En ny dansk forskningsrapport visar att invandringen har haft en direkt och mätbar effekt på bostadspriserna. Ökad invandring leder till högre hyror, högre fastighetspriser – och ett mönster där efterfrågan skjuter i höjden i de områden där nästan bara infödda bor. Fenomenet bekräftar det som länge beskrivits som white flight: att svenskar flyttar från invandrartäta områden, samtidigt som bostadspriserna stiger kraftigt i mer svenskdominerade delar av landet.

Nu i september 2025 publicerades rapporten Medium-Run Impacts of Immigration on the Housing Market: Evidence from a Quasi-Experimental Shift-Share Instrument, författad av Anna Piil Damm, Ahmad Hassani, Anil Kumar och Juan Carlos Parra-Alvarez.

Studien bygger på omfattande danska registerdata från perioden 1999–2016 och använder en avancerad metod för att isolera den faktiska, kausala effekten av invandring på bostadspriser, hyror och befolkningsrörelser. Genom att analysera hur flyktingar slumpmässigt placerats ut över landet har forskarna kunnat undvika de vanliga felkällorna där invandrare tenderar att flytta till redan växande områden.

Resultatet är entydigt: invandringen har varit den främsta drivkraften bakom prisökningarna. Rapporten visar tydligt att invandringen under perioden 1999–2016 haft en direkt, kausal påverkan på stigande bostadspriser och hyror. Enligt beräkningarna leder en enprocentenhets ökning av invandringen till cirka elva procent högre bostadspriser och ungefär sex procent högre hyror över en femårsperiod.

Fenomenet kallas ofta för native flight, white flight eller spatial sorting: när invandringen tilltar i vissa bostadsområden ökar efterfrågan kraftigt på bostäder i närliggande “infödda” kvarter. Dessa ses som tryggare, mer homogena och med högre skolstandard – vilket gör att trycket på dessa bostadsområden blir enormt.

Forskarna understryker att detta inte handlar om korrelation utan om faktiska orsakssamband – det vill säga att invandring i sig driver upp priserna, oberoende av andra faktorer som arbetsmarknad, inkomstnivåer eller generell ekonomisk tillväxt.

LÄS ÄVEN: SD-toppens krav: ”Segregation tills återvandringen är genomförd”

En central mekanism är att bostadsutbudet i Danmark – precis som i Sverige – är trögrörligt och inte hinner svara på den ökade efterfrågan. När många nya hushåll tillkommer på kort tid pressas både hyresmarknaden och bostadsrättsmarknaden uppåt. Rapportens slutsats kan därför sammanfattas som: invandringen har fungerat som en strukturell motor i bostadsprisernas uppgång under hela 2000-talet.

Prisexplosion i “svenskområden” genom native flight

Men rapportens mest slående insikt handlar inte om de invandrartäta områdena – utan om de som invandringen ännu inte nått. Priserna stiger mest i områden där nästan bara svenskar bor. När forskarna går ner på lokal nivå ser de att de största prisökningarna inte sker där invandrarna faktiskt bosätter sig, utan i grannområdena där andelen infödda är hög.

Fenomenet kallas ofta för native flight, white flight eller spatial sorting: när invandringen tilltar i vissa bostadsområden ökar efterfrågan kraftigt på bostäder i närliggande “infödda” kvarter. Dessa ses som tryggare, mer homogena och med högre skolstandard – vilket gör att trycket på dessa bostadsområden blir enormt.

LÄS ÄVEN: Flickor kallas ”svennehoror”, bombdåd, könskrig och politikernas svek – möt barnfamiljerna som lämnar

Resultatet är att priserna där svenskar (eller i Danmarks fall, inhemska danskar) dominerar stiger allra mest. Invandringen blir alltså den indirekta motorn även bakom de skenande priserna i de etniskt homogena bostadsområdena.

Forskarna beskriver detta som en tydlig tvåstegseffekt: först skapar invandringen efterfrågechocker i hela bostadssystemet, därefter flyttar eller söker sig inhemska hushåll bort från invandrartäta områden – vilket skapar överhettning i de svenskdominerade delarna av bostadsmarknaden.

Detta mönster är välkänt internationellt. I USA myntades begreppet white flight redan på 1960-talet, när vita hushåll började lämna stadsdelar som snabbt förändrades demografiskt. Forskare som Leah Boustan och David Card har i flera studier visat att utvecklingen inte drivs av fördomar, utan också av trygghet, skolval och ekonomiska incitament.

