Sedan årsskiftet har skolor i Örebro kommun serverat färs av tarmsjöpung i maten. Råvaran, ett rörformat och säckliknande havsdjur, används främst som komplement i färsrätter när det är brist på andra proteiner, som kyckling. Bakgrunden är kommunens mål att sänka klimatavtrycket från livsmedelsinköpen till 2030. Kostchefen framhåller det låga klimatavtrycket. På menyerna står det inte sjöpung, utan Ciona-färs.

Sjöpungen är ett ryggradslöst havsdjur. Det vetenskapliga namnet är Ciona intestinalis, och arten kallas också tarmsjöpung. Den kräver salt vatten och växer därför naturligt längs västkusten och den norska kusten, men inte i Östersjön.

Sjöpungen odlas på linor i havet, ungefär som musslor, där den filtrerar sin föda och inte behöver utfodras. Den godkändes som livsmedel i Sverige först 2019.

Lokaltidningen Nerikes Allehanda har uppmärksammat att råvaran nu har kommit till Örebro kommuns skolor.

Carolina Franzén är kostchef för Måltidsverksamheten i Örebro kommun och enligt henne är det ”en godkänd råvara” med ”ett väldigt lågt klimatavtryck”.

– Det är en godkänd råvara och ett näringsrikt protein med ett väldigt lågt klimatavtryck.

LÄS ÄVEN: Vänsterliberal stad ska rädda planeten med ”grön” skolmat – nu tar eleverna med matlådor

Kostchefen uppger att skolmatsalarna är tydliga med vad som serveras och vad maten innehåller.

– Det syns ju vilka allergener den innehåller, om det är visst köttslag eller baljväxter. Det har inte gjorts annorlunda för den här rätten.

Klimatstrategin styr skolmaten

Att tarmsjöpungen nu serveras i skolmaten, och att kostchefen särskilt framhåller det låga klimatavtrycket, följer den linje politikerna har lagt fast. Kommunfullmäktige i Örebro antog i juni 2024 en klimatstrategi där klimatbelastningen per kilo inköpta livsmedel ska vara högst 1,25 kilo koldioxidekvivalenter år 2030.

I den tidigare strategin skulle samma klimatbelastning minska med 46 procent till 2030, jämfört med nivån 2014. På kommunens hemsida redovisas att klimatbelastningen 2024 låg på 1,52 kilo per kilo inköpta livsmedel i kommunen som helhet, och på 1,30 kilo i skolrestaurangerna.

Kommunen ska följa konceptet Smartare mat, med klimatstrategin som utgångspunkt. Det innebär bland annat mer grönsaker, bönor och baljväxter och mindre kött, att maten lagas från grunden.

Vidare att matsvinnet senast 2030 ska vara högst 8 procent. Kommunen skriver att förändrade proportioner i grytorna minskar klimatpåverkan och att det vegetabiliska proteinet är ett komplement till köttet.

Sjöpungsfärsen används just som komplement i färsrätter när det är brist på andra proteiner, som kyckling. På så vis passar den in i den politiska linjen att pressa ned klimatavtrycket från den mat som bland annat barnen äter i skolan.

Montage av Samnytt. Foto: Cristian Ibarra Santillan / Liberaler Humanist –

”Barnen får ärva en mer välmående planet”

År 2016 beslutade kommunen att utbilda skol- och förskolekockar i vegetarisk matlagning. Kommunalrådet Lennart Bondeson (KD), då ordförande i kommunstyrelsens utskott för näringsliv och tillväxt, skrev i ett pressmeddelande.

”Barnen får nyttigare mat och de får ärva en mer välmående planet.”, återgav SVT.

Samma år skrev dåvarande kommunstyrelsens ordförande Kenneth Nilsson (S), i samband med samma beslut:

”När vi nu genomför den största utbyggnaden av förskolan och skolan sedan 60-talet är det viktigt att vi även fortsätter utveckla klimatarbetet inom skolbespisningen.”

I en intervju med SVT senare samma höst jämförde Bondeson talet om kött med bensinskatten.

– Det här är ju lite känsligt ibland att prata om kött, precis som det var känsligt att prata om skatt på bensin för 30 år sedan.

LÄS ÄVEN: Rödgrönas satsning: Äldre och skolbarn ska rädda planeten via tallriken

År 2017 förklarade Bondeson, då kommunalråd och politiskt ansvarig för näringsliv, miljö och MR-frågor, hur det vegetariska alternativet helst skulle presenteras.

– Vi ser helst att det namnges på ett lite mer spännande sätt än ”Dagens vego”…

När Örebro 2018 utsågs till årets hållbara skolmatskommun skrev Bondeson, då kommunalråd och politiskt ansvarig för hållbarhetsfrågor, i ett pressmeddelande:

”Det är fantastiskt hedrande att vinna priset som årets hållbara Skolmatskommun med höga hållbarhetsmål, som ger god och näringsrik mat till alla barn och ungdomar, minskat svinn och som samtidigt är bra för vår planet.”

På Tullängsgymnasiet hade elever protesterat mot mer vegetariskt. Kökschefen Lena Sjöqvist sade 2019 till SVT att köket inte vek sig.

– Det stormade rejält för några år sedan, men vi stod på oss. Det är ju det här vi tror på och som vi måste göra för klimatets och hälsans skull.

Tio år efter Bondesons ord om den välmående planeten serveras tarmsjöpung i skolmaten.

Kommunen skriver inte ut sjöpung

Enligt NA har vissa föräldrar reagerat på att eleverna ska äta tarmsjöpung. Det som väcker reaktioner verkar dock inte vara innehållet, utan namnet.

På menyerna står det Ciona-färs, inte sjöpung. På frågan varför det inte står sjöpung på menyn handlar om ”marknadsföring”.

– Det finns ju många olika namn. Det är ciona-färs som den marknadsförs, så vi använder inte namnet sjöpung, svarar Franzen.

LÄS ÄVEN: Forskare vill bestämma vad du får äta – klimatet ska räddas med ”planetär hälsokost”