Allt kärvare ekonomiskt för hushållen
Faksimil Facebook

Högre inflation och räntehöjningar är att vänta enligt ekonomiska bedömare som nu sänker tillväxtprognosen. ”Detta kommer att strama åt en redan kärv ekonomi för många hushåll”, skriver Danske Banks chefsekonom Michael Grahn. SBAB Bank har på uppdrag av SR räknat ut att en normal barnfamilj får ökade kostnader på 40 000 kronor i år, främst på grund av de socialdemokratiska priserna på el och drivmedel: ”Vi har aldrig tidigare sett nåt liknande.”

Redan höga socialdemokratiska energipriser har höjts ytterligare på grund av kriget i Ukraina, något som lett till den högsta inflationen sedan 1990-talet. Det uppger Danske Bank i sin senaste prognos. Bankens ekonomer räknar nu med en inflation på fyra procent för helåret 2022. Det är dubbelt så mycket som de förväntade sig så sent som i januari.

Redan I september väntas Riksbanken börja höja styrräntan, följt av en andra höjning i november och ytterligare en i februari nästa år. ”Riskbilden säger att Riksbanken kan behöva inleda en höjning redan i juni men det är inte vårt huvudscenario”, skriver Michael Grahn i en kommentar.

40 000 kronor dyrare att leva för en barnfamilj

SBAB Bank har på uppdrag av Sveriges Radio räknat på hur hårt den skenande inflationen drabbar hushållen konkret i kronor och ören. Enligt banken handlar det om i storleksordningen 40 000 kronor i år för en genomsnittlig barnfamilj.

De största kostnadsökningarna beror på de socialdemokratiskt höga priserna på el och diesel samt högre matpriser, som dock också i hög grad beror på att el- och drivmedelspriserna fördyrar produktion och transport. ”Vi har aldrig tidigare sett en liknande kostnadsökning” säger SBAB:s ekonom Claudia Wörmann

LÄS ÄVEN: Första kvartalet: nästan 40 000 uppehållstillstånd

Tillväxten sjunker

Gällande tillväxten sänker Danske Bank i sin prognos för innevarande år till 2,5 procent. Det kan jämföras med föregående prognos från januari, där tillväxten hamnade på 3 procent. Året innan låg tillväxten på 4 procent.

Grahn uppger att statsfinanserna klarar av att under en tid bortse från överskottsmålet och i stället använda det så kallade skuldankaret som riktmärke. Detta gör att han ser goda förutsättningar för finanspolitiska åtgärder som kan att parera den svagare tillväxten.

LÄS ÄVEN: Statligt startlån för förstagångsköpare av bostad kritiseras

Bostadspriserna fortsätter öka

Bostadspriserna väntas öka ytterligare, dock i lägre takt. Förra året steg bostadspriserna med 14 procent. I år väntas de stiga med 5 procent, enligt Danske Bank, för att sedan stiga ytterligare 2 procent under 2023.

Att priserna kommer att öka långsammare än tidigare beror, enligt Grahn, på att hushållen börjar nå smärtgränsen. ”Hushållen kommer att få lägga betydligt mer av sina inkomster på boendet än tidigare”, skriver han.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Almgren

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.