En läkare i Umeå skrev ett intyg om att en man som ville ha assistansersättning var rullstolsbunden. Efter att ha informerats om att mannen påträffats gående skrev han ändå två nya intyg om att mannen var rullstolsbunden. Läkarens indikationer till stöd för hypotesen om rullstolsbundenheten innefattade att den magerlagde mannen hade lika lågt BMI som Patrik Sjöberg när han slog världsrekord i höjdhopp. För att slippa bli påkommen igen flyttade mannen 118 mil söderut, till Bjuv. Han anställde assistenter från Irak som skeninvandrade men som i verkligheten aldrig lämnade Irak. Tre år och tre månader efter att assistansen inleddes avslöjades bluffen genom ett anonymt tips.

Dom föll nyligen i en assistanshärva i Umeå som Samnytt tidigare skrivit om. Brukaren Sami Shinonou döms till två års fängelse och den lokale assistansbolagschefen för Aidal Care Services, Sali Nal Salman , döms till 1,5 års fängelse. Tre ”assistenter” får villkorlig dom för penningtvättsbrott. De anses bara ha lånat ut sitt bankkonto och fört tillbaka de pengar de fått i lön till de båda huvudmännen.

Sami döms till att betala 2,7 miljoner kronor till Umeå kommun varav närmare 2,3 miljoner solidariskt med Sali. Aidal Care Services döms till 2 miljoner kronor i företagsbot. De båda huvudmännen slipper betala för sina advokater. Staten betalar 237 000 kronor för Samis advokat och 187 000 kronor för Salis advokat.

Sade sig vara rullstolsbunden i Umeå – var fullt frisk i Bjuv

Ur domen och förundersökningen går att läsa att utifrån hur brukaren Samis kreditkort använts så har han befunnit sig i trakten av Bjuv i stort sett hela tiden mellan januari 2018 när hans assistans påbörjades och fram till hösten 2021 när fusket uppdagades. I samband med att kommunen vid några enstaka tillfällen i god tid föranmälde att de ville komma och kolla till honom eller när han behövde nya läkarintyg för att kunna få mer assistansersättning så åkte han upp till Umeå och sin lägenhet på Krukgränd och uppehöll sig där i några veckor.

Sami hade annars lägenheten i Umeå uthyrd bland annat till en invandrare vid namn Muhammed som jobbade på Tre Kronor Pizzeria i Hörnefors. Muhammed fotograferade av den post som kom till Sami och skickade honom bilderna digitalt. Muhammed är inte skriven på adressen utan hos en släkting.

Assistenterna befann sig inte ens i Sverige

Först hade Sami sina fyra barn i olika perioder anställda som assistenter. Sedan kom han för två år sedan att anställa två irakiskor som fick uppehållstillstånd för att komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Officiellt har de arbetat i Umeå åt Sami men i verkligheten så har de aldrig satt sin fot i Sverige utan har stannat kvar i Irak. De skenskrev sig på en adress på Ostvägen i Umeå. En annan invandrare som bodde i lägenheten gav irakiskornas post till assistansbolagschefen Sali Salman.

Irakiskorna har skickat tillbaka i stort sett all ersättning de fått till Sali som sedan skickat det mesta av pengarna till Sami. Irakiskorna åkte fast för sin del i assistansfuskhärvan efter två år. Hade de kunnat ”jobba kvar” som assistenter i ytterligare två år utan att bedrägeriet uppdagats skulle de kunnat få fast uppehållstillstånd i Sverige. Det krävs utifrån nuvarande regler en lön om minst 13 000 kr per månad i fyra år för att arbetskraftsinvandrare ska få fast uppehållstillstånd.

Det framgår av förundersökningen att en av de två irakiskorna som låtsats arbeta som personliga assistenter i Umeå men som aldrig vistats i Sverige även tjänat 100 000 kronor i lön som assistent åt ett annat hemtjänstföretag, ”Självklarhet assistans AB”. Åtal kopplat till det bedrägeriet kan komma framöver.

Hemtjänstföretaget Civil Care Services inblandat

Innan Sami beviljades personlig assistans hade han hemtjänst från Civil Care Services. Den nu åtalade chefen för Aidal Care Services Umeåkontor, Sali, var då anställd inom Civil Care Services. I dagsläget är Sali sammanboende med en invandrare som är en av Civil Care Services två huvudägare.

