IS-terrorister har blivit en av Sveriges främsta exportvaror under de senaste åren. Mellan 2012-2016 reste omkring 300 från Sverige för att ansluta sig till Islamiska staten eller liknande muslimska terrorgrupper. Av dessa har ungefär hälften återvänt.

– Den farligaste gruppen är de som fortfarande är radikaliserade och inte vill ha med myndigheterna att göra. Tyvärr är det också den grupp som vi vet minst om, säger Yassin Ekdahl, psykolog och tidigare kommittésekreterare hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, till TT.

Bilden av återvändarna är splittrad – traumatiserade och avståndstagande eller de som fortfarande säger sig tillhöra terrorgruppen.

Enligt Christoffer Bohman, polisens biträdande områdeschef i Järva, är den största gruppen de som fortfarande står kvar i sin våldsbejakande ideologi. Dessa lever i samhället utan att göra något större väsen av sig och vissa begår brott. Många reste från ett så kallad utanförskap vilket de sedan återvänt till.

För de flesta ska det inte ha varit den religiösa övertygelsen som låg bakom beslutet att resa utan våldet, något som fortsätter att vara primärt även vid hemkomst.

De som mötte en annan verklighet än de väntade sig, och återvände, behöver idag ofta skydd.

– Man får jobba rätt mycket på att få en tilltro, att vi inte vill straffa dem utan att vi vill få dem att må bra och bli hyggliga medborgare igen, säger Bettan Byvald, socialsekreterare i Göteborg som arbetar med IS-återvändare.

– Att ha barn är en motiverande faktor. Det är värre för dem som är ensamma, unga män eller kvinnor som kommer tillbaka. En del var väldigt skadade när de åkte ner och är ännu mer skadade när de kommer hem. Det går inte bra för alla.