Sverigedemokraterna backade i riksdagsvalet så att Tidöpartiernas mandatunderlag inte räckte för att behålla regeringsmakten. När Jimmie Åkesson nu kommenterar resultatet tonar han ned dramatiken kring väljartappet, men öppnar samtidigt för en bred omprövning av partiets väg framåt. ”Heliga kor kan behöva slaktas”, säger SD-ledaren – utan att närmare peka ut vilka.

Jimmie Åkesson inledde sin första längre genomgång efter valet med att sätta resultatet i ett längre perspektiv. Sverigedemokraterna har vuxit kraftigt under de senaste två decennierna och enligt partiledaren förändrat svensk politik framför allt inom migration, integration och kriminalpolitik.

Men framgången har samtidigt skapat ett nytt problem. När andra partier närmat sig SD i frågor som tidigare tydligt särskilde partiet blir det svårare att hitta en egen roll.

Åkesson konstaterade att partiet hade hoppats på ett bättre valresultat, men framhöll medlemsrekord, ökad acceptans och möjligheten till större lokalt och regionalt inflytande som tecken på att organisationen trots valbakslaget står stark.

– Vi springer ett maratonlopp och vi är knappt halvvägs, sade han.

Han avvisade bilden av SD som ett parti som skulle falla samman när det fick verkligt politiskt inflytande och tvingades ta ansvar och kompromissa. Efter fyra år som stödparti till regeringen är SD fortfarande ett stort riksdagsparti, framhöll han.

Pekar ut regeringssamarbetet

Åkesson ville inte dra några definitiva slutsatser innan partiets beställda valanalys är färdig. Den ska genomföras av tankesmedjan Oikos. Men han pekade redan nu ut flera tänkbara förklaringar till tillbakagången. En central sådan är själva regeringssamarbetet.

– Emellanåt så har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet, sade Åkesson.

Enligt SD-ledaren kan väljare ha haft svårt att se skillnaderna mellan partierna i samarbetet. Samtidigt kan mer trogna SD-väljare ha varit missnöjda med kompromisser där partiet inte fått igenom hela sin egen politik.

Åkesson sade att risken för ett väljartapp fanns med i kalkylen redan när samarbetet inleddes. Att få politiskt inflytande kräver enligt honom realpolitik och kompromisser i ett parlamentariskt system med åtta riksdagspartier.

LÄS ÄVEN: Talmannen träffar partierna

Han tog också upp uppgörelsen om statsministerfrågan som en möjlig faktor. Genom att tidigt undanröja osäkerheten kring vem som skulle vara Tidös statsministerkandidat kan SD samtidigt ha minskat mobiliseringen bland de egna väljarna eller bidragit till väljarförflyttningar.

Även partiets politiska framgångar kan paradoxalt ha spelat in, resonerade Åkesson. När migration och kriminalitet uppfattas som mindre akuta kan andra frågor bli viktigare för väljarna.

Utvisningsdebatten kan ha kostat röster

En fråga som Åkesson särskilt lyfte fram var debatten om utvisningar. Han menade att SD fått bära en stor del av ansvaret för en politik som av kritiker beskrivits som orättfärdig, trots att flera regeländringar haft ett bredare parlamentariskt stöd. Oppositionen hade enligt honom lyckats etablera en bild av SD som ett ”hjärtlöst parti” som vill kasta ut människor som inte är födda i Sverige.

Åkesson sade också att negativa skriverier och olika uppmärksammade händelser kan ha påverkat mer lättrörliga väljare, även om han inte trodde att någon enskild skandal förklarar valresultatet. Hans huvudtes var i stället att tappet måste förstås strukturellt: fyra års samarbete, kompromisser, förändrade sakfrågeprioriteringar och en situation där SD profil blivit mindre tydlig.

”Heliga kor kan behöva slaktas”

Det mest långtgående beskedet kom när Åkesson blickade framåt. SD ska enligt honom inte nöja sig med sin nuvarande position. Det långsiktiga målet är fortfarande att utmana Socialdemokraterna om rollen som landets största parti. För att nå dit öppnade han för att även sådant som tidigare tagits för givet inom partiet kan behöva diskuteras.

– Heliga kor kan behöva slaktas så klart. Stenar behöver vändas på.

Åkesson pekade samtidigt på vad han beskrev som SD särskilda möjlighet att locka både LO-väljare och företagare. Hur den positionen ska omsättas i konkret politik ville han dock inte föregripa innan valanalysen är genomförd.

LÄS ÄVEN: Kristersson avgår som statsminister

Formuleringen om de ”heliga korna” väckte också frågor från journalisterna. När Åkesson pressades på vilka delar av SD politik han egentligen syftade på kom inget konkret exempel.

– De heliga kossorna är ju av naturliga skäl inga som jag har identifierat i dag. Det är inte ens säkert att de finns.

Han förklarade i stället resonemanget med att SD måste vara berett att betrakta sig självt utifrån ett förändrat politiskt landskap, där andra partier närmat sig SD inom områden där partiet tidigare haft en tydligare särställning.

