I måndags beslutade en brittisk domstol att WikiLeaks-grundaren inte ska utlämnas till USA för att ställas inför rätta för spionage och dataintrång. På onsdagen meddelar domstolen dock att Assange blir kvar i brittiskt fängelse.

Assange måste trots vikande hälsa sitta fortsatt inspärrad i Belmarshfängelset i London i avvaktan på rätteång för att att ha brutit mot borgensregler 2012. Detta då han sökte asyl på Ecuadors ambassad där han sedan kom att tillbringa sju år tills landet 2019 beslöt häva hans skydd och brittisk polis kunde hämta ut honom.

Höll sig undan i sju år

Skälet till att Assange sökte skydd hos Ecuador var att han fruktade utlämning till Sverige där han var föremål för en sexbrottsutredning. Två kvinnor, Sofia Wilén och S-politikern Anna Ardin, hade ovetande om varandra haft sex med WikiLeaks-grundaren, upplevde sig bedragna och anmält honom för sexuella övergrepp. Assange misstänkte att Sverige sedan i sin tur skulle utlämna honom till USA. Sexbrottsutredningen är efter ett flertal turer numera nedlagd.

LÄS MER: Ingen utlämning av Julian Assange till USA

Tilltaget att söka skydd på Ecuadors ambassad innebar att Assange bröt mot de då gällande borgensregler han var underställd för att slippa sitta inspärrad i avvaktan på en eventuell utlämning till Sverige. Det är det brottet som Assange nu ska ställas inför rätta för och det är därför han hålls inlåst i fängelse efter att ha släpats ut från Ecuadors ambassad 2019.

Misstänks kunna smita igen

Erfarenheterna från Assange brott mot borgensreglerna 2012 är också vad domstolen nu grundar sitt beslut på när man nekar honom borgen.

– Jag är övertygad om att det finns goda grunder att tro att om Assange släpptes i dag skulle han låta bli att komma till domstolen för att ställas inför rätta, förklarade domaren Vanessa Baraitser på onsdagen.

USA väntas överklaga

USA väntas överklaga beslutet att inte utlämna Assange. Om han utlämnas och ställs inför rätta kan han komma att dömas till livstids fängelse. Anklagelserna gäller offentliggörandet av ett stort antal sekretessbelagda försvarsdokument som avslöjar oegentligheter USA ägnat sig åt under sin krigföring i Irak och Afghanistan,