EU-domstolens dom mot Ungern i april beskrivs av flera bedömare som ett konstitutionellt genombrott för Europeiska unionen. Domen underkände den ungerska lagstiftning som begränsade exponeringen av grovt sexuellt innehåll för minderåriga. Men enligt jurister är det inte bara den konkreta lagen som står på spel. Avgörandet kan också innebära att EU:s ”gemensamma värderingar” får en starkare ställning än medlemsstaternas nationella identitet – med långtgående följder för den politiska handlingsfriheten i Europa.
EU-domstolens stora avdelning slog i april fast att Ungerns barnskyddslag från 2021 strider mot EU-rätten. Lagen begränsade innehåll som skildrar grovt HBTQI+-sexuellt innehåll för barn i bland annat skolor, reklam och medier.
Domstolen fann att reglerna stred mot flera delar av EU-rätten, däribland bestämmelser om audiovisuella medietjänster och e-handel. Men avgörandet innehöll också något som flera juridiska bedömare beskriver som betydligt mer principiellt och potentiellt långtgående.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Artikel 2 i centrum
För första gången slog EU-domstolen fast att de grundläggande värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget kan åberopas som en självständig rättslig grund. I artikel 2 anges att unionen bygger på värden som respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Dessa värden ska enligt fördraget vara gemensamma för medlemsstaterna.
Lektorn Joakim Zander vid Lunds universitet beskriver domen som ett avgörande vägskäl i EU konstitutionella utveckling där det som tidigare var en allmänt formulerad värdegrund, nu snävats in politiskt och blivit juridiskt bindande.
”Detta får stora rättsliga konsekvenser, eftersom det öppnar en helt ny väg för Europeiska kommissionen att utmana medlemsstaternas nationella politik om den bryter mot värderingar som t ex frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna”, skriver han i Europakommentaren.
Enligt Zander innebär domen att EU-domstolen tydligt har slagit fast att unionen ytterst är en värdegemenskap, inte enbart en ekonomisk och rättslig samarbetsordning. Det innebär en ytterligare påtaglig såväl kvantitativ som kvalitativ maktförskjutning mot Bryssel på bekostnad av medlemsländernas suveränitet.
Nationell identitet underordnas EU värden
En av de mest uppmärksammade delarna av avgörandet rör förhållandet mellan medlemsstaternas nationella identitet och EU gemensamma värdegrund.
Ungern argumenterade i processen med Bryssel för att EU-fördragets artikel 4.2, som ålägger unionen att respektera medlemsstaternas nationella identitet, gav landet ett visst utrymme att utforma sin egen politik på området. Det argumentet avvisades dock av domstolen.
LÄS ÄVEN: Bryssel hotar dra Sverige inför EU-domstol – pressar fram mer väderberoende el
Enligt Zanders analys slog domstolen fast att nationell identitet endast kan åberopas i den mån den är förenlig med de grundläggande värden som uttrycks i artikel 2. Därmed uppstår, enligt honom, en hierarki mellan fördragsbestämmelserna där artikel 2 intar en överordnad position med maktbefogenheter.
Den tolkningen innebär att medlemsstater inte kan hänvisa till nationella traditioner, kulturella särdrag eller politiska prioriteringar om dessa bedöms stå i konflikt med de värden som EU-domstolen anser följer av unionsrätten. Allt sådan kan nu bli rättsliga ärenden för Luxemburg att avgöra för Bryssels räkning.
Från politisk till rättslig prövning
Tidigare har frågor om medlemsstaternas efterlevnad av EU:s grundläggande värden främst hanterats genom det politiska förfarande som finns i artikel 7 i EU-fördraget. Den processen kräver mycket bred politisk uppslutning bland medlemsländerna och har därför visat sig svår att använda för de som vill begränsa den nationella demokratin.
EU-domstolen har nu, enligt Zander, öppnat en alternativ väg där kommissionen i stället kan driva frågan rättsligt genom fördragsbrottsmål. Domstolen betonade samtidigt att inte varje avvikelse från unionsrätten automatiskt innebär ett brott mot artikel 2. Enligt domstolens resonemang är det främst ”uppenbara och särskilt allvarliga åsidosättanden” som kan bli föremål för sådan prövning.
Ändå menar flera bedömare att avgörandet markerar en betydande maktförskjutning. Frågor som tidigare i första hand kunde avgöras genom nationella demokratiska processer riskerar nu i högre grad att bli föremål för rättslig granskning och prövning på europeisk nivå.
Debatt om politiska konsekvenser
Domen lär därför få betydelse långt utanför Ungern. Den ungerska lagen hade starkt stöd bland landets konservativa väljare och motiverades av regeringen som ett sätt att skydda barn från grovt sexualiserat innehåll. Liknande resonemang återkommer även i den politiska debatten i andra europeiska länder, där många föräldrar anser att frågor om barns exponering för sexualitet och könsidentitet bör avgöras nationellt.
LÄS ÄVEN: Fängelsedömd invandrare drar Lexbase inför EU-domstolen – vill dölja sitt brottsliga förflutna
Samtidigt betraktade EU-kommissionen och EU-domstolen lagstiftningen som oförenlig med unionens grundläggande värden och med rättigheter för sexuella minoriteter. Om de juridiska tolkningar som nu förs fram är korrekta innebär avgörandet att det politiska utrymmet för medlemsstater att föra en mer konservativ värdepolitik minskar, medan den vänsterliberala värdegrund som dominerar på EU-nivå får en starkare rättslig ställning.
Kritiker ser därför en risk för att frågor som tidigare avgjordes genom nationella val och parlamentariska majoriteter i ökande utsträckning kommer att definieras som rättsliga frågor där utrymmet för politiska avvikelser är begränsat.
Ett avgörande med historiska anspråk
Joakim Zander hör till dem som välkomnar utvecklingen och beskriver domen som historisk i arbetet för att ersätta medlemsländernas nationella identiteter med en gemensam EU-identitet.
”Det är omöjligt att överskatta betydelsen av domen [om] Unionens värden. Genom att domstolen tydligt och övertygande bekräftat att de grundläggande värden som uttrycks i artikel 2 FEU utgör EU själva identitet och kan prövas direkt i domstol, står det klart att EU kärna är dess grundläggande värden. Det är en hoppfull grund på vilken en gemensam europeisk identitet kan byggas.”
På Europaparlamentets kontor i Sverige applåderar man också att Bryssels värderingar nu juridiskt trumfar de medlemsstaternas nationella. Man bjuder därför in till föreläsning för journalister, opinionsbildare och andra som vill lära sig vad man nu har att efterrätta sig i sina verksamheter för att inte bryta mot EU-domstolens utslag.
Inte alla är lika förtjusta i en sådan omfattande ytterligare maktförskjutning mot Bryssel och inskränkningar i det nationella självbestämmandet inom unionen. För anhängare är domen ett skydd för grundläggande rättigheter och demokratiska principer. Men för kritiker markerar den ett rejält kliv framåt mot ett EU där medlemsstaternas möjlighet att välja en egen politisk väg blir allt mer begränsad och där många menar att Bryssel i stället borde ta ett eller flera steg tillbaka.
Oavsett vilket perspektiv man intar tycks en sak stå klar – EU-domstolens avgörande i målet mot Ungern handlar om långt mer än en enskild nationell skyddslag för barn.
LÄS ÄVEN: Totalitär mediecensur i Europa får godkänt av EU-domstolen
