DEBATT • I sin regeringsförklaring hävdade Polens premiärminister Donald Tusk att det senaste valresultatet faktiskt var kulmen på en nationell väckelseprocess och en seger för frihet och demokrati. Valdagen den 15 oktober skulle också markera början av äkta solidaritet, respekt och gemenskap.

Efter nästan tre veckor under hans styre är polackerna mer polariserade än någonsin. Med förvåning och rädsla bevittnar de den ständigt eskalerande politiska konfliktens ovissa utveckling.

Endast sex dagar efter att den nya koalitionsregeringen bildats antog det polska parlamentet, Sejmen, en resolution som kräver att regeringen omedelbart ska säkerställa demokratiska värden och nyhetsförmedlingens kvalitet i statliga medieföretag. Enligt dagens parlamentariska majoritet har dessa företag de senaste åtta åren fungerat som propagandakanaler för det tidigare regeringspartiet Lag och Rättvisa.

Den nye kulturministern, Bartlomiej Sienkiewicz, utsåg genast nya chefer för public service och försökte med hjälp av privata säkerhetsagenter tvinga ledningen för TVP, Polens Radio och pressbyrån PAP att lämna sina kontor. Oppositionsledamöter protesterade mot detta grövre lagbrott och bevakar fortfarande ingångarna till dessa statliga medier dygnet runt.

Den 27 december försatte Sienkiewicz dessa medieföretag i konkurs för att underlätta att inskriva de nya styrelserna i Registreringsdomstolen (motsvarande Skatteverket i Sverige). Dessa åtgärder genomfördes dock i strid mot gällande lagar, och därför har domstolen ännu inte prövat ansökningarna om bolagsändringar.

President Andrzej Duda, som med sin vetorätt kan stoppa lagar som stiftas av parlamentet, försäkrar att han är öppen för dialog med Sejmen. Samtidigt betonar Duda att även om han ser behovet av att reformera public service, måste detta göras helt i enlighet med lagen.

Polen kan snart ha sina första politiska fångar

I juni beslutade Högsta Domstolen att presidentens benådning av den före detta chefen för Centrala Antikorruptionsbyrån, Mariusz Kaminski, och hans ställföreträdare Maciej Wasik, är ogiltig eftersom den utfärdades innan en slutlig dom hade fallit. Dessa tidigare inrikesministrar anklagades 2007 för tjänstefel och förfalskning av dokument i samband med en provokation mot mutmisstänkta politiker.

I mars 2015 dömde tingsrätten i Warszawa dem till tre års fängelse. Innan domen vann laga kraft benådades Kaminski och Wasik av den då nyvalde presidenten Andrzej Duda, som hävdade att rättegången hade brister i förfarandet och var politiskt motiverad, då båda var kända för sina konservativa och antikommunistiska åsikter.

Den 20 december 2023 dömde regiondomstolen Kaminski och Wasik till två års absoluta fängelsestraff för anstiftan till korruption och förfalskning av dokument. Båda förbjöds också att inneha offentliga ämbeten under fem år. Szymon Holowania, talmannen för Sejmen, beslutade att frånta dem deras mandat, men efter deras överklaganden skickades ärendet på ett olagligt sätt till Högsta Domstolen, istället för till dess registrator.

Istället för att skicka handlingarna till HD:s registrator, lämnade talmannens representant personligen över dokumenten till en av HD:s domare och bad denne se till att ärendet handläggs av ’rätt’ domare. Nyligen ogiltigförklarade Högsta Domstolens extraordinära kontrollkammare talmannens beslut att upphäva Kaminskis och Wasiks mandat. Problemet är dock att kammarens status ifrågasätts, bland annat av europeiska institutioner som EU-domstolen.

Efter presidentens möte med Holownia, där de på måndagen diskuterade fallet Kaminski-Wasik, meddelade Duda att rättstvisten lett till en juridisk kris där Högsta Domstolen beslutat ogiltigförklara presidentens konstitutionella befogenheter. Samtidigt försäkrade Duda att både Kaminski och Wasik fortfarande är medlemmar av Sejmen, då deras mandat enligt lagen fortfarande är giltiga.

Respekt för demokrati

År 2015 vann Lag och Rättvisa (PiS) stort i valet och hade tillräcklig majoritet för att ändra lagar och reformera rättsväsendet, som trots kommunismens fall 1989 fungerade på ett sätt där domare själva bestämde över vilka som kunde väljas till domare. Den polska demokratiska konstitution som stiftades 1997 är full av motstridiga lagar.

Ändå fann PiS lösningar för att stifta lagar som inte kolliderade med grundlagen, även om oppositionen tillsammans med EU:s institutioner protesterade mot vad de ansåg vara en ökad kontroll över domstolsväsendet och domarutnämningar.

Idag, när regeringen Tusk inte ens försöker ändra lagar utan väljer att bryta mot dem. hävdar justitieministern att man ”återställer rättsstaten och samtidigt letar efter en rättslig grund för att göra detta”. Detta kan leda till dubbla rättssystem och anarki i landet, vilket kan försvaga det redan ansträngda säkerhetspolitiska läget i Europa och få tragiska följder – något som inte speciellt verkar bekymra vare sig EU-kommissionen eller Europaparlamentet.