Kärnvapen har åter hamnat högt på den europeiska säkerhetspolitiska dagordningen. Statsminister Ulf Kristersson (M) har öppnat för franska kärnvapen på svensk mark, samtidigt som varningarna om att ryska attacker mot EU kan stå för dörren har blivit allt fler. Mot den bakgrunden ger Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, nu ut en omfattande genomgång av kärnvapen och hur Sverige ska skydda sig vid ett kärnvapenanfall. Samtidigt avfärdar både USA:s president Donald Trump och den ryske presidenten Vladimir Putin att Ryssland skulle ha något intresse av att attackera EU-länder.

Den 23 september publicerades rapporten ”FOI informerar om – Kärnvapen” som omfattar 124 sidor. Den är skriven av FOI-forskaren Jessica Strömbro och riktar sig inte bara till beslutsfattare och personer inom totalförsvaret, utan även till svenska folket

Syftet ska vara att ge en grundläggande förståelse för kärnvapen, med särskilt fokus på de tekniska aspekterna. Förutom historiken och tekniken innehåller rapporten därför också ett avsnitt om hur samhället kan bemöta kärnvapenhot – från skyddsåtgärder till civilt försvar, räddningstjänst och sjukvård.

Jessica Strömbro, chef för FOI:s enhet Kärnvapenhot och ansvarig för den nya skriften, säger att arbetet ytterst handlar om att öka Sveriges beredskap.

LÄS ÄVEN: ÖB: Svenskarna måste vara mentalt förberedda på en rysk attack mot Sverige

– Att bidra till att Sverige står bättre rustat vid ett eventuellt angrepp med kärnvapen har varit vår målsättning under arbetet med skriften. Vi vill sprida vår kunskap om allt från hur kärnvapen fungerar tekniskt till strategier kring dessa vapen, säger Jessica Strömbro.

Tekniken och historia

Kärnvapen har funnits som en del av den internationella säkerhetspolitiken sedan 1940-talet. Nu har frågan åter blivit en konkret del av den svenska beredskapsdiskussionen. Rapporten tar också avstamp i kärnvapnens historia.

FOI går igenom Manhattanprojektet under andra världskriget och atombomberna som först användes mot Hiroshima och Nagasaki, innan utvecklingen under kalla kriget och den efterföljande internationella regleringen behandlas.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Sverige attackeras först vid ett Nato-Ryssland-krig

En betydande del ägnas åt själva tekniken. Läsaren får en genomgång av hur kärnvapen är uppbyggda och hur de fungerar, liksom av de material som krävs för att framställa dem. Bland annat behandlas vapenuran och vapenplutonium samt processerna anrikning och upparbetning.

Därifrån går rapporten vidare till kärnvapenutveckling och provsprängningar och innehåller exempel på olika typer av kärnvapensystem. Ett kapitel ägnas åt kärnvapenstrategier och avskräckning. Där finns också ett historiskt tankeexperiment om Sverige runt 1960 och hur landet hade kunnat utvecklas om det då fortsatt att överväga en framtid som kärnvapenstat.

Rapporten behandlar dessutom dagens kärnvapenstater, icke-spridningsavtalet, rustningskontroll och relationerna mellan de länder som har kärnvapen.

Skadeförloppet

FOI går också igenom själva skadeförloppet vid en kärnvapenexplosion. Det handlar om explosionsförloppet och de olika effekter som följer – bland annat värmestrålning, stötvåg, joniserande strålning och radioaktivt nedfall.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Sverige attackeras först vid ett Nato-Ryssland-krig

En annan del handlar om hur en kärnvapenexplosion kan upptäckas. Olika tekniska metoder används för att registrera explosioner, även sådana som sker under jord, och för att verifiera att internationella avtal om kärnvapenprov följs.

Så skyddar du dig

Men rapporten stannar inte vid vapnens konstruktion och strategiska betydelse. FOI har också tagit med praktiska frågor om skydd och beredskap.

LÄS ÄVEN: Dagerlind: När slutade Sverige tala om fred?

– I skriften finns det finns även råd kring olika skyddsåtgärder vid ett kärnvapenanfall. Även ett enklare skydd har betydelse om man inte befinner sig alltför nära explosionen. Vi ger även råd till räddningstjänsten och sjukvården, säger Jessica Strömbro vid FOI.