Denne var enligt sidan 1062 i förundersökningsprotokollet närvarande i egenskap av chef inom Civil Care redan 2015 när Sami låtsades vara handikappad inför de kommunala arbetsterapeuterna Kathrin Lindner och Sofia Bodén. Skådespeleriet ledde till att Lindner skrev ett ADL-intyg som medförde att Sami, som sedan 2014 haft hemtjänst, beviljades mer hjälp.

Inget gehör på Ersboda Hälsocentral

Redan 2013 uppsökte Sami, som har en på röntgen bevisad kotglidning, läkaren Mats Persson på offentligt drivna Ersboda Hälsocentral. Persson skriver att Sami tidigare utretts på Ortopedkliniken vid Norrlands Universitetssjukhus och där bedömts vara ett ”klart operationsfall” men att Sami vägrat operation. I sitt läkarutlåtande skriver Persson:

”Så vitt jag kan bedöma är patientens möjligheter att bli bättre en operativ åtgärd från ortopedens sida vilket patienten avböjer. Patienten har blivit funktionsmässigt klart försämrad under senaste året och någon möjlighet till rehabiliterande åtgärder med inriktning mot någon typ av arbete är helt utsiktslös om han inte genomför en operation.”

Bättre framgång hos Capio Hälsocentral Dragonen

I hopp om att erhålla mer användbara sjukintyg kom Sami att överge Ersboda Hälsocentral till förmån för den av vårdbolaget Capio drivna Hälsocentral Dragonen i Umeå. Där förmådde han den diabetesinriktade allmänmedicinaren Jörgen Nilsson att i mars 2015 skriva läkarintyg.

Jörgen skriver bland annat att Sami är rullstolsbunden men kan gå några korta steg med ”levande stöd”. Han tillade att Sami bara har ”BMI 20” och att en operation inte kommer ”återställa patientens arbetsförmåga till något arbete på den öppna arbetsmarknaden”. Som jämförelses kan nämnas att höjdhopparen Patrik Sjöberg som är två meter lång, vägde ungefär 80 kg när han slog världsrekord i höjdhopp. Han hade då också ett BMI på 20. Vidare skriver Jörgen att:

Patienten kan inte hjälpa till alls i form av städning, tvätt eller inhandling av varor.

I juni 2015 observerar arbetsterapeut Kathrin Lindner och en kollega att Sami både är ute och går på stan och kör bil. Hon drar därför tillbaka sitt ADL-intyg. Detta leder till att Samis dåvarande begäran om personlig assistans avslås. Lindner kontaktar även Jörgen Nilsson och efterfrågar en ny läkarbedömning av Samis rullstolsbundenhet.

I september 2015 söker Sami personlig assistans igen. Denna begäran avslås i mars 2016 eftersom arbetsterapeut Åsa Swahn har vägrat utfärda ett nytt ADL-intyg så länge Sami inte inkommer med ett nytt läkarintyg. Sami vänder sig då än en gång till diabetesläkaren Jörgen Nilsson som återigen ska visa sig behjälplig.

I ett nytt läkarintyg från augusti 2016 förklarar Jörgen Nilsson att Sami numera är ”rullstolsbunden” och att det finns misstanke om ”demensutveckling”. Vidare försäkrar Jörgen att Sami nu lider av ”initiativlöshet” och ”kognitiva svårigheter” och utvecklat en ”reaktiv depression” efter att ha skiljt sig från sin hustru. Han lägger även till att Sami ska ha drabbats av ”inkontinens”, ”konversion” och ”kakexi”. Han påstår också att Sami har ”mycket nedsatt funktion i båda armarna”.

I december 2016 skickar Jörgen Nilsson in ytterligare ett läkarintyg där han försäkrar att Sami är ”rullstolsburen”.

Äntligen personlig assistans

Arbetsterapeuterna Åsa Swahn och Maria Stenwall åker hem till Sami i april 2017 och utfärdar då ADL-intyg. Biståndshandläggare Ellen Ringqvist besöker Sami i juni. I juli ringer biståndshandläggare Ellen Ringqvist till läkaren Jörgen Nilsson som uppger att han känner till att Sami setts gå efter att Jörgen Nilsson lämnat in sitt första läkarintyg men att han tror det är ”omöjligt” för Sami att gå nu. Ellen Ringqvist vill ha förtydligat vad Jörgen Nilsson verkligen har undersökt och vad i hans läkarintyg som bara är sådant som är ”uppgett av anhörig”. Efter telefonsamtalet beviljar hon Sami assistans med 47,79 timmar per vecka. Assistansen sätts igång den tredje januari 2018.

