78-åriga Inger Löwe blev lurad på 30 000 kronor. När hon kontaktade sin bank fick hon ytterligare ett dråpslag: banken spärrade hennes BankID och stoppade henne från att skaffa ett nytt under ett års tid. Beslutet kunde inte prövas av Allmänna reklamationsnämnden.

Det var i början av året som Inger Löwe utsattes för ett bedrägeri och förlorade 30 000 kronor från sitt konto hos Länsförsäkringar Bank. Men när hon vände sig till banken för att få hjälp blev konsekvenserna betydligt större än den ekonomiska förlusten.

Banken spärrade hennes BankID och tog även bort möjligheten att använda Swish. Dessutom blockerades hon från att skaffa ett nytt BankID hos någon annan bank. Spärren skulle gälla i ett år, rapporterar Dagens Nyheter.

Bankens motivering var att hennes BankID hade använts i strid med tjänstens användarvillkor. Trots att hon själv var den som drabbats av bedrägeriet fick hon därmed också bära konsekvenserna av bankens säkerhetsåtgärder.

Spärrar gäller även konkurrenterna

Att förlora sitt BankID innebär betydligt mer än att inte kunna använda bankens app. E-legitimationen används i dag för att identifiera sig hos myndigheter, logga in på vårdtjänster, hantera försäkringar och sköta en rad andra vardagliga ärenden.

Dessutom hjälper det inte nödvändigtvis att byta bank. Bankerna bakom BankID har ett gemensamt system där uppgifter om blockerade användare delas mellan de deltagande bankerna. Det framgår bland annat av SEB:s information om hur personuppgifter behandlas.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Bankväsendet måste reformeras i grunden”

En kund som spärrats av en bank kan därför hindras från att skaffa ett nytt BankID även hos en konkurrent. Systemet är avsett att motverka bedrägerier, penningtvätt och annan otillåten användning, men innebär samtidigt att ett enskilt bankbeslut kan få konsekvenser långt utanför den egna banken.

Länsförsäkringar Bank vill inte kommentera Inger Löwes enskilda fall och hänvisar till banksekretessen. Banken har däremot förklarat för DN att allvarliga överträdelser av användarvillkoren kan leda till blockering och att åtgärderna ytterst handlar om att bekämpa brott och upprätthålla säkerheten i BankID-systemet.

Kan inte få beslutet prövat av ARN

Det som gör Inger Löwes situation särskilt svår är att hon inte har kunnat få spärrbeslutet prövat av en oberoende instans genom Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Nämnden kan visserligen hantera tvister om tillgång till betalkonton med grundläggande funktioner. BankID omfattas däremot inte av dessa regler, eftersom e-legitimationen inte räknas som en sådan grundläggande kontofunktion.

Det innebär att den som blir blockerad från BankID inte har samma möjlighet till prövning hos ARN som den som nekas ett vanligt betalkonto. Banken som beslutat om blockeringen ansvarar själv för att hantera en begäran om omprövning.

Problemet är inte heller begränsat till ett enskilt fall. Konsumenternas Bank- och finansbyrå uppger enligt DN att man möter fler människor som blivit av med sitt BankID efter att ha utsatts för bedrägerier.

Fredrik Nordquist, jurist och biträdande chef på byrån, beskriver hur människor som söker vägledning är frustrerade över att inte kunna få spärrbesluten prövade av ARN.

Samnytts reportage

Samnytt har under en längre tid uppmärksammat banksystemets brister och hur lätt bankerna kan utföra övergrepp mot individer, som får svårt att hävda sig.

En av de som drabbats är företagaren Michael Fridebäck, som förra året plötsligt upptäckte att han blivit utestängd från banksystemet – utan någon förvarning. Samnytt gjorde ett reportage i tre delar om de som portats från banksystemet.

Se del 1 nedan:

LÄS ÄVEN: REPORTAGE: Michael portades från banksystemet – ”Långsam statlig våldtäkt”