Under de senaste åren har Svenska kyrkan politiserats i en rasande takt och i vilken riktning denna utveckling skett är det få som kan förneka. Man anordnar Pride- och transarrangemang och tar ställning i diverse politiska frågor. Bland många uppfattas kyrkan som allt mindre kristen. Att kyrkan i dag är en djupt splittrad organisation bekräftas av en ny undersökning.
Från Svenska kyrkan brukar man påstå att att det inte handlar om partipolitik utan att ställningstagandena görs utifrån en allmän kristen värdegrund och människosyn. Det är dock något långt ifrån alla håller med om.
För att granska synen på Svenska kyrkan skickade Kyrkans tidning ut en enkät till samtliga 349 riksdagsledamöter varav 137 svarade. Av dessa uppgav 85 stycken att de är medlemmar i Svenska kyrkan och fick då svara på mer detaljerade frågor.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: ”Pride har blivit Sveriges nya Gud”
På frågan vilken inställning man har till Svenska kyrkan blev det övervägande positivt – drygt 75 uppgav att de är ganska eller mycket positiva. Men när man delade upp de rödgröna och Tidöpartiernas ledamöter framkom en helt annan bild – då uppgav 95 procent av de rödgröna att man är positiva medan motsvarande andel på Tidösidan sjunker till 55 procent.
Bland de som är medlemmar och rödgröna uppgav 90 procent att deras politiska värderingar är välkomna i Svenska kyrkan och 60 procent känner sig värderingsmässigt mer hemma i kyrkan än tidigare. 85 procent menade också att kyrkan är partipolitiskt oberoende.
Samtidigt som en stor majoritet rödgröna anser att kyrkan inte är politisk anser man att den ändå ska ta ställning i flera politiska frågor:
Sågs som en konservativ kraft
På Tidösidans medlemmar är det bara 40 procent som känner att deras politiska värderingar är välkomna och 65 procent håller inte med om att de skulle känna sig mer hemma i kyrkan. Här anser bara 15 procent att Svenska kyrkan är partipolitiskt oberoende.
Enligt Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, uppfattades Svenska kyrkan i början av 1900-talet som en konservativ politisk kraft och den framväxande arbetarrörelsen upplevde sig motarbetad av präster och biskopar.
– Jag tror att en stor del av sekulariseringen i början av 1900-talet berodde på att den växande arbetarrörelsen inte uppfattade att Svenska kyrkan företrädde dem, säger han till Kyrkans tidning.
Vad tycker du?
LÄS ÄVEN: Kristna hittar hem i ortodoxa kyrkan: ”Svenska kyrkan känns mindre kristen”
