Nästan varannan pastor i Sverige använder i dag artificiell intelligens i sina predikoförberedelser. För vissa handlar det om språkgranskning, research och idéarbete – för andra väcker utvecklingen djup oro. Är AI ett neutralt verktyg bland andra, eller håller något väsentligt på att gå förlorat när predikan delvis formas av en maskin? Har Gud fått konkurrens av ett annat högre medvetande?

Människan har i alla tider sökt det allvetande – hos Gud, i skrifterna, i traditionen. Med artificiell intelligens träder nu ett nytt slags kunskapskälla in i detta landskap: ett system som på några sekunder kan sammanställa bibelkommentarer, analysera grundtext, jämföra översättningar och föreslå tolkningar. För vissa framstår AI nästan som ett högre, intelligentare medvetande än människan själv – alltid tillgängligt, aldrig trött, aldrig osäkert. Rentav gudalik.

Frågan blir då inte bara teknisk utan djupt teologisk: Vad händer när predikan inte längre primärt formas i bön till Gud och existentiell erfarenhet, utan i dialog med eller bön till en algoritm? Och kan Guds levande ord verkligen förmedlas genom något som saknar både kropp, själ och tro? Eller är det tvärtom kvaliteter som påminner om det gudomliga?

Varannan svensk pastor använder AI

Den kristna dagstidningen Dagen har genomfört en omfattande enkät bland svenska pastorer. Totalt svarade 423 personer på frågan: ”Använder du dig av Artificiell intelligens (AI) i predikoförberedelser?”

Resultatet visar att 208 pastorer – 49 procent – har använt AI åtminstone någon gång. Av dessa uppger 26 att de gör det ofta, 61 att de gör det ibland och 121 att det sker vid enstaka tillfällen.

Samtidigt svarar 215 pastorer, motsvarande 51 procent, att de aldrig använder AI i sitt predikoarbete. Det är en knapp majoritet som inom kort kan ha övergått i en minoritet och gett AI övertaget över Gud i kyrkan.

AI som hjälpmedel – inte ersättare

Bland dem som använder AI betonas ofta att tekniken ses som ett stöd, inte som en ersättning för det egna arbetet. Johan Mörlid, pastor i Frihamnskyrkan i Göteborg, beskriver sitt förhållningssätt så här för Dagen:

– Jag ber inte ChatGPT skriva mina predikningar, däremot ställer jag ofta frågor, söker forskningsstöd och ber ChatGPT kontrollera mitt språk.

Liknande resonemang förs av Andreas Engström, pastor i Equmeniakyrkan i Gråbo, som använder AI för textanalys, översättning och bibelsökningar – men alltid med tydliga gränser.

LÄS ÄVEN: Klimatrörelsen blir religion på riktigt – ska ersätta tio Guds bud

Han betonar att AI aldrig får bli en genväg runt det egna teologiska arbetet och säger att det är ”otänkbart” att låta AI skriva predikningar. Erfarenheten, menar han, är att tekniken fungerar bäst för den som redan har gedigna kunskaper och därmed kan genomskåda fel och förenklingar.

Även Stefan Beimark, föreståndare i Pingstkyrkan i Örnsköldsvik, ser nyttan men varnar för blind tillit.

– Man måste vara prövande och läsa med kritiska ögon, men AI är användbart om man inte litar blint på det.

Små skillnader mellan generationerna

En vanlig föreställning är att AI främst används av yngre personer. Dagens enkät ger dock en annan bild. Den åldersgrupp där användningen är störst är pastorer mellan 51 och 60 år, där 54 procent använder AI. I gruppen 61–70 år är motsvarande siffra 43 procent.

Skillnaderna mellan generationerna är alltså relativt små, vilket tyder på att AI inte längre är en marginalföreteelse utan något som påverkar predikoarbetet brett inom svensk kristenhet.

”Själlöst och sorgligt”

Alla välkomnar dock inte utvecklingen. Kritiken är stundtals hård och formuleras i existentiella och andliga termer. En pastor uttrycker det så här:

– Det är själlöst och sorgligt att tanken ens finns hos vissa. Jag är djupt emot detta förfall. Ordet är något levande och våra hjärtan där Gud kan tala är grundläggande. Jag vet hur bra teologi vi kan få ut från AI, men vad hjälper det om ordet är och ska vara levande?

LÄS ÄVEN: Är Svenska kyrkan en falsk kyrka?

Här jämförs AI-användning i predikstolen med att musiker skulle låta en maskin skriva deras musik – tekniskt korrekt, kanske till och med imponerande, men utan liv.

Andra avstår av mer udda skäl. Sören Johansson, pastor i Equmeniakyrkan i Rimforsa, väljer exempelvis bort AI på grund av dess höga energiförbrukning, vilket han menar strider mot församlingens miljö- och klimatengagemang.

USA ligger ännu längre fram

Utvecklingen är inte unik för Sverige. En ny undersökning som rapporterats av Christian Post visar att nästan två tredjedelar av pastorerna i USA använder AI i sitt predikoskrivande.

Studien bygger på svar från 594 pastorer och kyrkoanställda och ingår i The 2025 State of AI in the Church Survey Report, framtagen av AiForChurchLeaders.com och Exponential AI NEXT.

61 procent uppger att de använder AI varje vecka eller dagligen – en kraftig ökning från 43 procent året innan. En fjärdedel använder AI dagligen.

– Detta tyder på att AI snabbt håller på att bli ett nyckelverktyg för pastorer i deras veckovisa predikoförberedelser, konstaterar forskarna.

Samtidigt lyfts betydande farhågor kring teologisk korrekthet, risken för desinformation och att AI kan ”ersätta eller förminska personlig, andlig vägledning och kvaliteten i mänskliga relationer inom församlingen”.

Mellan hjälp och härskare

Undersökningarna, både i Sverige och internationellt, pekar mot samma spänning: AI uppfattas samtidigt som ett kraftfullt redskap och ett potentiellt hot. De flesta pastorer tycks vara överens om en sak – tekniken kan vara till hjälp, men får aldrig bli herre över budskapet.

Frågan som återstår är om denna balans går att upprätthålla över tid. När AI blir alltmer sofistikerad, mer övertygande och mer ”mänsklig” eller rentav övermänskligt gudalik, riskerar den då att inte bara assistera predikan – utan i praktiken forma den? Och om så sker: vem talar då egentligen genom pastorns mun från predikstolen?