Sedan verkar inte kommunen ha någon kontroll av Sami alls förrän den kommunala handläggaren Anna-Lena Johagen bokar in ett besök i juni 2020. Två gånger avbokar Sami mötet men tredje gången hinner han åka till Umeå och plocka fram rullstolen. Mötet slutar med att Sami eller hans företrädare kommer med önskemål om att utöka assistansen. Johagen har fått som arbetsuppgift att sköta uppföljningar i assistansärenden.

Vill ha ännu fler assistanstimmar

När han ändå är i Umeå passar Sami efter mötet med Anna-Lena Johagen på att begära utökad assistans till 93,25 assistanstimmar per vecka. Önskad utökning av antal assistanstimmar skulle ge Sami 14 320 kronor mer i veckan med en ersättning på 315 kronor per timme. Läkaren Kristin Johansson på Capio Hälsocentral Dragonen skriver sommaren 2020 i ett läkarintyg att Sami är ”svårbedömd”. Hon hävdar dock att Sami inte kan ”lyfta armarna för att äta utan måste matas av assistenterna”. Kristin Johansson tror på en successiv försämring av Samis hälsa men att ”prognosen kan förbättras om han får utökad assistans”. Efter ett nytt hembesök av arbetsterapeuter i november 2020 beslutas till sist att Sami får nöja sig med 47,79 timmars assistans per vecka.

I polisförhör säger biståndshandläggare Ellen Ringqvist så här om sitt samtal med Jörgen Nilsson i juli 2017:

[läkaren] Jörgen [Nilsson] var så bestämd och säker på sin sak, trots att han även säger att sett Sami gått på stan några år tidigare men hävdar att det inte är möjligt idag. Ofta brukar läkare vara lite mer svävande när det inte är självklart men Jörgen var verkligen så säker på sin sak.

I polisförhör säger Anna-Lena Johagen om sitt möte med Sami i juni 2020 att det var något som inte kändes bra men att hon inte kunde se att det var något som inte stämde utifrån de medcinska underlagen och läkarintygen.

Först i samband med mötet i juni 2020 kollade Umeå kommun genom Anna-Lena Johagen upp assistenternas tidrapporter och hon tyckte då det var konstigt att de bara uppgavs jobba mitt på dagen vilket skulle innebära att Sami var ”sängliggande övrig tid”. Upptäckten tycks inte ha föranlett kommunen att göra några fördjupade kontroller.

Kommunen upptäckte aldrig genom sin egen kontrollverksamhet att Sami bodde i Bjuv medan han hyrde ut sin lägenhet i Umeå, att han inte var rullstolsbunden och att hans assistenter bodde i Irak. Det hela uppdagades först efter ett anonymt tips till Försäkringskassan i april 2021.

Läkaren Jörgen Nilsson är oerhört populär bland Capios kunder. I en omröstning gjord av numera nedlagda Doktorsguiden utsågs han till Västerbottens näst mest populära läkare. Han var den enda allmänläkaren på tio-i-topp listan.

Läkaren – Vi måste lita på patienterna

Samnytt har kontaktat läkaren Jörgen Nilsson. Han känner inte till att en rättegång där hans läkarintyg figurerat nyligen varit uppe i Umeå tingsrätt. Han säger att han inte kan säga någonting som helst i några patientärenden då det råder sträng sekretess.

På frågan om han kan säga något generellt om hur man som läkare på bästa sätt ska kunna bevisa att en person som sitter i rullstol eller säger sig ha andra problem inte simulerar svarar Jörgen att när det gäller neurologiska besvär är det generellt mycket svårt. Han säger att oftast måste man lita på patienten och att det skulle kosta mycket tid och pengar att hålla på och ifrågasätta.

Kommunen – Vi litar på läkarintygen

Camilla Thunell har titeln ”biträdande chef för myndighetsutövning” vid socialtjänsten i Umeå. I ett tidigare fall med misstänkt hemtjänstbedrägeri med hjälp av läkarintyg som inte stämde överens med verkligheten från mars 2021 så sa Camilla:

– Vi har inget incitament att ifrågasätta intyg från läkare eller liknande. Men vi har rutiner som ska följas. Intygen ska vara styrkta när de lämnas in och den sökande ska på heder och samvete försäkra att uppgifterna är riktiga.

När det gäller det här nya fallet med assistansbedrägeri med hjälp av läkarintyg som inte stämmer överens med verkligheten så fortsätter Camilla Thunell att fokusera på läkarintygen. Så här säger hon till Sveriges Radio:

Innan vi tar beslut om personlig assistens så begär ju vi alltid in ett aktuellt läkarintyg som då beskriver den här personens funktionsnedsättning och hur den påverkar i vardagen.

–