För en vecka sedan dömdes den albanske medborgaren Durim Lumi till 18 års fängelse för ett brutalt yxmord på sin styvdotter. Lumi levde i Sverige illegalt efter flera avslag på sin asylansökan. Idag kan Samhällsnytt avslöja att svenska myndigheter hade känt till att mannen mördat tidigare ändå sedan 2013 – men släppte honom ut på gatan.

Den 21-åriga kvinnan mördades den 21 maj 2017 med flera yxhugg mot huvudet. Enligt Aftonbladet sa hennes syster i larmsamtalet med SOS Alarm:

– Det blöder jättemycket, det blöder så här … explosion ur näsan som hon blöder sönder.

Det fanns inga polisbilar i närheten av lilla orten i Sunne kommun där dramat inträffade och ambulansen uppmanades att åka till platsen utan poliseskort – medan mördaren var kvar där. När SOS Alarms operatör ställde sig tveksam till detta svarade polisens operatör:

– Nej, men då får hon ju dö i så fall.

Detta uppger Expressen.

Mördat tidigare i Grekland under liknande omständigheter

Lumi förklarade sitt agerande med att styvdottern ska ha varit hotfull mot honom. Detta trodde dock inte domstolen på som förra veckan dömde Durim Lumi till 18 års fängelse och utvisning från Sverige. Av domen framgår att mannen tidigare är dömd i Grekland för ett mord som begicks under liknande omständigheter.

Idag kan vi avslöja att myndigheterna kände till domen, men släppte Lumi ut på gatan – trots avslag på asylansökan och stöd i lagstiftningen för att ta honom i förvar.

Av ett beslut från Migrationsverket som fattades den 4 mars 2013 framgår att Lumi åberopade sin morddom i Grekland som en del av sina asylskäl. Han menade att hans familj fick fly hemlandet Albanien 1998 på grund av att hans kusin mördat en man i Albanien. Nästa år fick han besök av en bekant från Albanien som sedan försökte mörda honom med en yxa. Tillsammans med en vän mördade Lumi då mannen med kniv.

Den grekiska domstolen trodde inte på Lumis version eftersom han blev dömd för mord och fick sitta sju år i grekiskt fängelse. Efter detta utvisades han till hemlandet, men försökte återvända till Grekland. När det senare uppdagades att han belagts med ett återreseförbud dömdes han till fängelse i ytterligare ett år och två månader.

Lumi hävdade att han skulle dödas som en del av blodhämnd vid ett återvändande till Albanien samt att albanska myndigheter saknar förmåga att skydda honom. Migrationsverket trodde dock inte på det och skrev i sitt avslagsbeslut att myndigheterna i Albanien numera är mycket bättre på att beivra blodshämnd. Beslutet stod kvar både i Migrationsdomstolen i Göteborg och i Migrationsöverdomstolen.

Togs inte i förvar – trots stöd i lagen

Men trots kännedom om en historik med allvarlig brottslighet togs Durim Lumi inte i förvar – trots att lagen ger Migrationsverket befogenheter för att isolera utlänningar som kan antas bedriva brottslig verksamhet i Sverige. Så här svarade Migrationsverkets presstjänst på vår fråga om vilka konsekvenser det kan medföra om det blir känt att en utlänning som ska utvisas tidigare begått grova brott:

”En person som utvisas kan tas i förvar. Det är det verkställande myndigheten som kan ta personen i förvar – detta kan vara både Migrationsverket och Polismyndigheten. Grunderna för förvar redogörs i Utlänningslagen (kap. 10): ”Beslut om förvar av en utlänning enligt andra stycket 2 eller 3 får meddelas endast om det annars finns en risk att utlänningen bedriver brottslig verksamhet i Sverige, avviker, håller sig undan eller på annat sätt hindrar verkställigheten. Lag (2014:198).”

Men trots detta togs Lumi inte i förvar, utan gick under jorden och fortsatte att uppehålla sig i Sverige illegalt sedan 2014 för att undgå utvisning – vilket möjliggjorde mordet på hans styvdotter i maj 2017.

Bristfällig kontroll av brott begångna av utländska medborgare

Av Migrationsverkets svar på våra frågor följer att den enda internationella brottsregisterkontroll som rutinmässigt görs på utlänningar som söker ett uppehållstillstånd i Sverige är en slagning i SIS (Schengen Information System) som är känt för att ha flera brister. Vissa medlemsländers polismyndigheter rapporterar inte utländska brottslingar till systemet. En del lämnar in ofullständiga uppgifter som gör det omöjligt att identifiera en person. I varje fall baseras sökkriterierna endast på namn, födelsedatum och ursprungsland vilket gör det svårt att koppla ihop träffar med en person som exempelvis har en vanligt förekommande namnkombination.

Utöver detta omfattar SIS endast EU-länder vilket innebär att inga brott begångna utanför Schengenområdet kan fångas in i kontrollen ens teoretiskt.

Samhällsnytt har ställt en fråga till Migrationsverkets presstjänst om varför utlänningslagens bestämmelser om förvar inte tillämpades i fallet med Lumi. I skrivande stund har vi inte fått något svar från myndigheten.

Migrationsverkets beslut med de asylskäl som Lumi anförde kan laddas ned och läsas på följande länk: UM 326-14 MIG beslut.