Mångmiljardregnet över Sveriges statliga medier fortsätter. Sveriges television, Sveriges radio och Utbildningsradion får dela på över hundra miljarder kronor de kommande tio åren. Det är samtliga åtta riksdagspartier överens om.

Under måndagsförmiddagen lämnar den så kallade Public service-kommittén över sitt betänkande till kulturminister Parisa Liljestrand (M). Överlämnandet görs av kommitténs ordförande, Göran Hägglund, i samband med en pressträff som de båda deltar i.

– Public service är en otroligt viktig del av den demokratiska infrastrukturen, betonar Liljestrand under pressträffen.

Vad det 600 sidor tjocka betänkandet handlar om är hur Sveriges statliga medier ska se ut de kommande tio åren, fram till sista december 2033. En ”rekordlång tillståndsperiod”, konstaterar den tidigare KD-ledaren Hägglund.

Alla är överens

Riksdagspartierna är delade i två läger där majoriteten, alltså regeringspartierna och Sverigedemokraterna, enats kring ett gemensamt förslag. Samtidigt har oppositionen, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, enats kring en gemensam reservation.

Men även om de två grupperna utåt sett kan verka oeniga, så handlar det mest om detaljer. På det stora hela är de åtta partierna rörande överens om det mesta.

– Enigheten är större än vad man kanske kan föreställa sig, påpekar Hägglund.

LÄS ÄVEN: Public Service-kommitténs förhandlingar bröt samman

Alla åtta partier vill behålla de statliga medierna. Något som kanske inte minst återspeglas i att Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesman Alexander Christiansson under en annan relaterad pressträff under måndagsförmiddagen betonar att dessa fyller en viktig roll för att ”motverka desinformation och påverkan från främmande makt” samt för ”bildning och nyhetsrapportering”.

– Den rollen vill vi värna! utbrister han.

De 101 miljarderna

Från och med i år och fram till år 2033, alltså under tio års tid, kommer de tre public-servicebolagen få dela på drygt 101 miljarder skattekronor. I genomsnitt lite över tio miljarder kronor per år. Det årliga beloppet räknas successivt upp, enligt en avtagande kurva, från 9,3 miljarder i år till 10,5 år 2033.

Här återfinns också den största skillnaden mellan regeringspartierna och oppositionen: Oppositionen vill nämligen ge statsmedierna 4,5 miljarder kronor ytterligare under de tio åren.

Hägglund passar också på att värja sig mot vissa anklagelser om att de nu föreslagna anslagsnivåerna handlar om en ”slakt” av statsmedierna, men är samtidigt medveten om att de ökar långsammare än inflationen.

– Det kommer finnas ett fortsatt tryck på effektiviseringar, säger han under pressträffen tillsammans med Parisa Liljestrand.

Mindre text och Spotify

En nyhet de kommande tio åren är att regeringen vill att statsmedierna fokuserar mindre på att producera poddar och annat material som publiceras på Spotify och andra externa plattformar.

– Det ska vara en återhållsamhet, säger Göran Hägglund och pekar på en ändring från nuvarande ordet bör i lagtexten.

En förändring som oppositionspartierna inte står bakom.

Andra förändringar är något mindre satsningar på ”jämställdhet och mångfald”, och att statsmedierna uppmanas fokusera på ”ljud och bild”. Anledningen är att regeringspartierna betraktar statsmedierna som en ovälkommen konkurrent till lokaltidningarna runt om i landet.

– Bolaget har inte i uppdrag att bedriva en webbtidning, påpekar Göran Hägglund.

LÄS ÄVEN: Statsmedierna kräver flera miljarder extra – vill konkurrera med Spotify