Frånvaron av en fungerande nationell regionalpolitik i kombination med en exceptionellt hög invandring och ett lågt bostadsbyggande har lett till en enorm bostadsbrist i landet och absolut värst är det i storstäder som Stockholm. Den unga stockholmare som vill flyga ur föräldraboet måste antingen vänta drygt tio år för ett hyreskontrakt eller ha en halv miljon att lägga i kontantinsats på en bostadsrätt.
När det gäller bostadsrättsmarknaden kan ungdomar med förutseende och/eller ekonomiskt starka föräldrar hjälpa sina barn till en bostadsrätt. Däremot är man som förälder förhindrad att hjälpa sonen eller dottern till en hyresrätt då det inte är tillåtet att ställa sina barn i bostadskön. Det måste barnet själv göra och dessutom vänta med tills han eller hon blir 18 år (16 år i vissa fall), vilket innebär att man kan tvingas bo kvar i föräldrahemmet tills man är närmare 30 år gammal.
Den som kan tänka sig bosätta sig i någon av stadens etniskt segregerade ytterområden – varav flera av polisen är klassade som ”utsatta” och skådeplatser för gängvåld, bilbränder och omfattande sociala problem – kan korta väntetiden för en hyresrätt och få ned kostnaden för en bostadsrätt. I innerstaden kan erforderlig kötid respektive kontantinsats tvärtom vara längre/högre.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Andrahandsmarknaden inte heller för alla
Alternativet att hyra bostad i andra hand är inte heller för alla. Snitthyran för ett andrahandsboende på 30 kvadratmeter är över 10 000 kronor i månaden. Med den kostnaden för ett boende som ung i början av en yrkeskarriär med måttliga inkomster minskar också möjligheten att spara till kontantinsatsen för en bostadsrätt.
Ett tredje alternativ kan vara att själv uppvakta privata hyresvärdar och presentera sig som en attraktiv hyresgäst de bör välja i stället för att lämna lägenheten till Bostadsförmedlingen och få grisen i säcken. Den som har föräldrar villiga att ställa upp som borgenärer för hyran kan här ha en fördel.
Olika politiska idéer om hur bostadskrisen kan lösas
Olika politiska förslag finns för att råda bot på bostadskrisen i Sverige. Från liberalt håll förordas att hyresregleringen avskaffas och ersätts med marknadshyror. Kritiker menar att det endast skulle frigöra hyreslägenheter för de ekonomiskt bäst beställda och tvinga bort stadsbor med mer måttliga inkomster från sin hemstad.
Marknadshyresförespråkarnas argument att hyresvärdarna skulle använda de ökade intäkterna till att bygga fler bostäder menar kritikerna att det inte finns några garantier för. Framför allt mindre hyresvärdar i attraktiva innerstadsområden tror man bara skulle öka sin egen privata avkastning på fastighetsägandet.
Den allt annat överskuggande orsaken till bostadsbristen är att Sverige genom en exceptionellt hög invandring kraftigt har ökat sin befolkning de senaste decennierna. Dessa migrationspolitiska beslut har inte åtföljts av bostadspolitiska dito för att bygga de bostäder som behövs för att ge alla migranter tak över huvudet.
Krisen ännu värre än vad siffror indikerar
Bostadssituationen, framför allt i ytterstadsområdena/miljonprogrammet är i verkligheten långt värre än vad den officiella siffrorna för bostadsbristen indikerar. I många av dessa områden bor idag två till fyra gånger så många personer som bostadsbeståndet är dimensionerat för. Det ses dock genom fingrarna med då alternativet att åtgärda situationen skulle skapa nya oöverstigliga bostadspolitiska problem. I dessa områden finns också merparten av de uppskattningsvis 100 000 personer som uppehåller sig olagligt i Sverige och därför inte finns med i någon bostadsstatistik.
Det har också höjts röster för att lokal anknytning bör ges förtur till hyresbostad och låneförmåner till bostadsrätt. Idag är det tvärtom främst nyanlända invandrare som ges förtur till hyresbostäder och på bostadsrättsmarknaden välbeställda svenskar som kan vara hemmahörande var som helst i landet. Samtidigt tvingas många infödda stockholmare sedan generationer tillbaka bort från sin hemort.
Ungdomslägenheter ett skrap på ytan
I Stockholm har gjorts en begränsad satsning på särskilda ungdomslägenheter som instegsboende på bostadsmarknaden. Den har emellertid bara haft en marginell effekt på problemet.
Dagens Nyheter har i en artikel tagit pulsen på Stockholms bostadssituation – både hyres- och bostadsrättsmarknaden – med fokus på ungas möjlighet att etablera sig och börja bygga upp sin egen tillvaro. Tidningen har tagit fram siffror och talat med initierade bedömare som genomgående är kritiska till hur det ser ut men mer resignerat ger pragmatiska råd till stadens unga utifrån rådande kris än har förslag på hur den kan lösas.
