Trots att det i dag bara finns fyra vätgasdrivna lastbilar i kommersiell trafik i Sverige satsas hundratals miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på att bygga ut infrastrukturen för tekniken.
Det är företaget Hydri och dess ägarbolag som har beviljats 190 miljoner kronor i stöd för att etablera ett nätverk av vätgastankstationer som på sikt ska göra det möjligt för fler åkerier att ställa om till fossilfria transporter.
Utbyggnaden inleds med tio tankstationer i södra Sverige och ska därefter fortsätta norrut. Tanken är att skapa de förutsättningar som krävs för att vätgasdrivna lastbilar ska kunna bli ett realistiskt alternativ inom transportsektorn, även om marknaden fortfarande befinner sig i ett mycket tidigt skede.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I dagsläget finns sex svenskregistrerade vätgaslastbilar, men bara fyra av dem används i trafik. Två är Scanias testfordon och de två kommersiella lastbilarna har dessutom tillgång till en egen tankstation i Borlänge, vilket innebär att de inte är beroende av dessa stationer.
LÄS ÄVEN: Miljonsatsning på vätgasbilar ska ”utmana traditionella könsroller och könsmaktsordningar”
Hydris styrelseordförande och vd för Qarlbo Energy, Michel Thomas, menar att det är nödvändigt att bygga infrastrukturen innan fordonen blir många.
– Infrastruktur behöver komma först. Det såldes inte många kylskåp innan elnätet var på plats, framför han i en intervju med SVT.
Enligt Thomas kommer vätgas inte att ersätta batterielektriska transporter, utan fungera som ett komplement inom de delar av transportsektorn där elektrifiering inte är den mest praktiska lösningen.
LÄS ÄVEN: Vätgasdriven förskola kostade 85 miljoner – fungerar inte
Den stora utmaningen uppges nu vara att få transportföretagen att investera i tekniken. I dag är kostnaden för att köra på vätgas fortfarande betydligt högre än för diesel, vilket gör att efterfrågan är begränsad.
Företagen kräver statliga bidrag
Både Hydri och Scania anser att statliga stimulanser kommer att behövas under de första åren för att göra tekniken konkurrenskraftig och skapa tillräckligt stora volymer.
Av de 190 miljoner kronorna kommer 120 miljoner från Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet, medan resterande finansieras av Energimyndigheten.