I FOI:s information möts läsaren av uppmaningar som: ”Sök skydd! Håll dig i skydd! Håll dig informerad! Hjälp till i den mån du kan!”

Den riktar sig även till den svenska befolkningen i stort och innehåller information om hur man bör agera.

Råd till överlevande

Om explosionen orsakar radioaktivt nedfall kommer det troligen att bestå av relativt stora partiklar, likt damm eller fin sand som färdas med vinden. Radioaktiviteten är först hög men avklingar snabbt. Därför är skydd under de första timmarna avgörande. Nära explosionen kan nedfallet anlända redan inom 15 minuter.

Att på eget initiativ försöka ta sig långt bort från området är alltså ofta olämpligt, eftersom man då riskerar att vara helt oskyddad när ett eventuellt nedfall är som aktivast. Därför är det bättre att snabbt ta sig till någon form av skydd där man är, till exempel en källare eller inre delarna av större byggnader, än att förflytta sig långt för att nå skyddsrum.

Observera att till exempel bilar ger dåligt skydd mot nedfall. Får man dammet på sig räcker det långt med avborstning och byte av kläder. Det är viktigare att det sker snabbt än att det görs noggrant. Eftersom förekomsten av nedfall samt dess utbredning kommer att vara svår att fastställa till en början är rekommendationen att alla inom ett visst avstånd från en kärnvapenexplosion söker skydd.

Till exempel har den amerikanska myndigheten Federal Emergency Management Agency (FEMA) i sin planering använt avståndet 80 kilometer i en cirkel från explosionen. Om befolkningen kan sätta sig i skydd minskar de akuta strålskadorna betydligt vid en markexplosion.

För att kunna stanna i skydd är förnödenheter för några dygn önskvärt och det är också viktigt med radio, mobiltelefon eller annan kommunikation för att hålla sig informerad om situationen. Mobiltelefoninätet kan dock förväntas ha svåra störningar eller vara utslaget närmaste tiden efter explosionen.

– FOI:s råd till svenska folket

Den som vill ta del av hela FOI-rapporten hittar den HÄR.

Säkerhetsläget i Europa

Att FOI nu ägnar en hel rapport åt att ge allmänheten en grundläggande förståelse för kärnvapen sker samtidigt som Europas säkerhetspolitik har förändrats kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina.

Under de senaste åren har regeringar och säkerhetstjänster inom EU återkommande varnat för olika former av rysk påverkan och så kallad hybridkrigföring. Samtidigt har många uppgifter och varningar fått stort medialt genomslag efter pressträffar och offentliga uttalanden, medan de konkreta beläggen bakom påståendena ofta fått betydligt mindre utrymme.

LÄS ÄVEN: Tysklands varning: Storkrig i Europa före 2029 när Ryssland rustar vid Natos gräns

Händelserna klingar sedan av i rapporteringen, innan nästa varning eller påstådda ryska påverkansoperation hamnar i fokus. Parallellt har det återkommande varnats för ryska militära övningar och aktiviteter i EU-ländernas närområde – exempelvis i Östersjöregionen, kring Kaliningrad och i Belarus.

Sådana aktiviteter har i sin tur kopplats till risken för en framtida konflikt med EU och till varningar om att ett ryskt militärt angrepp mot europeiska länder kan ligga nära i tid. Samtidigt är budskapet från samma politiska ledare, säkerhetstjänster och medier ofta att Ryssland har kört fast i Ukraina, inte når sina mål och står inför ett militärt fiasko. Att stödet till Ukraina måste öka och att vapnen samt attackerna mot mål inne i Ryssland måste bli fler.

LÄS ÄVEN: Expressen: Ryska militären utplånas – tvingas nu ta hjälp av kameler och åsnor

Det är denna utveckling och dessa återkommande budskap som är värda att stanna upp vid och granska närmare. Vad säger egentligen ledarna själva?

Vad säger USA:s president Donald Trump, som till skillnad från de flesta andra ledare i EU har en direkt dialog med Vladimir Putin – både genom sina särskilda sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner, genom utrikesminister Marco Rubios kontakter med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och genom de direkta telefonsamtalen mellan Trump och Putin?

Trump: Putin kommer inte angripa

I flera uttalanden under sommaren och hösten har USA:s president Donald Trump fått frågor om huruvida säkerhetsläget i Europa pekar mot att en rysk attack kan vara nära förestående. Men det är en bild som Trump inte vill kännas vid efter sina samtal med Ryssland.

