Under det senaste decenniet har andelen barn som går i det som numera kallas anpassad grundskola, för barn med inlärningssvårigheter och särskilda behov, ökat kraftigt. Nästan hälften har utländsk bakgrund trots att gruppen utgör 27 procent som helhet i grundskolan.

Enligt siffror från Skolverket är 1,53 procent av alla elever i grundskolan i dag placerade i särskola, en kraftig ökning jämfört med 0,96 procent för tio år och som motsvarar en ökning på 60 procent. Andelen motsvarar drygt 17 000 elever. Man förklarar ökningen med att allt fler placeras där redan i årskurs ett jämfört med tidigare.

– Anpassad grundskola är en möjlighet för elever med intellektuell funktionsnedsättning att få en utbildning anpassad för deras behov. Bara de elever som enligt skollagen tillhör målgruppen ska dock tas emot i anpassad grundskola. Därför är det viktigt att veta mer om vad ökningen av elever i skolformen beror på, säger Anders Widholm, avdelningssamordnare på analysavdelningen på Skolverket.

Fler pojkar än flickor går i anpassade grundskolan. Skillnaderna mellan kommunerna är också stora. I vissa kommuner har antalet minskat men ökat med över 100 procent i desto fler, och i ett par kommuner är ökningen flera tusen procent. Störst är koncentrationen i invandrartäta kommuner. Ett exempel är Södertälje med 2,33 procent i särskola mot 0,84 procent på Ekerö.

LÄS ÄVEN: Antalet som får diagnosen intellektuell funktionsnedsättning skenar

Något som sticker ut bland barnen i särskola är att 45 procent har utländsk bakgrund, vilket definieras av att de är födda utomlands eller har två utrikesfödda föräldrar. Samma grupp utgör 27 procent i grundskolan som helhet. Det är dessutom en överrepresentation som ökat från 37 procent 2019.

Att skillnaden mellan två grupper är så stor är inget som Skolverket har dragit några slutsatser av.

– Resultatet i vår rapport ger oss en bild av att andelen elever i anpassad grundskola ökar och att elever tas emot tidigare, men vi ser inte någon tydlig förklaring till varför. Det är viktigt att mottagandet i anpassad grundskola görs på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Detta är en viktig fråga att fortsätta följa, säger Anders Widholm.

– Det är viktigt att kommunerna själva analyserar sitt mottagande i anpassad grundskola. En kommun som ser att andelen i anpassad grundskola ökar, har skäl att göra en egen analys av vad det kan bero på och om rutinerna inför mottagandet är rättssäkra, säger Petra Westin, undervisningsråd på Skolverket.

Foto: Kevin Walsh from Oxford, England, CC BY 2.0

Muslimska länder

För att en elev ska sättas i särskola krävs en psykologisk bedömning, en pedagogisk, en medicinsk och en social. De måste alla visa att eleven har en intellektuell funktionsnedsättning. Den psykologiska bedömningen handlar bland annat om att mäta barnets allmänna intellektuella förmåga där ett IQ-värde kring 70 är ett riktmärke.

LÄS ÄVEN: Forskare larmar: Sveriges sjunkande IQ hotar demokratin

I Skolverkets rapport saknas uppgifter över var de barn som är födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar har sina rötter, men tidningen Fokus har begärt ut denna data. De fem största ursprungsländerna är i Syrien, Irak, Somalia, Afghanistan och Pakistan.

I rapporten nämns att andelen med intellektuell funktionsnedsättning generellt är högre i länder med lägre sociodemografiskt index (SDI), alltså länder med exempelvis låg utbildningsnivå, låg inkomst per capita och lägre utbildningsnivå.

Kommer förvärras

Fokus frågar Skolverket varför man inte dragit några slutsatser av uppgifterna om ursprungsländerna och de demografiska förändringarna i Sverige samt hur det påverkar den anpassade grundskolan:

– Detta är en mindre och översiktlig studie där vi har skapat en överblick över läget. Därför har vi inte undersökt samband med ursprungsländer och bostadsområden i Sverige, säger Jonas Monsén, undervisningsråd på Skolverkets skolutvecklingsavdelning.

I flera kommuner där de största ökningarna skett har man inte kapacitet att hantera situationen med brist på rätt slags personal. Enligt Skolverket behövs ytterligare 4 500 speciallärare och specialpedagoger till 2038. I dagsläget är endast 14 procent av dem som undervisar i ämnen eller ämnesområden i särskolan behöriga speciallärare med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt väntas andelen barn med ursprung i länder med lågt SDI att fortsätta öka till följd av invandringen.

LÄS ÄVEN: Allt fler barn i särskola

Ylva Johansson: “Utan invandringen skulle vi svälta”