På onsdagen föll dom i en internationellt uppmärksammad rättegång i Frankrike där 20 radikala muslimer med invandrarbakgrund stått åtalade för terrordåden i Allahs namn 2015 – de värsta hittills i landets historia. 19 av 20 åtalade döms.

En terrorcell kopplad till IS genomförde den 13 november 2015 flera samordnade bombattentat i Paris som sammantaget kostade 130 människor livet och skadade ytterligare 413.

Samtliga terrorister utom en dog som självmordsbombare och enligt islam också ”martyrer” när de utlöste de bombbälten de apterat sig med. Den ende överlevande terroristen som deltog i attackerna är franske medborgaren Salah Abdeslam som i sista stund inte vågade trycka på utlösaren till sitt självmordbälte. Påföljden blir för honom livstids fängelse utan möjlighet till benådning.

19 terrorister döms

Sammanlagt döms 19 av de 20 åtalade för olika typer av inblandning i de muslimska terrordåden. Bland dem finns också en svensk medborgare, 29-årige Osama Krayem, som radikaliserats i Socialdemokratiskt styrda Malmös muslimska enklaver och som innan dådet skaffade sig terrorfärdigheter som IS-resenär till Syrien. Även för honom hade åklagaren yrkat på livstids fängelse men påföljden stannar vid 30 års fängelse.

Rättegången har pågått sedan den 8 september och är den största i landets historia med cirka 1 800 personer som målsägande – själva drabbade och anhöriga till de dödade. De terrordåd som rättegången gäller är också de värsta i landets historia.

Frankrike är ett av de EU-länder som drabbats absolut hårdast av den invandringsrelaterade muslimska terrorn. I januari samma år utplånades stor delar av den franska satirtidningen Charlie Hebdo av muslimer med automatvapen. Motivet var att tidningen publicerat satirbilder av profeten Muhammed. I oktober 2020 halshöggs läraren Samuel Paty på öppen gata av en muslimsk terrorist för att ha visat sådana bilder som en del av skolundervisningen om västerländsk yttrandefrihet.

SVT porträtterar ”svensk” terrorist på knagglig svenska

Svenska statstelevisionen som rapporterar om domen tecknar i en parallell artikel ett porträtt av ”svenske” Osama Krayem ”från Malmö” där han beskrivs som en välintegrerad ung migrant som pluggade på gymnasiet och gillade att spela fotboll men sedan hamnade snett i tillvaron. I ett bifogat videoklipp vittnar kompisarna om Osamas alla kvaliteter.

– Snäll schysst kille. Alltid glad, konstaterar den leende barndomsvännen Ali Ahmadi.

– En sån bra kille som alla hängde med, säger en annan kompis som vill vara anonym och vars bild blurrats och röst förvrängts

Trots att Osama radikaliserades i områdets organiserat muslimska miljöer säger lokale imamen Ali Ibrahim att han ”är förvånad” och inte anade någonting.

SVT anonymiserar även sin egen medarbetare som gjort inslaget och kreddar endast fotografen. Reportern redogör på så dåligt uttalad svenska att speaker-texten måste textas för Osamas utveckling till muslimsk terrorist. Reportern missar också ord när han ska läsa manuset innantill – ”Vem är han?” blir exempelvis ”Vem han?”.

Slogs för IS i Syrien

2014 begav sig Osama iväg till Syrien för att ansluta sig till IS. Han hade då under en tid radikaliserats i det muslimska civilsamhället i stadsdelen Rosengård där han växte upp.

Under migrantkaoset 2015 tog sig Osama tillbaka in i Europa under falsk identitet. Planen var att följa IS uppmaning till muslimer i väst att begå terrordåd för Allah här i stället för att reda till Syrien.

Osama anslöt sig till likasinnade och de terrordåd som han nu döms för delaktighet i började planeras och genomfördes sedan. Han lyckades komma undan efter dåden och begav sig till Belgien.

Tog sig till Belgien och deltog i ytterligare stort terrordåd

Där hjälpte han till att planera och genomföra ytterligare ett stort muslimskt terrordåd. Den 26 mars 2016 mördade den IS-cellen 32 människor och skadade ytterligare cirka 300 när tre självmordsbombare utlöste sina bombbälten på Bryssels internationella flygplats och vid tunnelbanestationen i stadsdelen Maelbeek.

Osama fegade, i likhet med Salah Abdeslam vid terrordåden i Paris, ur i sista stund och vågade inte utlösa sitt eget bombbälte. Han greps i Bryssel två veckor efter de belgiska dåden.