– Han kommer inte att angripa något Natoland, slog presidenten fast i Ovala rummet.

Putin: ”Nonsens”

Den 8 september talade Vladimir Putin med USA:s president Donald Trump. Enligt Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov tog Putin då upp de europeiska spekulationerna om ett ryskt hot och framhöll att Ryssland inte har några aggressiva planer mot Europa.

LÄS ÄVEN: Tidigare ministern vädrar idé att skicka britter i krig: ”Finns situationer där människor måste dö”

Några dagar senare utvecklade Putin resonemanget offentligt, vilket den franska nyhetsbyrån AFP har uppmärksammat. Den 14 september sa Putin att Ryssland inte hotar EU-länderna och inte har för avsikt att göra det. Han kallar det rent ”nonsens”.

– Det finns inget sådant hot och det har aldrig funnits. Vi hotar inte europeiska länder och vi har ingen avsikt att göra det. Varför skulle vi? Ingen tar ens hänsyn till det faktum att vi inte har någon grund för någon konflikt med Europa.

AFP rapporterade också att Putin anser att ledarna i EU skrämmer sina befolkningar genom att måla upp ett ryskt hot som han menar saknar grund. Han hävdade att något sådant hot varken existerar i dag eller har funnits tidigare. Samtidigt framhöll han att det inte ligger i Rysslands intresse att trappa upp motsättningarna med EU-länderna.

– Jag vill återigen understryka: Vi förbereder oss inte för någon form av fientligheter med Europa.

LÄS ÄVEN: Magdalena Anderssons budskap till Putin: ”Vi kan bomba Ryssland sönder och samman”

Under pressträffen utvecklade den ryske presidenten också sin syn på konflikten och säkerhetsläget i Europa. Han hävdar att EU:s ledare är involverade i konflikten i Ukraina och använder den som ett instrument för att begränsa Rysslands möjligheter att utvecklas och bromsa landet. Samtidigt menar han att ledarna i EU framöver kommer att behöva förklara för sina egna befolkningar om det är värt att fortsätta lägga pengar på den här linjen.

I samma nyhetsrapportering från Putins pressträff i Sankt Petersburg uppger den franska nyhetsbyrån AFP att Ryssland ser en utplacering av Nato-styrkor i Ukraina som en röd linje. Putin sa att ledare i EU har diskuterat en sådan militär närvaro och varnade för att det skulle kunna innebära en direkt konflikt med Ryssland.

AFP uppger vidare att Ryssland motiverar invasionen av Ukraina med hänvisning till vad landet beskriver som ett säkerhetshot från Natos utvidgning närmare de ryska gränserna.

Två sidor av säkerhetsläget

Det finns en tydlig skiljelinje i den aktuella säkerhetsdebatten i Europa samtidigt som FOI nu ska informera svenska folket om möjliga kärnvapenanfall mot landet. Regeringar och säkerhetstjänster inom EU, men även medier, varnar för ett växande ryskt militärt hot och för risken att konflikten inom kort kan komma att spridas till fler delar av Europa.

Samtidigt har både USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin sagt att Ryssland inte avser att angripa EU-länder, utan att kriget är begränsat till Ukraina. Vem som får rätt återstår att se. Klart är dock att kriget nu har pågått i snart sex år utan att Ryssland har angripit något annat land i EU.

LÄS ÄVEN: Tidigare ambassadören i Ryssland: Därför kommer Putin inte anfalla Sverige

Finlands president Alexander Stubb har samtidigt i en intervju med Politico nyligen uppmanat sina kollegor inom EU att tona ned retoriken och att inte överreagera på debatten om Ryssland och landets aktiviteter. Enligt Stubb söker Ryssland inte ett krig med Nato, utan försöker i stället skrämma Europa till att minska sitt stöd till Ukraina.

– Vi måste också förstå att det varken ligger i Rysslands intresse eller är något Ryssland har kapacitet till att gå in i en fullskalig militär eskalering. De kommer därför att fortsätta försöka skrämma oss, och vi måste helt enkelt vara, som jag brukar säga, kalla, lugna och samlade i den här situationen, sa han.

LÄS ÄVEN: Finske presidentens råd till Sverige med rysskräck: ”Gå i bastun, ta ett dopp i isvaken och behåll lugnet”