Vi ser kortsiktigt att kriminaliteten minskar i dessa områden, men på längre sikt försvinner effekten.

Anna Piil Damm, Professor, Department of Economics and Business Economics, till Samnytt om att blanda befolkningen genom bostadspolitik

När invandringen ökar i en stadsdel söker sig infödda familjer till andra delar av staden – och priserna där skjuter i höjden.

LÄS ÄVEN: 800 bombdåd senare – svenskar söker skydd på Åland

Den danska rapporten från RFBerlin visar att samma process pågår också i Norden. Invandringen fungerar som en motor i hela bostadssystemet – och den kraft som mest påverkar priserna är inte de nya invandrarnas egna bostadsköp, utan de inföddas rörelser bort från mångkulturella områden och mot de etniskt homogena zonerna. Där, i de kvarter där man fortfarande talar samma språk och känner igen grannarna, skapas den största prisexplosionen av alla.

Danmarks erfarenheter visar: Segregationen består trots statliga ingrepp

När Samnytt talar med rapportens huvudförfattare, Anna Piil Damm, som är professor, Department of Economics and Business Economics vid Aahus universitet, utvecklar hon resonemanget bakom resultaten.

– Vi ser att hyror och priser stiger i hela arbetsmarknadsregionen när befolkningen ökar, säger hon och fortsätter:

– Även om invandrare inte har möjlighet att flytta in till de centrala områdena, ökar priserna där, eftersom hela regionens arbetsmarknad är sammanlänkad. Fler människor betyder högre värdering på marken i centrum.

Ur rapporten *Medium-Run Impacts of Immigration on the Housing Market: Evidence from a Quasi-Experimental Shift-Share Instrument*, författad av Anna Piil Damm, Ahmad Hassani, Anil Kumar och Juan Carlos Parra-Alvarez.

Hon beskriver sambandet som en kedjereaktion där ökande befolkning i förorterna påverkar prisnivåerna långt in mot stadskärnan. 

– Människor är villiga att betala mer för att bo nära sina jobb och slippa pendling, säger hon. Och när fler arbetar i regionen stiger värdet på den centrala marken både vertikalt och horisontellt.

I Danmark har politiker de senaste åren också försökt bryta segregationen genom en särskild ghetto-lag, som tillåter staten att riva eller bygga om bostadsområden där invandringen koncentrerats. Damm har även forskat på effekterna av den politiken.

LÄS ÄVEN: Per Gudmundson: ”Tvångsblandning kommer att ske – med lagstiftning”

– Vi ser kortsiktigt att kriminaliteten minskar i dessa områden, men på längre sikt försvinner effekten, förklarar hon.

Fint med högre värde på lägenheten när det skjuts, rånas och våldtas utanför. Kan man sitta fint inne i lägenheten med ett extra lås och mysa för sin värdeökning, får handla innan solen går ner bara. Väldigt fint.

Signaturen Elkman på X om rapportens innehåll

Damm är försiktig med att dra politiska slutsatser av resultaten, men konstaterar att statliga försök att förändra befolkningssammansättningen inte verkar ge önskad effekt. Integrationen och de långsiktiga förändringarna i bostadsområdenas sammansättning uteblir ofta, trots stora investeringar. Hon understryker att det i dessa fall handlar om utomeuropeiska invandrare.

Anna Piil Damm, Professor, Department of Economics and Business Economics. Bild: Aahus universitet. Forskningsresultat framsida pdf.

Reaktioner: “Alla vill undvika invandrartäta områden”

Diskussionen om rapportens slutsatser har väckt starka reaktioner i sociala medier. Den anonyma profilen ”Kungsholmen”, som uppger sig ha arbetat inom bostadsbyggande i tre decennier, skriver på X att resultaten stämmer väl överens med både egna erfarenheter och de slutsatser som återkommer i branschens egna rapporter.