Därmed lämnades frågan öppen om uttalandet avser konkreta kärnfrågor, strategiska vägval eller snarare partiets sätt att profilera sig. Några besked om vilka politiska positioner som i så fall skulle kunna omprövas gav Åkesson inte.

Tänker varken avgå eller ta paus

Frågestunden kom också att handla om Åkessons egen framtid. På en fråga svarade han omedelbart:

– Jag ska inte avgå.

Senare fick han en uttrycklig följdfråga om uppgifter om att han i stället skulle ta en paus från politiken. Även det avvisade han.

Åkesson sade att medieuppgifterna byggde på källor som enligt honom inte verkade särskilt insatta. Han avvisade samtidigt tanken att valresultatet skulle få SD att inta en mer radikal politisk linje.

– Jag ser inget behov av att vi ska bli mer radikala på något sätt.

I stället återkom han till att partiet valt en realpolitisk väg och vill kunna förhandla för att få genomslag för sin politik.

Tänker inte släppa kraven

En annan central del av frågestunden handlade om regeringsbildningen och spekulationerna om att SD skulle kunna släppa tidigare krav för att underlätta ett nytt borgerligt regeringsunderlag. Det avfärdade Åkesson.

– Vi kommer inte att ge upp några krav i det här läget.

LÄS ÄVEN: Myndigheten: Valsedlarna kan skrotas

Samtidigt betonade han flera gånger att SD inte har några ”röda linjer” gentemot andra partier. På frågor om exempelvis Centerpartiet svarade han att problemet enligt hans synsätt är att andra partier vägrar samarbeta med SD.

Han ville däremot inte spekulera närmare om exakt vilka parlamentariska kombinationer som skulle kunna uppstå om försöken att bilda en annan regering misslyckas.

Medborgarskapen kan ha påverkat

Frågestunden kom också in på en fråga som varit omdiskuterad inom Tidösamarbetet – att något moratorium för beviljande av nya svenska medborgarskap inte infördes under mandatperioden.

Åkesson fick frågan mot bakgrund av spekulationerna om att den demografiska utvecklingen kan ha påverkat utgången i det mycket jämna valet. Han pekade på ett ökat valdeltagande i utsatta områden och uppgav att drygt 200 000 personer blivit svenska medborgare under mandatperioden.

LÄS ÄVEN: Ekeroths varning om demografin får oväntat stöd av vänsterforskare

Vilka dessa personer är sade sig Åkesson inte ha någon närmare bild av. Han gjorde dock antagandet att många tillhör grupper där stödet för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är högt. SD-ledaren ville inte slå fast att de nya medborgarna avgjort valet.

– Det är klart att det kan också ha avgjort, men jag tycker det är för tidigt att dra en sådan slutsats.

Därefter drog han resonemanget längre och varnade för konsekvenserna för framtida val om utvecklingen fortsätter.

– Om vi fortsätter att bevilja medborgarskap till en väldig massa människor från den här delen av världen, om det fortsätter så att de tenderar att till åttio, nittio procent rösta rött, då blir det ju väldigt svårt att vinna val framöver.

Fick frågor om ”islamistiska röster”

Även Åkessons tidigare påstående om att framför allt Vänsterpartiet, men möjligen också Socialdemokraterna, lyckats mobilisera vad han kallade ”islamistiska röster” ledde till följdfrågor. En journalist frågade vad han grundade påståendet på och hur många röster det kunde handla om.

Åkesson sade att han inte kunde ange någon siffra, men pekade på Partiet Nyans. Hans resonemang var att väljare som förra gången lade sin röst på ett parti utanför riksdagen den här gången kan ha gått till framför allt Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna.

När han fick frågan om han därmed likställde islamister med muslimer svarade han nej. Åkesson medgav samtidigt att han inte kunde belägga hur stor gruppen skulle vara. Han hänvisade i stället till Vänsterpartiets resultat och tidigare uppmärksammade uppgifter om personer inom partiet med kopplingar till islamism som stöd för sitt resonemang.

Vill tydliggöra SD särart

En lärdom Åkesson själv sade sig redan ha dragit är att SD måste bli tydligare med vad som skiljer partiet från dess samarbetspartier. Under valrörelsen hade de fyra partierna enligt honom lagt stor vikt vid att uppträda enigt. Åkesson sade att han under de sista veckorna försökte lyfta fram skillnaderna tydligare, men att det skedde sent.

– Det tror jag inte har gynnat Sverigedemokraterna.

Någon enskild politisk kompromiss som kostat partiet särskilt mycket stöd ville han däremot inte peka ut. Problemet låg enligt honom snarare i helheten. Där knöt Åkesson också ihop resonemanget med de ”heliga kor” som kan behöva slaktas.

SD ska fortsätta vara ett realpolitiskt parti som söker inflytande, men samtidigt hitta ett sätt att åter bli tydligare i ett politiskt landskap där flera av de frågor som en gång särskilde partiet numera blivit en del av den politiska huvudfåran. Exakt vad det betyder för SD politik lämnade han obesvarat.

– Vi får väl invänta en sån här valanalys och valutvärdering innan vi återkommer med några besked.

Se hela talet och frågestunden HÄR.