppna för att Ukraina sammanlagt vill ha uppemot 150 Jas Gripen av Saab på sikt.
Jätteordrar regnar in
Utöver stridsflygplan har Saab även en stark position inom marina försvarssystem. Genom Saab Kockums, som ingår i Saab-koncernen, utvecklar och bygger bolaget bland annat ubåtar.
Polen har valt Saab som leverantör av tre A26-ubåtar i en affär värd omkring 47 miljarder kronor. Affären är ytterligare en miljardorder som illustrerar den kraftigt ökade efterfrågan på avancerad europeisk försvarsmateriel. Saab är även en ledande aktör inom avancerade övervaknings- och ledningssystem.
Den senaste stora framgången kom när Nato meddelade att alliansen väljer Saab GlobalEye som framtida luftburna övervaknings- och ledningssystem (AEW&C) och inleder förhandlingar med Saab om köp av upp till tio system. GlobalEye är tänkt att ersätta delar av Natos åldrande AWACS-kapacitet.
LÄS ÄVEN: Kristersson om Trumps Putin-möte: Många svenskar känner oro för fred
Programmet uppskattas vara värt omkring 4,5 miljarder amerikanska dollar, motsvarande cirka 44 miljarder kronor. Varje flygplan beräknas kosta omkring 400–450 miljoner dollar beroende på utrustning, utbildning och stödsystem. Om affären fullföljs blir den en av de största exportframgångarna i Saabs historia.
GlobalEye bygger på affärsflygplanet Bombardier Global 6500 men utrustas med Saabs Erieye-radar och sensorer som kan upptäcka och följa mål i luften, till havs och på marken över mycket stora områden. Systemet används för luftövervakning, ledning av stridsflyg, upptäckt av kryssningsrobotar och drönare samt maritim övervakning.
Natos beslut innebär samtidigt att Saab går vidare med GlobalEye som framtida lösning för alliansens luftburna övervakning, efter att den amerikanska E-7 Wedgetail tidigare varit ett av alternativen för att ersätta den befintliga AWACS-kapaciteten.
Affären, som innebär att Saab går vidare framför den amerikanska konkurrenten Boeing, hade sannolikt inte varit möjlig utan Sveriges medlemskap i militäralliansen.
LÄS ÄVEN: Sverige och EU överens: Lovar täcka Ukrainas ekonomiska behov
Nato har hittills fattat beslut om att inleda förhandlingar med Saab, men något slutligt kontrakt är ännu inte undertecknat.
Jobbtillfällen i Sverige
Den växande efterfrågan innebär samtidigt stora positiva effekter för svensk industri. Saab har under de senaste åren nyanställt tusentals medarbetare och fortsätter expandera sin verksamhet i bland annat Linköping, Karlskoga, Göteborg, Arboga och Järfälla.
Underleverantörer över hela landet får också fler uppdrag när produktionen av radar-, robot- och sensorsystem ökar. För många kommuner innebär försvarsindustrins expansion fler jobb, ökade skatteintäkter och nya investeringar.
Samtidigt väcker utvecklingen en principiell fråga. Försvarsindustrins affär bygger på att stater upplever ett behov av att investera i militär kapacitet. Ett försämrat säkerhetsläge leder därför ofta till ökade intäkter för företag som Saab.
Det innebär inte att företagen orsakar konflikter eller motsätter sig fred. Det finns inga belägg för att Saab eller Wallenbergsfären skulle vilja förlänga kriget i Ukraina av ekonomiska skäl.
Men det är samtidigt svårt att bortse från att ett långvarigt spänt säkerhetsläge som är inne på sitt femte år skapar fortsatt hög efterfrågan på avancerade vapensystem, övervakningsflyg och annan försvarsmateriel. En mångmiljardrullning. Det innebär att ekonomiska intressen och säkerhetspolitik i praktiken blir nära sammanflätade.
LÄS ÄVEN: Robert F. Kennedy Jr: Ukrainakriget är en penningtvättskomplott
Det är en av de centrala frågor som demokratier behöver diskutera: hur säkerställer man att beslut om krig, fred och upprustning alltid fattas utifrån medborgarnas och ländernas säkerhet – och inte påverkas av de mycket stora ekonomiska intressen som vuxit fram kring den globala försvarsindustrin.
Inte redo för fred
Tidigare i år deltog Jacob Wallenberg i en säkerhetskonferens utanför Helsingfors. Där lyfte han att en potentiell fred skulle innebära nya utmaningar för den pågående militära upprustningen inom Natos medlemsländer.
LÄS ÄVEN: Wallenberg: Vi är inte förberedda för fred i Ukraina
– Vi vet alla vad som händer när freden dyker upp.
– De flesta av oss är inte så väl förberedda för en potentiell fred och allt vad den innebär.
Wallenberg ska återuppbygga
I april stod det även klart att den svenske industrimiljardären och Saabs styrelseordförande Marcus Wallenberg tar plats i ett internationellt rådgivande organ kopplat till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
LÄS MER: Familjen Wallenberg belönas med plats i Zelenskyj-råd
Rådet ska bidra med expertis för Ukrainas ekonomiska återuppbyggnad efter kriget. Wallenberg-familjen har tidigare gjort uttalanden som uppfattats som motstånd mot en snabb fredsuppgörelse och meddelade så sent som i februari att Europa inte är redo för fred i Ukraina.
123 083 33 50