I tråden på X kan vi bland annat läsa följande kommentarer:

”Har tänkt i de banorna också, alla vill undvika invandrartäta områden och bo i bra områden, vilket gjort att många belånar sig upp över öronen för att det ska bli verklighet. Sen hjälper ju låga räntor och ränteavdrag till också, såklart.” Och:

”Fint med högre värde på lägenheten när det skjuts, rånas och våldtas utanför. Kan man sitta fint inne i lägenheten med ett extra lås och mysa för sin värdeökning, får handla innan solen går ner bara. Väldigt fint.” Samt:

”Ett hus i Bergsjön i Göteborg kostar ca 1,5–2,5 miljoner. Typ 100 % invandrare. Min kusin, bor tre kilometer bort i Partille, i ett mindre radhus för 4,5 miljoner i ett pursvenskt område. Ett hus i samma område, ungefär samma storlek som husen i Bergsjön, kostar 5,5–7 miljoner. Finns dyrare, men de är större.”

LÄS ÄVEN: S-beslutet: Svenska folket ska tvingas blanda sig med invandrare

Sammantaget speglar reaktionerna den tudelning som rapporten pekar på: att invandringen inte bara förändrat bostadsmarknadens struktur utan också människors beteenden och värderingar. Trygghet, skolor och social miljö har blivit lika viktiga som läge och pris, och de ekonomiska klyftorna följer i allt högre grad de demografiska gränserna.

Politisk reaktion – Ekeroth: “Fullt förståeligt att svenskar flyr”

Fenomenet har länge diskuterats i svensk politik. I en ledare i Samnytt skriver SD-politikern Kent Ekeroth att det är “fullt förståeligt att svenskar flyr Sverige”, och hänvisar just till white flight som en naturlig följd av den demografiska förändringen. Han beskriver det som “inte bara rimligt, utan rationellt” att svenskar flyttar när deras närmiljö förändras, och att det i många fall inte handlar om ideologi utan om trygghet och livskvalitet.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: Fullt förståeligt att svenskar flyr

Forskarna bakom den danska rapporten drar slutsatsen att invandringen inte bara förändrar befolkningssammansättningen, utan hela den ekonomiska logiken i bostadsmarknaden. Efterfrågan förskjuts, tillgången hänger inte med – och marknadens svar blir högre priser där tryggheten och homogeniteten ännu finns kvar.

Ekeroth pekar på att samma mönster syns i statistik över skolval och bostadsrörelser – där svenska familjer aktivt undviker skolor och områden med hög andel invandrarbakgrund. “Till slut finns ingenstans kvar att fly”, skriver han, “och då flyr man landet”.

LÄS ÄVEN: Från bombdåd till skolfrid – svenska barnfamiljer flyr till Åland

Rapportens resultat ger visst stöd åt resonemanget, även om forskarna själva undviker politiska tolkningar. De konstaterar att invandringen sätter igång starka marknadsmekanismer som i sin tur förstärker segregationen – ett mönster som över tid tenderar att permanenta de sociala och ekonomiska klyftorna mellan grupper.

LÄS ÄVEN: Rekordmånga svenskar flyttar från Sverige

Svensk verklighet speglar utvecklingen

Även svensk statistik pekar i samma riktning. Enligt SCB har prisutvecklingen på småhus och bostadsrätter varit som starkast i kommuner med låg invandring, samtidigt som priserna i storstädernas mångkulturella förorter stått stilla eller sjunkit.

I flera regioner, som Norrtälje, Nykvarn och Torsby, har inflyttningen av inhemska hushåll drivit upp priserna med tvåsiffriga procenttal – en utveckling som Boverket kopplar till ökad segregation och minskad rörlighet på bostadsmarknaden.

Forskarna bakom den danska rapporten drar slutsatsen att invandringen inte bara förändrar befolkningssammansättningen, utan hela den ekonomiska logiken i bostadsmarknaden. Efterfrågan förskjuts, tillgången hänger inte med – och marknadens svar blir högre priser där tryggheten och homogeniteten ännu finns kvar.

Rapporten från RFBerlin ger därmed vetenskapligt stöd åt något som länge har varit känsligt att diskutera öppet: att invandringen inte bara påverkar kultur och trygghet, utan också pengarna i marken. Den formar människors val, styr bostadsströmmarna och sätter prislappar på tillhörighet. Och ju mer invandringen ökar – desto dyrare blir det att bo där svenskar fortfarande känner sig hemma.

📣 Gillar du Samnytt?

Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att vi ska kunna fortsätta granska etablissemanget – bli gärna prenumerant!

Prenumeration: Se våra olika paket – klicka här.
Swish: Donera valfri summa till 123 083 3350
Vill du donera på andra sätt? Läs mer här.

👉 Bli prenumerant idag

85 år gammal studie besvarar frågan vad lycka är