Ett par från Afghanistan sökte asyl därför att de är ateister. Migrationsverket gav dem status som ”alternativt skyddsbehövande”, men för att få flyktingstatus och resedokument så överklagade de till migrationsdomstol. Migrationsdomstolen avfärdade kravet på flyktingstatus på grund av ateism. Däremot har paret inlett en sexuell relation trots att kvinnan är gift med en annan man och hon beviljas därför flyktingstatus.

Mannen och kvinnan, som är gift, inledde en affär och uppgav i asylansökan att de upplevde en hotbild från kvinnans make. Migrationsverket sade nej till att bevilja flyktingstatus på denna grund, men gav dem status som ”alternativt skyddsbehövande”.

Det innebar att de nekades de resedokument som behövs för att kärleksparet ska kunna resa utomlands från Sverige på semester. För att få flyktingstatus och de eftertraktade resedokumenten kom de inför migrationsdomstolens förhandling plötsligt på att de var ateister och ville ha flyktingstatus av den anledningen.

Ateism ger inte flyktingstatus

Inför migrationsdomstolen har paret berättat att de inte är troende muslimer och att de uttrycker detta öppet. Paret hävdar att ateister i Afghanistan ”måste utöva självcensur och kan inte öppet uttrycka sina åsikter eller sitt förhållande till islam utan att riskera sanktioner eller våld”.

De menar att de som ateister riskerar att bli mördade i Afghanistan. Migrationsverket har inför domstolen avfärdat parets önskemål. I domen återges Migrationsverkets invändningar med stycket:

”Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. Av tillgänglig landinformation framgår att det är svårt att identifiera en ateist. Såvida personen inte visar respektlöshet gentemot islam kommer inte personen att utsättas för sanktioner. Vidare uppfattas inte nödvändigtvis en person som icketroende även om denne underlåter att följa religiösa ritualer i det offentliga rummet då det även för en rättrogen muslim kan finnas legitima grunder för att inte delta i ritualer. I urbana områden är det möjligt att underlåta att gå i moskén eller låta bli att fasta under ramadan. Det är generellt större tolerans för avvikelse i urbana och utbildade miljöer än på landsbygden. Klagandena har därför inte gjort sannolikt att de skulle betraktas som icketroende enbart på grund av att de inte vill be eller tvingas till att utföra andra islamska ritualer. ”

Även Migrationsdomstolen avvisade parets önskemål om flyktingstatus på grund av ateism.

Otrohet ger flyktingstatus

Domstolen redogör sedan i allmänna ordalag för att det enligt dokument i Migrationsverkets så kallade ”landinformationssystem” finns stöd för att kvinnor i Afghanistan som lämnar sin make riskerar att bli bestraffade av rättsväsendet, familjen, lokala makthavare, utövare av traditionella uppfattningar och den väpnade oppositionen.

Kvinnan i paret, som vi kan kalla Paula, påstår sig ha lämnat sin make, som inte namnges i domen, för att leva med sin nuvarande fästman som hon också skaffat ett barn tillsammans med. Med följande motivering redogör domstolen för hur detta gör att hon måste ges flyktingstatus:

”Paula har uppgett att hon inte vågat berätta för sin familj att hon har en relation med Mohamad eftersom det inte är tillåtet för flickor i Afghanistan att agera så. Det är Paula som har varit gift under tiden för den utomäktenskapliga relationen, och hotbilden från hennes make följer av att hon som kvinna valt att lämna honom. En liknande situation skulle av vad som framgår av landinformationen inte inträffa om en afghansk man hade lämnat sin hustru. Härtill kommer att Paula under dagarna innan flykten har utsatts för sexuella övergrepp från sin make. Vid ett återvändande till Afghanistan riskerar hon att dödas eller skadas av sin make eller andra personer i samhället på grund av det hon har gjort. Detta bedöms vara sådana allvarliga kränkningar som är att betrakta som förföljelse, och förföljelsen har sin grund i hennes könstillhörighet. Av vad som följer av landinformation finns det inget effektivt myndighetsskydd att tillgå för utsatta kvinnor i Afghanistan och det bedöms vara ostridigt att det inte finns något relevant och rimligt internflyktsalternativ för Paula. Hon är därför flykting gentemot Afghanistan.”

Paula och hennes dotter beviljas enligt resonemanget flyktingstatus av migrationsdomstolen. Paulas pojkvän Mohamad får dock nöja sig med att vara ”alternativt skyddsbehövande”.

LÄS ÄVEN: Arg bedragen make i hemlandet ger iransk kvinna flyktingstatus i Sverige

Domen har målnummer UM 225-18 och går att beställa från Förvaltningsrätten i Göteborg. Domslutet var enhälligt och de som fattade beslutet var rådman Kristina Aurell och nämndemännen Dan-Eve Johansson, Boby Ghosh Dastidar och Ann Karnros.

Utdrag ur Migrationsverkets utredning. I vanlig ordning har de asylsökande svårt att identifiera sig.