En person som sökt asyl flera gånger gjorde det senast 2019. Nu liksom tidigare anför han som asylskäl att han är smittad med hepatit B. Migrationsverket avslog asylansökan med hänvisning till att medicinen Entecavir finns att tillgå i Afghanistan. Men då tillgången till läkemedlet eventuellt kan ha försämrats efter talibanernas maktövertagande får han nu ändå asyl i Sverige.
En afghansk man sökte asyl i Sverige första gången 2012 och nu senast igen 2019. Hans anförda asylskäl har genomgående varit att han tagit bilder med en flicka och då drabbats av hedersproblematik, konvertering till kristendom och hepatit B. Efter att Migrationsverket i april 2021 avslog hans senaste asylbegäran så överklagade han till migrationsdomstol.
Viktigt med medicinen Entecavir
Läkaren Helena Berggren vid Akademiska Sjukhuset skrev i januari i år ett intyg om afghanens hepatitsjukdom. Enligt migrationsdomstolen förklarar hon där vad som skulle hända om han inte längre får tillgång till medicinen Entecavir:
På längre sikt skulle ett läkemedelsavbrott leda till hög risk för utveckling av levercancer med dödlig utgång.
Domstolen skriver att det inte skulle medföra några ”orimliga ekonomiska konsekvenser för Sverige” att låta afghanen få vård i Sverige på svenska skattebetalares bekostnad. För att kunna bevilja afghanen ”hepatitasyl” anser domstolen att det måste utredas om han har ”tillgång till adekvat vård” i Afghanistan.
Migrationsverket har omvänd bevisbörda
Med hänvisning till ett vägledande beslut skriver domstolen att det är Migrationsverkets sak att bevisa att mannens påstående om medicinbrist i Afghanistan är falskt. Rätten formulerar detta som att ”i avsaknad av motbevisning från motpartens sida medför detta att den enskilde lyckats göra de förhållanden han eller hon åberopar sannolika”.
Migrationsverket har visat att medicinen Entecavir fanns att tillgå i Afghanistan 2017. Däremot anser rätten att Migrationsverket inte har bevisat att Entecavir finns tillgängligt i Afghanistan 2022. Rätten skriver:
Migrationsverket har hänvisat till landinformation från år 2017 där det framgår att medicinen Entecavir, som A är i behov av, har funnits tillgänglig på specifika mottagningar i Afghanistan sedan år 2014. Migrationsverket har emellertid inte kommit in med någon ny eller uppdaterad landinformation till stöd för vårdens tillgänglighet sedan talibans maktövertagande i Afghanistan sommaren 2021.
Domstolen skriver till sist att ”avsaknaden av aktuell landinformation” gällande tillgången till Entecavir i Afghanistan gör att mannen ska få asyl på ”synnerligen ömmande omständigheter”.
De som dömde var rådmannen Fredrik Vogel och nämndemännen Christian Mörse (C), Gunnar Vagerstam (MP) och Irene Vanland (V). Vagerstam var skiljaktig såtillvida att han ville att mannen skulle få asyl på grund av sin påstådda konvertering till kristendomen. Domen går 
Regler för de som lever med hepatit B
Leversjukdomen hepatit B räknas i Sverige som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Sjukvårdsupplysningen 1177 listar ett antal anvisningar som afghanen i och med sin sjukdom förväntas följa.
Bland annat får han inte ha sex utan att tala om att han är smittad, förväntas sätta plåster även på små sår och får inte tatuera sig. Dessutom måste han alltid tala om för tandläkare att han har hepatit B. Detta för att inte andra ska riskera att smittas av det potentiellt dödliga virus han har i sitt blod.
LÄS ÄVEN: Brist på hydrocortison i Irak ger asyl
LÄS ÄVEN: Påstådd medicinbrist i Kongo ger HIV-smittad asyl
