EU förbereder sig för en långvarig energichock till följd av konflikten i Mellanöstern. Samtidigt överväger unionen åtgärder som ransonering och att frigöra olja ur strategiska reserver för att dämpa effekterna.
EU:s energikommissionär Dan Jørgensen varnar för att energimarknaden står inför en utdragen period av höga priser och osäkerhet.
– Det här kommer att bli en lång kris … energipriserna kommer att vara högre under mycket lång tid, säger han i en intervju med Financial Times.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Han pekar särskilt på att vissa mer kritiska produkter riskerar att påverkas ännu mer på kort sikt.
– För vissa mer kritiska produkter förväntar vi oss att det blir ännu värre under de kommande veckorna.
Konflikten driver upp priserna
Den ökade oron på energimarknaderna hänger nära samman med utvecklingen i Mellanöstern. Nästan stängda transportleder genom Hormuzsundet samt attacker mot energiinfrastruktur i Persiska viken har skapat kraftiga störningar.
LÄS ÄVEN: Trump: ”För att vara ärlig – min favoritsak är att ta oljan i Iran”
Det har lett till stigande priser och växande oro för långsiktiga leveransproblem.
– Retoriken vi använder nu är mer allvarlig än tidigare under krisen. Det är vår analys att detta blir en utdragen situation och att länder måste säkerställa att de har vad de behöver, säger Jørgensen.
EU förbereder krisåtgärder
Även om EU ännu inte befinner sig i en akut försörjningskris arbetar kommissionen med beredskapsplaner för att hantera mer långvariga konsekvenser. Bland åtgärderna som övervägs finns ransonering av bränsle och ytterligare uttag ur strategiska oljereserver
– Vi förbereder oss för de värsta scenarierna, även om vi inte är där ännu. Det är bättre att vara förberedd än att ångra sig, säger Jørgensen.
Risk för bredare ekonomiska effekter
Energichocken märks inte bara i Europa utan globalt. Högre energipriser riskerar att driva upp inflationen och bromsa den ekonomiska tillväxten.
LÄS ÄVEN: Chefsekonomen: Iran-kriget kan slå hårt mot ekonomin
Samtidigt tvingas regeringar överväga stödåtgärder till hushåll och företag, och i vissa fall tas, i brist på ren kärnkraft, smutsig kolkraft åter i bruk för att säkra energiförsörjningen.
Flygbränsle i fokus
Flygsektorn pekas ut som särskilt sårbar, där tillgången på jetbränsle blivit en växande oro. Frågan har väckts om EU kan tänka sig att lätta på regler för att möjliggöra ökad import från USA, eller tillåta mer inblandning av etanol i fordonsbränsle.
Jørgensen menar att vi inte är där ännu, där vi ändrar några av de nuvarande reglerna. Samtidigt utesluter han inte framtida åtgärder i den riktningen.
– Vi tittar på alla möjligheter och det är tydligt att ju allvarligare situationen blir, desto mer kommer vi också att behöva överväga lagstiftningsverktyg.
Strategiska reserver kan användas igen
EU-länder deltog nyligen i det största gemensamma uttaget av strategiska oljereserver i historien, i syfte att dämpa prisuppgången. En ny sådan åtgärd kan bli aktuell.
LÄS ÄVEN: Trumps ilska när Israel bombar gasfält i Iran: ”Vi visste inget”
Jørgensen utesluter inte ytterligare uttag men betonar att tidpunkten måste vara rätt.
– Det måste göras vid exakt rätt tillfälle och det måste vara proportionerligt.
Ingen förändring kring rysk gas i år
När det gäller import av rysk flytande naturgas (LNG) signalerar EU ingen förändring av regelverket under året. I stället pekar Jørgensen på att ökad import från andra leverantörer, som USA, är en möjlig väg framåt.
– Det är acceptabelt eftersom de verkar på en fri marknad.
